Om ett flygplan havererar i obruten mark så behövs ambulanser som kan ta sig fram över stock och sten. Med Bandvagn 206 som utgångspunkt har FMV utvecklat en räddningsbandvagn med framstående terrängegenskaper och en medicinsk utrustningsnivå som överstiger den hos en civil ambulans.

För Försvarsmaktens flygbasräddningstjänst är det viktigt att ha tillgång till fordon som klarar allehanda flygräddningsaktioner. De tre terränggående räddningsfordon som hittills funnits i tjänstens ägo är föråldrade och ersätts nu av 21 moderna räddningsbandvagnar, eller ambulansbandvagnar om man så vill.
- De nya räddningsbandvagnarna är baserade på Bandvagn 206 och inhyser betydligt mer sjukvårdsutrustning än de gamla, berättar FMV:s projektledare Johan Åqvist.
Även jämfört med en civil ambulans är de nya räddningsbandvagnarna rikligare utrustade. Då en stor del av vården kommer att utövas i fält, så behöver vagnen helt enkelt mer apparatur och utrustning.

Konstant värme
Trots sin rika utrustningsnivå har räddningsbandvagn 2077A plats att ta emot två svårt skadade (liggande), alternativt en svårt skadad och tre lindrigt skadade (sittande). Det finns en enkel och en avancerad bårställning att tillgå. Den avancerade är kompatibel med 16 olika typer av bårar.

För att kunna ta väl hand om de skadade så har vagnen också försetts med både köld- och värmeanläggning, vilket innebär att man kan hålla 20 graders värme i vagnen oavsett om det är +40 eller -40 grader utomhus. Utvändigt har bandvagnarna modifierats sparsamt. Dock har de lackerats i en lättskött Nato-grön färg som inte suger åt sig vatten på det vis som Försvarsmaktens ordinarie kamouflagefärg gör. 2077A har plastkaross och kan drabbas av mögel om färgen drar åt sig vatten.
- Totalt sett har vagnen ett mycket stort användningsområde, både internationellt och civilt, slår Johan fast. Eftersom den tar sig fram så gott som överallt kan den komma väl till pass även i fredstid, exempelvis när naturen utsätter samhället för extrema påfrestningar. När samhällen snöar in kan vagnarna till exempel tjänstgöra som ordinarie ambulanser.

För att vara en ambulans är dess egentliga enda nackdel dess hastighet på välpreparerad väg. Toppfarten är 55 km/h och det är förstås i långsammaste laget för iltransporter till sjukhus. Därför är det i första hand tänkt att 2077A ska möta upp en civil ambulans när den fört ut de skadade från den oländiga terrängen.

Välavlöpt projekt
Projektet, som startade med ett möte för drygt tre år sedan, har löpt exceptionellt smärtfritt. Den medicinska utrustningen har levererats av Försvarets sjukvårdscentrum och installationen har skötts av det tyska företaget Binz strax utanför Stuttgart.
- Samarbetet med leverantörerna har fungerat mycket bra eftersom vi redan från början haft täta kontakter med dem, säger Johan. Vad gäller Binz så har vi ibland stämt av arbetet flera gånger om dagen, vilket har inneburit att eventuella småfel eller missuppfattningar har kunnat rättas till direkt.
FMV ställer mycket hårda krav på sina leverantörer, både vad gäller kvalitet och arbetssätt. Från början upplevde Binz att FMV:s krav var överdrivet hårda, men efter ett tag började de uppskatta den svenska myndighetens kravnivå, då de täta direktiven och den konstanta linjen visade sig spara både tid och arbetsmöda åt alla inblandade parter.

Ursprungsbeteckning
Ett av de arbetsmoment som krävt allra mest ansträngning är FMV:s krav på att få tillgång till ursprungsbeteckningen på alla delar som ingår i räddningsbandvagnens olika system. Om ett företag levererat exempelvis en luftkonditionering så har FMV krävt att produkten ska brytas ner till minsta del och att ursprungsbeteckningen för varje liten skruv ska finnas dokumenterad.
- Totalt sett ligger det flera miljoner prylar i Försvarsmaktens materielregistreringssystem, berättar Johan. Sannolikheten att vi redan har avtal på några av de ingående komponenterna är således överhängande. När vi i framtiden behöver reservdelar till räddningsbandvagnarna så ska vi kunna gå direkt till tillverkaren av den komponent vi behöver och alltså slippa att vända oss till en ny leverantör.

Tidig dokumentation
All dokumentation är nu framtagen och finns tillgänglig på en CD-skiva tillsammans med brukar-, smörj- och reparationsscheman. All nödvändig information om räddningsbandvagnarna finns därmed ute hos brukarna redan innan själva vagnen levererats. Utbildningen av handhavare av räddningsbandvagnarna kommer att utföras av FMV under sommaren och hösten 2003.
Idag är projektet i slutfasen av serietillverkningen av de 21 bandvagnarna som Försvarsmakten beställt.
- Det känns kul, säger Johan. Vi har hårdtestat prototypen i flera månader och vet att vi nu kommer att kunna leverera riktigt bra räddningsbandvagnar. Leverans kommer att ske i två omgångar under sommaren 2003.
Under fredstid kommer bandvagnarna att vara placerade på flottiljer och helikopterbataljoner och i händelse av krig kommer de att placeras ut på olika flygbaser. De instanser som tilldelas ett eller flera fordon är flottiljerna F4, F7, F17 och F21 samt bataljonerna i Säve, Boden, Berga och Malmen.

Text: Jerry Lindbergh
Foto: Anders Wiklund

Källa: http://www.fmv.se/filer/FMV03_03.pdf