Anmälan/Avikelserapport Anledning: SOS Alarm har ej ställt tillgänglig optimal kompetens till förfogande vid ambulansinsats Larmprotokoll: XXXX-06-XX-XXX Händelseförlopp: Natten den X/6 ca kl: 01.45 kallas undertecknad sjuksköterska tillsammans med larmpersonal A A till kvinnlig patient f.-31 boende på Näsby bostadsområde. Det är oklart vad som har inträffat. Vid vår framkomst till adressen påträffas patienten sittande i sin soffa med uttalad kraftig dyspnè med försök till att inhalera via sin Pari-Boy. Patienten har även kliniska symtom som kallsvettig, blek och cyanos. Jag ber A A tillkalla ambulans och uttrycker önskemål om att finns det någon sjuksköterska på ledig ambulans är det den som skall skickas. Under tiden A A blir intervjuad av larmoperatör undersöker jag patienten och försöker få en anamnes. På grund av att patienten är av utländsk härkomst och har svåra andningsproblem blir det svårt att få  fullständiga uppgifter. A A påtalar för larmoperatör att vi inte känner patienten mer än via larmkortet. Där framgår det att patienten har diabetes, men det aktuella problemet är att patienten har svårt att andas. Larmoperatören säger att sjuksköterska finns på ambulansen och att den kommer att skickas. Vidare undrar larmoperatören om ambulansen behöver komma med blåljus? Mitt svar på detta är ett självklart ja! Under min undersökning av patienten görs följande fynd: AT: Blek, kallsvettig, cyanos BLTR: 170/80 PULS: 110-120 AUSK PULM: 0-andningsljud hö sida, nedsatt andningsljud vä sida. Tillsammans med undersökningsfynd och medicinaskar, syrgaskoncentrator och inhalator, misstänker jag att patienten eventuellt kan ha en kronisk respiratorisk insufficiens. Det är min bedömning att patienten är i ett livshotande tillstånd och behöver en snabb insats av bl a läkemedel typ Inj. Teofyllin och Inj. Betapred. Dessa läkemedel finns i ambulansen och en ambulanssjuksköterska har rätt att administrera dessa. Jag har som kommunsjuksköterska ej tillgång till dessa läkemedel och ej heller någon delegering att administrera dessa. Det enda jag kunde göra i detta fall var att upprätta en fri venväg, vilket också skedde. I avvaktan på ambulans ringer jag till akutmottagningen, Centralsjukhuset i Kristianstad (CSK) och rapporterar till sjukskötare, H H, att en dålig patient med svåra andningsproblem snart är på väg till dem i ambulans. Ambulans SDL 9XX anländer med personal B B och C C som båda besitter undersköterskekompetens, alltså ingen sjuksköterska. B B och C C gör ett korrekt och professionellt omhändertagande inom deras kompetensområde, men pga av avsaknad av sjuksköterskekompetens kan de ej ge adekvata läkemedel. Vid ankomst till sjukhus visar det sig att patienten har ett saturationsvärde på 64% och får bl a just Inj. Teofyllin och Inj. Betapred. Patienten inlägges på hjärtintensiven. Då ambulansen lämnat adressen med patienten ringer jag upp SOS Alarm och ber att få tala med den larmoperatör som tagit emot vårt samtal. Jag talar med larmoperatör D D och jag ifrågasätter varför ambulansen med sjusköterskekompetens uteblivit? Jag får till svar att ”du har ingen rätt att bestämma vilken ambulans som skall komma” och att ”så fungerar inte ambulanssjukvården”. Vidare säger D D att ”vi har inga direktiv att larma ambulans med sjuksköterskekompetens före någon annan”. Jag påtalar för D D att jag själv har mångårig erfarenhet av ambulanssjukvård som ambulanssjuksköterska och att såvida de inte fått några nya direktiv efter årsskiftet 99/00 så gäller väl de gamla som innebär att om något uppdrag kräver sjuksköterskekompetens skall ”turordningen” bortses ifrån och kompetent personal skickas. D D hävdar att några sådana direktiv aldrig funnits och hänvisar mig till driftsledare E E. Under mitt samtal med driftsledare E E visar det sig att han har samma inställning som larmoperatör D D. Jag påtalar min egen erfarenhet av ambulanssjukvård och jag ber E E ta fram de direktiv som säger att de inte får skicka någon annan bil än den som ”står i tur”. Han skall göra så och lovar att höra av sig då han funnit dem. Efter ca 30 min ringer E E upp och säger att han talat med F F som är beredskapsansvarig för Falck Ambulans AB, station Kristianstad, som ger SOS Alarm rätt ifråga om utlarmning av ambulans som ”står i tur”. Jag ifrågasätter då om ”sunt förnuft” inte får råda, om det behövs sjuksköterska för behandling av min patient och man har två ambulanslag skall det lag som besitter sjuksköterskekompetens självklart larmas ut?  