Kvalitetssäkring av ambulanssjukvård inom Räddningstjänsten Storgöteborg

Räddningstjänsten Storgöteborg är en av Sveriges största ambulans-
entreprenörer. Vi bedriver sedan år 1900 ambulanssjukvård inom Göteborg. Organisationen kännetecknas av satsningen på korta insatstider, tvåbilsorganisationen med de båda OLA-ambulanserna, en nära koppling till räddningstjänsten samt ett nära samarbete med Sahlgrenska universitetssjukhuset vad det gäller medicinsk forskning och utveckling.


Totalt utfördes 46.495 uppdrag av alla kategorier 1999. Av dessa utgjorde 41.201 akuta uppdrag (prio 1: 19.904, prio 2: 11.374 och prio 3: 15.717 uppdrag). De båda OLA-ambulanserna utförde 5.518 uppdrag.

Ambulanssjukvården är organisatoriskt placerad på räddningsavdelningen där det operativa arbetet på räddningstjänsten samordnas. Beställare är Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) i Västra Götalandsregionen. Utvecklingsfrågor och uppföljning av verksamheten bedrivs i en gemensam kontaktgrupp mellan SU och ambulansansvariga inom räddningstjänsten. För övrig information om vår organisation se vår hemsida ”raddningstjansten.goteborg.se”.

Kvalitetssäkring inom ambulanssjukvården

Arbetet med att förändra och utveckla ambulanssjukvården i Göteborg har sedan ett par år tillbaka drivits med inriktning mot att på ett systematiskt sätt beskriva vad vi menar med god vård och god kvalitet. Inför uppstarten av vårt kvalitetssäkringsarbete för att systematiskt mäta, värdera, och kontrollera kvalitetsnivån kontaktades SU. Vi blev då rekommenderade att utveckla kvalitetsarbete enligt QUL - Qualitet, Utveckling, Ledarskap. Ett system som används för att ”stödja och stimulera kvalitetsarbete inom Svensk Hälso- och Sjukvård”.

Detta innebär att vi inom ambulansledningen utbildade examinatorer i QUL, verksamhetsöversikt enligt QUL sammanställdes och arbetet fortsätter nu med beskrivning av verksamheten utifrån de sju kriterierna som ingår i QUL: ledarskap, information och analys, strategisk planering, medarbetarnas kompetensutveckling, verksamhetsprocesser, resultat samt kundtillfredsställelse.

Utbildning av ledningspersonal

Vår uppfattning är att det är viktigt att kunskapen när det gäller kvalitetssäkring finns inom och är väl förankrad i den egna organisationen. Erfarenheten visat på risker med att skapa tjänster som enbart vänder sig mot kvalitetssäkring i allmänhet. Dessa personer hamnar lätt utanför verksamheten och lever ett eget liv inom organisationen. Vi har därför valt att utbilda enhetschefen och samordningsansvarig sjuksköterska som eximinatorer i QUL.

Under hösten 00 och inför utbildning av samtlig ambulanspersonal kommer ett seminarier i temat kvalitetssäkring att anordnas för personer i ledningsnivå.

Organisationsöversikt

En verksamhetsöversikt enligt QUL sammanställdes.

Syftet med denna var till viss del att:

- fastställa viktiga grundläggande begrepp när det gäller den egna organisationen.
- klargöra organisations och ansvarsförhållande

Redan i tidigt skede av arbetet skapades nu en givande diskussion. Frågorna kunde kretsa kring sådana saker som, vem eller vilka är det t.ex. som är våra viktigaste kunder utöver patienterna? Vilken eller vilka är våra framgångsfaktorer när vi bedriver ambulanssjukvård inom en verksamhet som är integrerad med räddningstjänst?

Verksamhetsbeskrivning

Arbetet fortsätter nu med en beskrivning av verksamheten utifrån de sju kriterierna som ingår i QUL. I detta arbetet har vi gjort erfarenheten att QUL är ett utmärkt verktyg för ledningen att identifiera brister och framgångsfaktorer inom verksamheten.

  • Ledarskap. Inom ledningen förs sedan flera år tillbaka en diskussion när det gäller förändringar mot en mera kundorienterad organisation med ett stort samhällsengagemang.

  • Information och analys. När det gäller insamling av fakta och data inom olika områden som berör vår verksamhet har vi under de senaste åren lagt ner stor energi på detta.
    - Patienternas vårdbehov utreds genom kontinuerliga uppföljning och forskningsprojekt. För att möjliggöra detta avsätts under stora delar av året en 50% forskningstjänst. Utöver detta har vi precis slutfört ett arbete med en patientenkät KUPP. Denna kommer att regelbundet följas upp i olika omfattningar.
    - En enkät bland medarbetarna är genomförd och denna kommer att följas upp av enkäter i samband med de årliga utbildningarna.
    Vad som behöver utvecklas är system för att sammanställa materialet och göra resultaten lättillgängliga för medarbetarna. 
  •  Strategisk planering: Inom ledningen och i samverkansgrupper med fackliga representanter arbetas regelbundet med dessa frågor. Frågor som är av högsta prioritet är kompetensutvecklingen inom ambulanssjukvården och räddningstjänsten framtida roll som enteprenör av ambulanssjukvård.
  • Medarbetarnas kompetensutveckling: Ett av de områden vi kommit längst inom. Till stora delar kan förtjänsten tillskrivas att en vårdutvecklartjänst tillsatts. Ett utbildningsprogram för att fastställa och utveckla kvaliteten inom verksamheten startar tillsammans med all ambulanspersonal inom Räddningstjänsten Storgöteborg hösten -00. Detta är möjligt att genomföra under de obligatoriska årligen återkommande interna ambulansutbildningarna.
  • Verksamhetens processer: Flödesschema för olika processer har identifierats. Där vi kommit längst gäller vård och behandling av patient, denna process bedöms vara en huvudprocess inom organisationen.
  • Resultat. Beroende på vad det innefattar genomförs regelbundna uppföljningar. Ytterligare utveckling av ett datoriserad uppföljningssystem när det gäller vård och behandling av samtliga patientkategorier måste prioriteras i det fortsatta arbetet. Önskvärt att detta kan se i samarbete med övriga organisationer i regionen.
    Uppföljning av verksamheten kopplat till gällande avtal med beställaren genomförs regelbundet.
  • Kundtillfredsställelse. Patienternas vårdbehov utreds genom kontinuerliga uppföljning och forskningsprojekt. För att möjliggöra detta avsätts under stora delar av året en 50% forskningstjänst. Utöver detta har vi precis slutfört ett arbete med en patientenkät KUPP, patienters upplevelser av given ambulanssjukvård. Denna kommer att regelbundet följas upp i olika omfattningar.
    Rutin för incidentrapport finns och utöver KUPP bedrivs regelbundna riktade studier mot utvalda patientgrupper. Detta innebär att gällande behandlingsrutiner är under ständig utveckling. 
    Övriga kundkontakter följs för närvarande inte upp på motsvarande sätt och därmed prioriteras dessa inte lika högt som våra patientkontakter.

