På äventyr i storstaden eller FLISA-konferens i ett annorlunda perspektiv.

Ett gäng skåningar i storstaden, kan det gå mer än åt skogen? Efter en lång dag i bil på väg till FLISA-mässan var vi vid 18-tiden äntligen framme. Väl inne i lokalen så konstaterar vi att montern är alldeles för liten för att vi skall få plats med allt vad vi tänkt oss. Vi har lite huvudbry men bestämmer oss till sist för att slänga ut ett bord så får vi någorlunda bra plats.

Nåväl, trötta och griniga vill vi bara komma till hotellet för att inta ryggläge. Det visar sig att det inte är helt lätt. Rolf ringer från mässan och pratar med en dam som hälsar oss välkomna. När vi anländer ca 10 minuter senare finns det ingen där. Dörren är låst och nu svarar ingen på telefon. Panik….. vad gör vi nu ? Somliga går iväg och sätter sig på en pizzeria för de är hungriga, medan resten förtvivlat står kvar och bankar på hotelldörren. När vi nästan gett upp och packat in all packning i bilen igen så kommer det en dam och frågar om vi skall in på hotellet. Javisst, hoppet stiger igen - vi slipper sova i tunnelbanan inatt. Samtidigt kommer Kalle med en tjej han träffat på pizzerian. Det visar sig vara den tjej som skulle släppt in oss. Hon hade glömt koppla om telefonen!!! Tro nu inte att allt är löst för det. När Kalle kliver in på "sitt" rum så . . . . . finns det en massa tillhörigheter där. Mannen som skulle checkat ut har inte checkat ut. . . . . . . .undrar om han dykt upp ännu? En god natts sömn, trots allt och nästa morgon är vi pigga och fräscha på mässan igen.

På kvällen är det mingelparty på Heaven. Innan vi hittar dit har vi promenerat säkert flera kilometer i onödan (i alla fall minst två kvarter, inte så lätt i högklackat). Vi bjuds på champagne, eller var det vitt vin?, och försöker ta oss upp på andra våningen, inte så lätt bland alla människor. Uppe ser vi bara små bord i ståhöjd, skall vi inte få någon mat ? Paniken börjar smyga sig på igen, vi har inte ätit sen lunch. Mc Donalds kommer på tal ett par gånger. Lite mingel i lokalen och vi hittar ett buffébord som de håller på att duka. Vi hittar också ett bord att sitta vid. Där sitter vi och undrar när vi egentligen skall få någon mat. Kan du tänka dig ca 600 vrålhungriga personer som står eller sitter och tittar på ett fullmatat buffébord, kan du känna frustrationen, kan du tänka dig något annat land där människorna skulle sitta/stå kvar och vänta på "varsågod" ?????

När det äntligen bjuds så kan du väl tänka dig hur det blir, huggsexa från alla håll och kanter så klart. Tur att det var god mat när vi nu fick vänta så länge! Efteråt blev det underhållning med Micke Sprängsten och hans band. Klart fett ös!

Mässan började ge sig tillkänna i ben och huvud så vi konstaterade att det var dags att åka hem. Hittade så småningom till centralen och taxikön. Hittade en supertrevlig taxichaufför som hela vägen till Älvsjö berättade var vi var och vad det var de höll på att bygga. Helt otrooligt. Ikväll kom vi in på hotellet som vi skulle och somnade trötta och glada.

Vaknar på morgonen och sätter ner fötterna på golvet, PLASK, hela golvet flyter, översvämning, vatten överallt, i vårt rum, i korridoren och i rummet bredvid. Rolf gör en akututryckning till våningen ovanför. Det visar sig vara en toalett som läcker. Han stänger av vattnet och hjälper receptionisten att ringa efter brandkåren. Vad kan man vänta sig när en f d brandman och en f d larmoperatör är på äventyr i storstaden. . . .

Susanne Hellfalk, Forumbutiken

PS - vi fick ett nytt rum…