På detta svarar E E att ”sunt förnuft” inte finns i ambulanssjukvården och får mitt medhåll sett utifrån den aktuella situationen. Vi avslutar samtalet då E E inte kan finna utlarmningsdirektiven och jag informerar att jag kommer att anmäla händelsen. På ambulansstationen ligger personalen på SDL 9XX sovande hela natten, på denna bil finns specialistsjuksköterska G G. Jag bedömer händelsen som mycket allvarlig, då man fördröjt medicinska åtgärder till en patient som var i ett livshotande tillstånd. Det är min uppfattning att hade patienten varit boende längre bort från CSK är det stor risk för att hon inte hade överlevt. Jag ställer mig djupt frågande till de direktiv som SOS Alarm påstår gäller, att inte få larma ambulans med sjuksköterskekompetens bara för att de inte står ”på tur”?  För mig, och säkert också för regionens invånare, är det fullständigt oväsentligt vilken ”turordning” ambulanserna kör, all rimlighet och logik talar för att högsta kompetens åker på de akuta uppdragen. Jag vill att det klarläggs vilka regler som gäller för utlarmning av ambulans då sjuksköterskekompetens erfordras samt att dessa regler meddelas berörd personal. Vidare yrkar jag att det utreds varför utlovad ambulans med sjuksköterskekompetens ej sändes ut till det aktuella fallet. Rasmus Stjernqvist Anestesisjuksköterska Vik. Kommunsjuksköterska Norra området, Kristianstad kommun Kommentar från Falck Ambulans AB Tack för er förfrågan. Vi avböjer dock att kommentera. Med vänlig hälsning Roland Berndt Informationschef Falck Sverige AB ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Kommentaren publicerad 2000/08/17 Kommentar från Sven-Erik Bergkvist (s), gruppledare för socialdemokraterna i Region Skåne Upphandlingen av ambulanssjukvården i Region Skåne är ett misslyckande. Jag har vid ett flertal tillfällen pekat på riskerna med den upphandling som den borgerliga regionledningen i Region Skåne genomfört. Detta gäller för övrigt hela den privatiserings och konkurrensutsättningspolitik som bedrivs av de borgerliga partierna i region Skåne. Tyvärr vittnar brevet från en ambulanssjuksköterska om att mina farhågor besannats. Såväl Carl Sonesson (m) som Marita Sander-Schale (fp) har tillbakavisat den kritik som jag har framfört och till och med gjort om principerna för upphandlingen just för att en och samma entreprenör skulle kunna få avtal för en stor del av ambulanssjukvården i Skåne. Det socialdemokratiska förslaget, som röstades ner av den borgerliga majoriteten, gick ut på att två (Nordöstra- och Sydöstra Skånes sjukvårdsdistrikt) av de fem distrikt som Region Skåne är indelat i skulle ha en ambulanssjukvård som bedrevs i egen regi , det vill säga av Region Skåne. I två distrikt skulle Räddningstjänsten ha ansvar för ambulansverksamheten och ett distrikt skulle gå till en privat entreprenör. Detta, menar jag, skulle innebära dels att Region Skåne behåller egen kompetens inom området, dels att det blir enklare att utvärdera och jämföra kvaliteten inom ambulanssjukvården. De borgerliga partiernas företrädare har konsekvent avvisat min kritik av upphandlingen och också tillbakavisat mina påståenden om att ambulanssjukvården har blivit betydligt dyrare genom den upphandling som har gjorts. Istället hävdar Carl Sonesson och Marita Sander-Schale att kostnaderna visserligen har ökat men att detta har inneburit en kraftigt förbättrad kvalitet och trygghet