Pågående arbete

Vi är ännu inte helt färdiga med verksamhetsbeskrivningen. Under arbetets gång upptäckter vi att det till stora delar i organisationen finns ett system där man omedvetet följt de fyra frågeställningar som ingår i QUL:

- Hur gör vi för att
- I vilken omfattning
- Vilka resultat
- Utvärderingssystem

Detta arbete fortgår och det är ett omfattande arbete att identifiera de olika processerna som pågår inom verksamheten.

Erfarenheter

Ledning
Kvalitetssäkring har fått en positiv inverkan på vår organisation. Den har tillfört oss ett strukturerat tankesätt att angripa problem. Vi inom ledningen på ambulansenheten har nu genom QUL fått ett instrument som vi tidigare saknat. Vi kan även genom QUL få hjälp med att identifiera och prioritera vilka processer som anses vara mer eller mindre viktiga.

Personal
Jag betonade i inledningen vikten av att skapa en delaktighet inom organisationen när det gäller kvalitetssäkring. Vi ser nu bristen i att personalen ej är utbildad. Det innebär att vi ej helt kan utnyttja deras kunskap i de olika processerna. Det är viktigt att få med hela organisationen i arbete och att samtlig personal utbildas inom kvalitetssäkring. Risken är annars att arbetet avstannar och enbart blir en pappersprodukt. Vi kommer därför att prioritera utbildning av samtlig ambulanspersonal inom kvalitetssäkring., se under rubriken ”medarbetarnas kompetensutveckling”

Diskussion

Beställare/utförare
Inför uppstarten av arbetet kontaktades beställaren. Frågeställningen var vilket verktyg var bäst anpassat till deras verksamhet och är bäst för dem i ett beställarperspektiv. Vi har i det fortsatta arbetet genomgått utbildning tillsammans med personal från SU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Efter utbildningen har arbetet fortsatt inom den egna organisationen och återkopplingen till beställaren har tyvärr varit mycket bristfällig. Det skulle varit mycket stimulerande för oss som entreprenörer att driva dessa frågor i ett mycket närmre samarbete med beställaren än vad som varit fallet. Min uppfattning är också att det av flera orsaker är viktigt för beställaren att mera aktivt delta i processen.

Erfarenheterna från detta gör att jag ser vikten av ett annat angreppssätt redan i det inledande arbetet. Det är beställaren som skall på ett klarare sätt skall ange inriktningen i arbetet.

Detta för att:
- de skall inneha mer detaljkunskap än enteprenörerna i ämnet kvalitetssäkring
- de skall se ambulanssjukvården i ett helhetsperspektiv integrerad med övrig sjukvård.

Regionalt samarbete

Inom Västra Götalands regionen finns fem sjukhusgrupper som bedriver ambulanssjukvård utifrån olika lokala förutsättningar. Det skulle varit mycket positivt att samordna hela processen kvalitetssäkring inom regionens ambulanssjukvård. Det skulle innebära att vi samordnade arbetet och även enades om ett gemensamt instrument. De finns nu system där man kan jämföra olika organisationer med varandra. Finns det framgångsfaktorer inom de övriga organisationerna som jag kan överföra till min organisation. Det skulle då förhoppningsvis skapas ett givande och tagande som totalt utvecklade ambulanssjukvården inom regionen och kom patienten och skattebetalaren till nytta.

Det känns därför mycket glädjande att konstatera att under hösten kommer vi att i regionens ambulanssjukvård gemensamt se över möjligheterna till arbeta med ”Balanserade styrkort”

Sammanfattning

Även om vi inte är färdiga med vårt arbete, om man nu kan bli det, har kvalitetssäkringsarbetet inom vår organisation tillfört oss mycket positivt.

Det är en ständig process där man hittar nya angreppsvägar, infallsvinklar och utvecklingsmöjligheter. Verksamheten växer i takt med det fortsatta arbetet och jag har stora förhoppningar på vad ett fördjupat samarbete med beställaren och de övriga ambulansorganisationerna i Regionen kan tillföra

Mats Kihlgren

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Artikeln publicerad 2000/05/20

<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>
[Hem] [Ledare[Nyheter] [Reportage] [Forskning] [Artiklar] [Insändare] [Notisen] [Redaktion]