(A/F) den 27 juni 2000
Hur viktigt är det att anestesiologen är med under utryckning till akut sjuka och skadade? Det var frågeställningen i Rogalandsprojektet, som fick 200.000 kronor av stiftelsen Norsk Luftambulanse (SNLA) för att granska det arbete som anestesiologen utför. Forskningsprojektet skall leda till utformning av kriterier för akuta uppdrag där anestesiologen skall medverka.

"En utryckningstjänst bemannad med anestesiläkare har alltid varit omdiskuterad. Många hävdar att den kräver för mycket resurser i förhållande till nyttan. Det finns inte många studier i Norge som fastslår om dessa påståenden stämmer. I alla fall finns det få studier som säger något entydigt om nyttan", skrev SNLA i ett pressmeddelande för drygt ett år sedan.

Anestesiologerna vid sektionen för akutmedicin vid anestesiavdelningen på Centralsjukhuset i Rogaland bildade därför en grupp som skulle genomföra en vetenskaplig studie om nyttan med att anestesiologen deltar vid akuta ambulansuppdrag.

Deras resultat kan Du läsa nedan.

Peter Jonasson

Fotnot: NLA AS bemannar sina ambulanshelikoptrar med pilot, räddningsman och anestesiolog.

Syfte

Studiens syfte var att värdera den kliniska nyttan av en anestesiolog-bemannad ambulanssjukvård uttryckt i s k "life-years gained", dvs antalet vunna levnadsår av den återstående livslängden.

Material och metod

Centralsjukhuset i Rogaland, som ligger i Stavanger, har cirka 700 sängplatser och är ett universitetssjukhus och tjänar en befolkning på cirka 350 000. Den anestesiolog-bemannade ambulanshelikoptern och läkarbilen är placerad på basen vid sjukhuset, och har en genomsnittlig anspänningstid på 5 minuter. Ambulanshelikopter har cirka 400 och läkarbilen har cirka 600 uppdrag per år. Under en 16-månaders period, värderades alla uppdrag med potentiell klinisk nytta för patienten av en expertpanel uttryckt i "life-years gained" (modifierad Delphi-teknik). Sannolikheten för att patienten skulle överleva beroende på anestesiologens kompetens multiplicerades med den uppskattade återstående livslängden för varje patient.

Resultat

1098 patienter värderades under den tid som studien pågick; 653 (59%) läkarbils- och 445 (41%) ambulanshelikopteruppdrag. 24 procent av dessa uppdrag var olycksfall och 41 procent var akut hjärtsjukdom. 12 procent av alla patienter var barn. 141 av dessa patienter var döda vid framkomsten eller dog under den prehospitala behandlingen. 58 patienter dog efter ankomsten till sjukhus. 357 patienter bedömdes sammanlagt av expertpanelen.

Expertpanelen instämde i att 80 patienter (32 läkarbils- och 48 ambulanshelikopteruppdrag) hade vunnit levnadsår, 10 av dessa var barn. Medelåldern för dessa 80 patienter var 56 år och 61 procent var män. 15 procent var olycksfall och 60 procent hade akut hjärtsjukdom. Expertpanelen värderade antalet vunna levnadsår till 640 år.

Antalet vunna levnadsår hos 45 av de 80 patienterna representerade 95 procent av det uppskattade antalet vunna levnadsår och 10 patienter representerade mer än 50 procent av det uppskattade antalet vunna levnadsår. Av dessa 10 patienter var 4 allvarligt skadade, 3 hade hjärtstopp p g a arytmi, 2 hade andningsstillestånd p g a akut lungsjukdom, och en hade andningsstillestånd p g a långvarig generell sjukdom. Den kliniska nyttan berodde på den avancerade behandlingen som utfördes av anestesiologen, denna behandling kunde inte ha utförts av distriktsläkare eller ambulanspersonal.

Sammanfattning

Antalet patienter med en klinisk nytta i termer av antalet vunna levnadsår var relativt lågt (9% av den totala populationen), men antalet vunna levnadsår var högt (640 år). Nyttan berodde på den avancerade behandlingen som utfördes av anestesiologen. Studien visar att en anestesiolog-bemannad ambulanshelikopter och läkarbil har en positiv klinisk betydelse för svårt sjuka och skadade patienter.