i den skånska vården. Jag delar ambitionen att höja kvaliteten inom ambulanssjukvården med bland annat ny teknik och kompetenshöjning för personalen. Däremot tror jag inte att den upphandling som gjorts är rätt sätt att uppnå denna kvalitetshöjning. Brevskrivaren efterlyser en revision av ambulanssjukvårdens verksamhet. Jag delar den åsikten och har därför, i regionfullmäktige den 8/2 2000, ställt en fråga till Carl Sonesson om han är beredd att ta initiativ till en granskning av upphandlingen och dess ekonomiska effekter. Någon sådan granskning verkar den borgerliga majoriteten dock inte vara intresserad av. När det gäller avvikelserapporten så har det kommit kritik även från andra håll mot att den kompetens som finns inte används på rätt sätt. Detta är allvarligt och måste omgående undersökas av ambulanssjukvårdsledningen. Jag förutsätter att den politiska majoriteten i Region Skåne tar ett sådant initiativ och jag tänker också bevaka att så sker. Avslutningsvis kan jag garantera att jag kommer att följa utvecklingen inom ambulanssjukvården i Region Skåne mycket noggrant. En redovisning av vad upphandlingen lett till för ekonomiska och kvalitetsmässiga effekter måste fram. Sven-Erik Bergkvist (s) Gruppledare för socialdemokraterna i Region Skåne ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Kommentaren publicerad 2000/08/17 Kommentar från Socialstyrelsen Nina Rehnqvist har vidarebefordrat brev och avvikelserapport betr "Allvarliga ambulansbrister i Skåne" till mig och jag ber att få göra följande kommentar: Jag kommer att överlämna denna anmälan till berörd tillsynsenhet (RTM). Såvida de inte på annat sätt tagit del av beskrivningen av händelsen blir det sedvanlig utredning genom t.ex. begäran om yttrande från kanske i första hand SOS Alarm. Även brevet till politikerna innehåller sådant som gör det rimligt att tillsynsenheten överväger någon form av verksamhetstillsyn. Några delar verkar mera beröra Yrkesinspektionen men det finns inslag som berör Socialstyrelsens tillsynsområde. Med vänlig hälsning Lennart Rinder Avdelningschef Tillsynsavdelningen Socialstyrelsen ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Kommentaren publicerad 2000/08/21 Kommentar från regionrådet Marita Sander-Schale (fp) Från f d ambulanssjuksköterskan Rasmus Stjernqvist har Regionledningen för Region Skåne fått en avvikelserapport och ett brev om ambulanssjukvården i Skåne. Dessa har nu också publicerats i Ambulansforum, som ber bl a Regionledningen om en kommentar inom en vecka. En vecka är dock för kort tid för ett ordentligt underbyggt svar, som de synpunkter som Rasmus Stjernqvist framför i sitt brev självklart kräver. Som i regionledningen speciellt ansvarig politiker för ambulanssjukvården har jag direkt efter hans rapport respektive brev tagit kontakt med ambulansledningen och får inom kort en återrapportering. Inte minst i media framställs synpunkter eller kritik mot verksamheter oftast som något negativt. Men man kan ju också se det positivt, som värdefulla synpunkter som gör att vi kan förbättra verksamheter. Vad avvikelserapporten beträffar har åtgärder redan vidtagits. Med vänlig hälsning Marita Sander-Schale Regionråd (fp) ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Kommentaren publicerad 2000/08/22 Följande har inte kommenterat: Carl Sonesson (m), ordförande i regionstyrelsen. Göran Harrysson, ambulanschef Region Skåne. Hans Reschke, platschef SOS Alarm Skåne. Niels Eric Heilert, Omsorgsförvaltningen, Kristianstad kommun ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Kommentaren publicerad 2000/08/30 Socialstyrelsens beslut med anledning av anmälan från enskild Datum för beslut: 2001-05-08 Anmälare: Ambulansforum/PAM Berörda enheter:               Ambulanssjukvården Kristianstad, Falck Ambulans AB Skåne och SOS Alarm AB Patient: Kvinna, född 1931 Tidpunkt för händelsen: 2000-06-07 ANMÄLAN Till Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Malmö