Tack för din insändare, Veronika, som gör det möjligt att än en gång få utrymme i Ambulansforum för att beskriva Vårdförbundets uppfattningar om och insatser i frågor relaterade till ambulanssjukvården.

Vårdförbundet har sedan flera år närmare följt utvecklingen inom verksamheten.

Orsakerna är många:

Ambulanssjukvården utgör en länk i vårdkedjan – en mycket viktig sådan – ibland helt avgörande för den fortsatta vården, det må vara inom akutsjukvården eller exempelvis den kommunala hälso- och sjukvården.

Den tekniska och medicinska utvecklingen har framförallt under 90-talet inneburit att allt fler åtgärder kan och många gånger ska vidtas redan i det akuta skedet, på plats eller under transport. Det handlar inte längre om att i första hand transportera, utan också om att göra kvalificerade bedömningar och därmed vidta adekvata åtgärder. Verksamheten mäktade inte med att hänga med i takt med utvecklingen, varje sig organisatoriskt eller utbildningsmässigt. Följden blev att verksamheterna präglades/präglas av en mängd olika delegeringar, vilket bland annat medför en oklar ansvarsfördelning mellan ambulanssjukvårdare och ambulanssjuksköterskor. Patientsäkerheten äventyras.

De förändrade kraven påverkade/påverkar i allra högsta grad den psykosociala arbetsmiljön. Det är naturligt att en konflikt lätt kan uppstå mellan två olika yrkesgrupper vid snabba förändringar – det gäller också ambulanssjukvården. Här förstärks dessutom detta av att det handlar om att en typiskt manlig värld ska förenas med en kvinnlig. Det händer fortfarande att fördelningen av arbetsuppgifter sker efter rättviseprincipen, varannan körning hos patienten, varannan vid ratten – oavsett patientens behov eller personalens kompetens. Eller att SOS Alarm saknar uppgifter om, eller inte tar reda på vilka ambulanser som är bemannade med sjuksköterskor.

Väldigt få arbetsgivare planerade för den kommande utvecklingen, trots att den beskrevs tydligt av Socialstyrelsen redan i början av 90-talet (Se bland annat rapport Ambulanssjukvården inför år 2000, Sos-rapport 1990:10.) Det förde med sig att sjuksköterskor inte efterfrågades, att de sjuksköterskor som sökte arbete inom ambulanssjukvården, förvägrades arbete som sjuksköterskor. De som utbildat sig hade gjort så på eget initiativ, därför att de så påtagligt känt behov av förkovran. Vilken arbetsgivare skulle inte uppskatta och premiera detta? Det blev en ovanlighet i den här verksamheten. Många sjuksköterskor såg sig tvingade att acceptera en anställning som ambulanssjukvårdare, till men både för kompetens- och löneutveckling.

Med detta som bakgrund initierade Vårdförbundet ett antal olika aktiviteter:

1. Hösten 1997 arrangerades tillsammans med tre olika specialistföreningar en konferens för sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Den var välbesökt och uppskattad och i den avslutande diskussionen konstaterades bland annat

• att det fanns/finns behov av att utgå från verksamheten och hela vårdkedjeperspektivet.
• att det fanns/finns behov av att stimulera det systematiska kvalitetsarbetet och forskningen och utvecklingen inom området.
• att det fanns/finns behov av specialistsjuksköterskor på området.

2. Aktioner med fokus på anställningsförhållandena – dvs sjuksköterskor på ambulanssjukvårdartjänster. Detta  uppmärksammades speciellt i de lokala förhandlingarna om löner och allmänna anställningsvillkor. För två år sedan fanns det sjuksköterskor anställda som ambulanssjukvårdare i 11 landsting. Ett år senare förekom detta hos tre huvudmän. (Se Socialstyrelsens meddelandeblad nr 9/00)

3. Särskilda överläggningar med Socialstyrelsens överdirektör Nina Rehnquist och med dåvarande socialministern Margot Wallström – där vi framför allt förde fram det angelägna i att komma tillrätta med behovet av fler specialistkompetenta sjuksköterskor i verksamheten och särskilda kontakter med Landstingsförbundets representanter för att påtala de risker patienterna utsättes för på grund av ovilja att genomföra de förändringar som verksamhetens behov tydliggjorde.

4. Ett särskilt seminarium på hälso- och sjukvårdsstämman 1999, där aktuella behov inom utbildning, utveckling och forskning speciellt belystes.

5. Stöd för Socialstyrelsen linje att jämställa ambulanssjukvården med all annan sjukvårdsverksamhet.

6. Kollektivavtal för sjuksköterskor i ambulans. I mars 1996 träffade Vårdförbundet avtal med arbetsgivarorganisationen Biltrafikens Arbetsgivarförbund med vilka vi inte tidigare lyckats få avtal med. Det fanns svårigheter med att få kollektivavtal då ambulanserna endast var bemannande med ett fåtal leg sjuksköterskor. De ambulansföretag som blir medlemmar i nämnda arbetsgivarorganisation blir bundna av avtalet som skall tillämpas för våra medlemmar. Vi har också träffat kollektivavtal med flertalet av de ambulansföretag som inte tillhör en arbetsgivarorganisation och därigenom är bundna av kollektivavtal.  Kollektivavtalen ger Vårdförbundet större möjligheter till inflytande och garanterar vissa anställningsvillkor. Det är viktigt att de anställda själva får ett inflytande på sin arbetsplats, vilket kollektivavtalen bidrar till.

Detta är en beskrivning av en del av förbundets aktiviteter. Flera av Vårdförbundets lokala avdelningar har engagerat sig i frågan och diskuterat utvecklingen av verksamhetens behov och förutsättningar inom det egna området. Det är på arbetsplatsen som utvecklingen av anställningsvillkoren och verksamheten sker, vilket utgör en grund för inflytande. Stöd och hjälp erhålls bland annat genom din lokala företrädare och din lokala avdelning av Vårdförbundet, som också har information om aktuella förutsättningar för den lokala ambulansorganisationen, förhandlingar, avtalen och utveckling av anställningsvillkoren.

I samband med FLISA/SKMF-konferensen den 2–4 oktober 2000 på Stockholmsmässan kommer Vårdförbundet att ha en monter. Här finns möjlighet att ta kontakt med företrädare för organisationen.

Men framför allt vill jag uppmana dig att kontakta din lokala avdelning av Vårdförbundet. Det finns ett stort behov av goda krafter som är sugna på att utveckla och förbättra verksamhetens innehåll och sjuksköterskors arbetsvillkor. Du verkar tillhöra en av dem! Tag kontakt med oss!

Med vänlig hälsning,