|
Stjärna för liv
- ett varumärke som förpliktar
På fordon, kläder, broscher och även på andra ställen används "Star of Life", den amerikanska symbolen för akut omhändertagande. Men vad står symbolen för och vad har den för historia? Och ännu viktigare, vilka får använda den och vilka krav på kompetens är kopplade till symbolen?
Folke Dahlberg, ambulanssjuksköterska i Mora, har tagit reda på fakta om "Livsstjärnan" som den kan kallas i rak översättning.
Han berättar att symbolen i USA används av de personalkategorier som ingår i de räddningsmedicinska organisationerna, "Emergency Medical Services" (EMS): larmoperatörer, ambulans-, räddningstjänst- och akutmottagningspersonal.
- Symbolen ska garantera en viss miniminivå på kompetensen hos personal i olika kategorier, säger Folke Dahlberg.
Även fordonen omfattas av regelverket runt Star of Life.
- Fordon ska byggas och utrustas enligt viss standard och bemannas med personal med kompetens enligt kraven.
Symbolen skapades av en medarbetare hos NHTSA, som närmast kan sägas vara den amerikanska motsvarigheten till Vägverket. NHTSA har sedan 1966 till uppgift att förbättra omhändertagande och rehabilitering av skadade och sjuka. NHTSA ger ut de grundläggande läroplanerna för bland annat de så kallade paramedics. NHTSA:s arbete är inriktat på både fordon och personal.
Symbolen registrerades som varumärke hos det amerikanska patentverket i februari 1977. Varumärkesskyddet gällde ursprungligen i 20 år och kan förlängas med sex år i taget om symbolen fortfarande är vedertagen och används.
- Jag har inte hittat några uppgifter som visar om skyddet förlängts eller inte, säger Folke Dahlberg.
I november 1986, vid en yrkeskonferens för ambulanssjukvårdare i Göteborg, beslutades att Star of Life ska symbolisera ambulanssjukvården i Sverige.
- Jag tror inte att man från svensk sida har något formellt godkännande för att använda symbolen. Genom hörsägen har jag fått veta att vi får använda symbolen om vi lever upp till kraven.
Vad tycker då Folke Dahlberg om de svenska organisationerna, lever de upp till utbildningskraven?
- I vissa stycken. Men vi har inte den organiserade koppling som krävs mellan larmorganisation, ambulanssjukvård och räddningstjänst. På sina håll har vi närmast vattentäta skott mellan yrkeskategorierna, vilket gör att vi har olika synsätt. Det får till följd att det inte alltid blir det optimala omhändertagandet. Det visar sig till exempel i ledningsfunktionerna på skadeplats. Vi vet vad vi själva ska göra, men har inte full kännedom om de andras ansvarsområden.
Folke Dahlberg förordar en övergripande organisation i linje med Star of Life-kraven för EMS.
- Utvecklingen går mot att vi får jobba med allt mindre resurser, vilket borde generera mer samarbete. En sådan organisation skulle underlätta arbetet med att få ett gemensamt synsätt hos alla yrkeskategorier. Ökad kunskap om andra organisationers uppgifter ger ökad förståelse och bättre samverkan. Nyckeln till mycket av detta ligger i utbildning, samövning och gemensam fysisk träning som ger personlig kännedom om personalen i de organisationer man samarbetar med.
Hur står sig innehållet i de svenska utbildningarna i jämförelse med de utbildningsplaner som används för de olika personalkategorier som använder Star of Life i USA?
- Jag har tittat på en svensk ambulanssjuksköterska med praktisk erfarenhet och jämfört med amerikanernas utbildningar. Den svenska utbildningen uppfyller inte riktigt EMS-kraven för paramedics. De har mer anestesi och mer renodlad traumautbildning. Jag tror att den finska fyraåriga utbildningen till akutvårdare bättre motsvarar de amerikanska kraven.
- Varför inte bilda "AkutMedicinskOrganisation" (AMO) eller AkutMedicinskaServicen (AMS) där alla enheter kan ingå, säger Folke Dahlberg som har studerat hur man samarbetar i USA.
En symbol med symboler
Den sexuddiga stjärnan "Star of Life" har i sig en klassisk symbol: I mitten av stjärnan finns en "eskulapstav", en stav omslingrad av en orm, vilken är läkekonstens symbol och har rötterna i den grekiska mytologin.
De sex uddarna symboliserar olika skeden i omhändertagandet av skadade och sjuka, vilka i fri översättning lyder:
1. Upptäcka sjukdom/skada
2. Larma
3. Räddningsenheter sänds ut
4. Vård på hämtplats
5. Vård under transport
6. Transport till definitiv vård
Reglerad användning
Som för alla registrerade varumärken finns det noggrant beskrivet hur symbolen får användas. Vi återger ett litet urval:
Star of Life ska, om så behövs, finnas mot en fyrkantig eller rund reflekterande vit botten. Star of Life är ett registrerat varumärke. Därför ska symbolen för "Registration Mark", ett R i en ring, alltid finnas med enligt specifikation "Emergency Medical Care Symbol: Backgrounds, Specifications and Criteria".
Vid användning på utrustning, till exempel en ambulans eller annat medicinskt räddningsfordon, ska Star of Life ha vit stav och orm.
Inom EMS finns ett flertal olika personalkategorier. Star of Life i sig vittnar inte om vilken kompetens personalen har, enbart att de tillhör organisationen. Stav och orm kan ha olika färg för olika personalkategorier, men kompetensen måste alltid stå i klartext på symbolens vita botten.
Text: Jan Hedmark
Foto: Ambulanssjukvården Mora
Fotnot: I Sverige används följande: Operativ ambulanspersonal har gul orm, stav och kant (se ambulansen i artikeln), administrativ ambulanspersonal har vit orm, stav och kant (se Ambulansforums logo) och SOS Alarm har vit blixt istället för orm samt vit stav och kant (referens: Dahlgren, F. Star of Life (Livsstjärnan). Transportmedicin nr 2/89).
Läs mer om Star of Life på National Association of Emergency Medical Technicians hemsida: http://www.naemt.org/public/star.htm
Redaktionen
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Artikeln har tidigare varit publicerad i Samverkan 112 nr 3/2003.
Artikeln publicerad 2003/08/17
|