inkom 2000-08-22 handlingar från verksledningen gällande yttrande om allvarliga ambulansbrister i Skåne. Till Ambulansforum/PAM hade en leg. sjuksköterska inkommit med dels generella frågor angående ambulansverksamheten i Skåne, dels relaterat ett specifikt fall. Det är det senare, som utreds i detta ärende. Sjuksköterskan RS vikarierade som kommunsjuksköterska i Kristianstad och kallades 2000-06-07, klockan 01.45 tillsammans med ett vårdbiträde till en kvinna, född 1931. De påträffade patienten, som hade uttalade andningssvårigheter, och undersökte henne. Hon var kallsvettig, blek och cyanotisk. Kommunsjuksköterskan bad biträdet tillkalla ambulans och uttrycka en begäran om en sjuksköterskebemannad sådan. Man redogjorde bl.a. för att andningssvårigheter var för handen. Larmoperatören på SOS Alarm AB skulle skicka en ambulans med sjuksköterska, men undrade om ambulansen behövde komma med blåljus. På detta svarade kommunsjuksköterskan "Ja". Fortsatt undersökning av kommunsjuksköterskan visade, att patienten inte hade något andningsljud på höger sida och att det på vänster sida var nedsatt. Patientens tillstånd bedömdes som livshotande. Snabb insats med läkemedel var nödvändig. Kommunsjuksköterskan hade ej tillgång till adekvata läkemedel och ej heller någon delegering att administrera sådana. Det enda han kunde göra var att sätta en nål i en ven på patienten. I avvaktan på ambulansen ringde han till akutmottagningen på centralsjukhuset i Kristianstad och rapporterade, att en patient med svåra andningsproblem och diabetes snart skulle vara på väg in till dem i ambulans. Ambulansen, som kom, var inte bemannad med sjuksköterska utan med ambulansjukvårdare (undersköterskekompetens), vilka inte hade kompetens för att ge adekvata läkemedel. Vid ankomsten till sjukhuset i Kristianstad hade patienten ett saturationsvärde på 64 %. Hon inlades på hjärtintensiven och erhöll adekvat behandling. Vid samtal med larmoperatören på SOS Alarm AB ifrågasatte kommunsjuksköterskan varför den sjuksköterskebemannade ambulansen uteblivit. Han fick då svaret, att han inte hade någon rätt att bestämma vilken ambulans, som skulle komma. Han fick också bl.a. veta, att larmoperatörerna inte hade några direktiv om att larma ambulans med sjuksköterska före någon annan. Sjuksköterskan, som själv hade mångårig erfarenhet som ambulanssjuksköterska, påtalade då, att om de inte fått nya direktiv efter årsskiftet 1999/2000, borde de gamla direktiven gälla, innebärande att turordningen vid behov kunde bortses ifrån, så att kompetent personal kunde skickas. Larmoperatören hävdade då, att några sådana direktiv aldrig funnits samt hänvisade till driftledaren på SOS Alarm AB i Malmö. Vid kontakten med driftledaren fick han samma svar. Han fick även senare besked om, att den ambulans, som står i tur skall skickas ut. Någon hänsyn till sjuksköterskebehov gjordes således inte. Personalen på den ambulans, som var sjuksköterskebemannad, låg, enligt kommunsjuksköterskan, och sov hela natten. Kommunsjuksköterskan har gjort bedömningen, att den, enligt honom, felaktiga utalarmeringen, fördröjde medicinska åtgärder till en patient, som var i ett livshotande tillstånd. Om patienten hade bott längre ifrån sjukhuset är det, enligt kommunsjuksköterskan, stor risk för att patienten inte hade överlevt. Kommunsjuksköterskan ställer sig frågande till de direktiv, som SOS Alarm AB rättat sig efter, vilka innebär, att man inte får larma en ambulans med sjuksköterskebemanning, trots att behov finns, bara för att den inte står på tur. UTREDNING Socialstyrelsen begärde 2001-01-19 in kompletterande upplysningar från kommunsjuksköterskan RS. Dessa upplysningar inkom 2001-02-12. Socialstyrelsen har 2001-02-21 begärt in yttranden från t.f. ambulanschefen Göran Harrysson, (Region Skåne), platschefen Hans Reschke (SOS Alarm AB) och stationsledaren Jörgen Cederholm (Falck Ambulans AB Skåne). SOS Alarm AB SOS Alarm AB inkom med sitt yttrande 2001-03-12. Av detta framgår, att det vid tidpunkten för den aktuella händelsen inte fanns någon instruktion eller något direktiv, som larmoperatören kunde stödja sig på, för att frångå den generella instruktionen för hur ambulanserna skulle dirigeras. Det framgår av den till yttrandet bifogade rutinen, att olika former av utlarmning skedde beroende på om det gällde en ambulans från Kristianstad/Simrishamn eller om det gällde en ambulans från Hässleholm/Ängelholm. I det senare området kunde larmoperatören frångå turordningen för att få ut en sjuksköterska på speciella typer av larm, t.ex. trafikolyckor, hjärtstopp, drunkning. Så kunde dock inte ske i Kristianstad, där följande skulle ske vid prioritet 1 och då det inte fanns sjuksköterska i ambulansen:”Larmas sköterskan på akuten, L811 och akutbil M997 alt. sköt L841 enligt grundinstruktion.” I dokumentationen från SOS Alarm AB kan utläsas, att L906 (=den aktuella ambulansen) och L811 (=sköterskan på akuten) varit föremål för någon åtgärd klockan 02:15:44. Bara L906 finns sedan med i den fortsatta dokumentationen. Någon akutbil (M997) alternativt sköterska L841 larmades ej. Kompletterande uppgifter har 2001-03-21 inhämtats per telefon genom driftassistenten LL, SOS Alarm AB, Malmö. Beteckningen L811 står för en sjuksköterska på sjukhuset i Kristianstad, vilken kunde hämtas upp av ambulansen. Denna sjuksköterska tjänstgjorde dock endast dagtid, dvs mellan klockan 0700 och 1700. L841 var en sjuksköterska på Simrishamns lasarett, vilken kunde hämtas upp vid larm i Simrishamnsregionen. Hon var inte aktuell att ta i anspråk för ett larm i Kristianstad. Akutbilen M997 var stationerad i Ystad och var inte heller aktuell att ta i anspråk. I Kristianstad fanns inte någon akutbil alls. Socialstyrelsen begärde 2001-03-21 in kompletterande yttrande från SOS Alarm AB, varvid vissa frågor ställdes till den aktuella larmoperatören. Yttranden inkom 2001-04-05 från driftledaren CS och larmoperatören ALG. Den senare var vid det aktuella tillfället under utbildning. Hon minns inte någonting från samtalen vid den aktuella utlarmningen. Hennes handledare vid det aktuella tillfället har slutat på SOS Alarm AB. Driftledaren CS meddelade, efter kontroll med Falcks Ambulans i Kristianstad, kommunsjuksköterskan, att det inte fanns någon instruktion, som bröt den då gällande ”turordningsregeln”. Det är hans uppfattning idag, att ärendet handlades efter de instruktioner, som fanns vid det aktuella tillfället. Några bandinspelningar från den aktuella natten finns inte längre kvar.   Falck Ambulans AB Skåne Regionchefen för Falck Ambulans AB Skåne (UK) har 2001-03-14 inkommit med ett yttrande, vilket även innefattade yttranden från stationschefen i Kristianstad (JC) och de ambulanssjukvårdare (AT och RP), som utgjorde bemanning på den ambulans, som den aktuella natten hämtade patienten och tog henne till sjukhuset i Kristianstad. UK har bl.a. framfört, att Falck Ambulans i avtal med Region Skåne har förbundit sig att tillhandahålla sjuksköterskekompetens vid ambulansuppdrag. Kravet, att en vidareutbildad sjuksköterska skall finnas i varannan akutambulans, skall vara genomfört till år 2002. Falck Ambulans har vidare i avtal med Region Skåne förbundit sig att följa larmcentralens dirigeringsanvisningar. SOS Alarm AB framförde vid det aktuella tillfället inte någon begäran till Falck Ambulans om sjuksköterskekompetens vid det aktuella uppdraget. JC anger, att han som beredskapsansvarig blev uppringd av SOS Alarm AB i Malmö, efter det att uppdraget med patienten med andningsbesvären avslutats. Enligt SOS Alarm AB hade uppringaren krävt, att det skulle skickas en ambulans med en vidareutbildad sjuksköterska. Enligt JC hade all personal, som var i tjänst den aktuella natten, ”både kunskap, kompetens och delegering för att behandla andningsbesvär och diabetes”. Ärendet var avslutat och patienten på sjukhus, när han fick samtalet, varför han anser, att hans bedömning inte kunnat påverka fallet. Vid tiden för det aktuella ärendet fanns inga rutiner om att på begäran utifrån skicka personal med speciell utbildning. Ambulanssjukvårdaren AT har i sitt yttrande uppgivit, att man fick larmet klockan 0215, natten 2000-06-07. Uppdraget gällde en patient med andningssvårigheter. Man fann patienten andningspåverkad och cyanotisk. Man fick rapport av kommunsjuksköterskan på platsen. Patienten behandlades ”enligt våra delegeringar och behandlingsdirektiv”. Kopia på ambulansjournalen har bifogats yttrandet. Man lämnade hämtstället klockan 0234 och var på sjukhuset klockan 0239, där medicinläkare mötte upp. Den andre ambulanssjukvårdaren (RP) har i sitt yttrande givit likalydande uppgifter som AT. Det var RP som för dagen var vårdare i ambulansen. Han beslutade om förberedelse för snabb transport till sjukhuset i Kristianstad, då han bedömde patientens behandlingsbehov vara utanför hans delegationsnivå. Patienten befann sig, enligt honom, i ett livshotande tillstånd. Ambulansjournalen visar, att patienten behandlats med syrgas på mask samt erhållit 4 ml Inspiryl (2,5 mg/ml). Patientens allmäntillstånd har på en skala från 1-5, där 5 = död, betecknats med 4.   Region Skåne T.f. chefen för ambulanssjukvården i Region Skåne (GH) har 2001-03-20 inkommit med ett yttrande samt kopia på rutiner från 2000-06-26 för utalarmering av sjuksköterskor i ambulansverksamheten.   VIDTAGNA OCH/ELLER PLANERADE ÅTGÄRDER SOS Alarm AB har meddelat, att man, efter det att händelsen blivit känd via avvikelserapport, tog initiativ till att kompletterande direktiv utarbetades från Region Skåne. Dessa nya direktiv innebär, enligt SOS Alarm AB, att uppdrag av den typ, som var för handen i det aktuella fallet, nu kan handläggas på ett för patienterna mera fördelaktigt sätt. Rutinen, som har tillställts Socialstyrelsen, är utfärdad 2000-06-26, dvs drygt två veckor efter den aktuella händelsen, och innebär, att larmoperatörerna från ambulansstationerna i Kristianstad, Hässleholm, Ängelholm och Simrishamn, vid uppdrag med prioritet 1, kan larma ambulans med sjuksköterska, oavsett turordning, jour eller liknande. Enligt instruktionen kan utalarmering av ambulans med sjuksköterska ske vid något av följande tillfällen: ·        Vid prio 1 uppdrag då beställaren är högre medicinsk kompetens, läkare eller sjuksköterska, begär eller efterfrågar sjuksköterska med vidareutbildning. ·        SOS-operatören har alltid möjlighet att använda ovanstående resurs om det bedöms som lämpligast utifrån patientens behov. Även vid andra tillfällen, som vid överflyttning mellan sjukhus, kan sjuksköterskebemanning vara nödvändig. Vid dessa tillfällen skall i normalfallet sjukvården ansvara för denna kompetens. Vid speciella önskemål och/eller oklarheter vid överflyttningar skall stationsansvarig kontaktas. Enligt chefen för ambulanssjukvården i Region Skåne (GH) inkom det till ambulanssjukvårdsledningen en avvikelserapport, vilken ledde till att man fann, att det inte fanns några skriftliga direktiv, som reglerade hur sjuksköterskor skulle utnyttjas vid prio 1 uppdrag. För att förhindra, att liknande incidenter, som den anmälda, i framtiden, togs ett skriftligt direktiv fram. Detta reglerar SOS Alarms arbete (se beskrivning ovan). Inom ambulanssjukvården i Region Skåne pågår, enligt GH, en intensiv rekrytering av sjuksköterskor till verksamheten. Vid nyanställning är det enbart sjuksköterskor med adekvat vidareutbildning, som får anställas. Att i nuläget enbart använda de få ambulanser, som har sjuksköterskebemanning, vid akuta uppdrag har diskuterats inom ambulanssjukvårdsledningen. Man har dock valt att avvakta med en sådan åtgärd till dess att man erhållit fler sjuksköterskor till ambulansverksamheten, eftersom man bedömer, att förfaringssättet annars på sikt riskerar att sänka kompetensen hos övrig personal. Minst hälften av alla akutambulanserna skall senast 2002-12-31 vara bemannade med sjuksköterskor. Senast under 2005 skall det finnas sjuksköterskor i varje akutambulans inom Region Skåne. Inom delar av Region Skåne finns sedan många år, enligt GH, olika typer av läkare- och sjuksköterskeförstärkning vid akuta ambulansuppdrag. Dessa resursförstärkningar medverkar till att det redan i nuläget finns minst sjuksköterskekompetens tillgänglig vid patientomhändertagandet vid majoriteten av ”prio 1 uppdragen”.   BEDÖMNING Patienten i ärendet har varit i ett livshotande tillstånd. Kommunsjuksköterskan RS har vidtagit adekvata åtgärder. Hans bedömning att det behövdes en sjuksköterskebemannad ambulans var riktig. Då varken akutbil eller sjuksköterska från sjukhuset i Kristianstad fanns att tillgå, finner Socialstyrelsen att, för bibehållande av högsta patientsäkerheten, den befintliga ambulansen med sjuksköterskebemanning borde ha larmats. Detta hade dock stridit mot den då gällande instruktionen, varför personalen på SOS Alarm AB inte kan lastas för att en icke sjuksköterskebemannad ambulans skickades på uppdraget. Rutinen för utalarmering av sjuksköterskebemannad ambulans vid ”prio 1 uppdrag” har hos SOS Alarm AB varit olikartad beroende på vilken ambulansstation, som larmet gick till. Detta otillfredsställande faktum har p.g.a. den anmälda händelsen uppmärksammats och på kort tid ändrats, vilket är till fördel för såväl patienter som larmoperatörer och ambulanspersonal. Denna förändring borde, enligt Socialstyrelsens mening, ha kunnat ske tidigare, då det var uppenbart, att kompetensförhållandena inom ambulansverksamheten var sämre, i varje fall nattetid, i Kristianstad än i övriga delar av regionen. Ansvaret för detta får anses ligga på ambulanssjukvårdsledningen, även om SOS Alarm AB redan tidigare kunde ha tagit det initiativ, som man senare tog. Larmoperatören på SOS Alarm AB vidarebefordrade, enligt uppgift från Falck Ambulans AB, inte kommunsjuksköterskans begäran om en sjuksköterskebemannad ambulans. Hon utlovade dock, enligt kommunsjuksköterskan, en sådan ambulans. Larmoperatören själv minns ingenting av samtalen. Hur det nu än varit med detta, kan det inte ändra det faktum, att larmoperatören faktiskt följde instruktionen. En begäran om sjuksköterskebemannad ambulans hade inte kunnat villfaras, eftersom denna bil inte stod i tur. Att instruktionen var att anse som betänklig och medicinskt sett mindre väl underbyggd, kan inte larmoperatören lastas för. De båda ambulanssjukvårdarna AT och RP kan inte anses ha begått några fel, då de handlat efter givna direktiv och skyndsamt fört patienten till sjukhus. Inte heller ambulansstationsföreståndaren JC kan anses ha begått något fel.   BESLUT Socialstyrelsen finner, att åtgärder vidtagits, som kan bidra till att liknande incidenter förhindras i framtiden. Socialstyrelsen kommer därför inte att vidta någon ytterligare åtgärd med anledning av den aktuella anmälan. Berörd personal skall av respektive verksamhetschef informeras om detta beslut. Beslutet har fattats av t.f. enhetschefen Ewa Wressmark. I ärendets slutliga handläggning har även byrådirektören Lars Rahm deltagit. Föredragande har varit avdelningsdirektören Nils René.   ÖVRIGT Socialstyrelsens beslut i detta ärende kan inte överklagas.   På Socialstyrelsens vägnar     Ewa Wressmark       Beslutet expedieras till: T.f. chefen för ambulanssjukvården Göran Harrysson, Region Skåne, Lund   Kopia för kännedom till: Platschef Hans Reschke, SOS Alarm AB, Malmö Regionchef Ursula Kryhl, Falck Ambulans, Malmö Ambulansforum/PAM Leg.sjuksköterskan Rasmus Stjernqvist Avdelningschef Lennart Rinder, Socialstyrelsen, Stockholm   ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Beslutet publicerat 2001/05/09 ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Artikeln ursprunligen publicerad 2000/08/15

<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>> [Hem] [Ledare] [Nyheter] [Reportage] [Forskning] [Artiklar] [Insändare] [Notisen] [Redaktion]