(NA/A/F) den 12 september 2004
Ambulanssjukvården vid Universitetssjukhuset i Örebro ingår i en ny europeisk studie som ska klargöra om personer som har hjärtstillestånd utanför sjukhus klarar sig bättre med blodförtunnande medel. Antalet överlevande hittills är mycket lågt, mellan två och fem procent, skriver Nerikes Allehanda.

Hittills finns ingen dokumenterad kunskap som visar att läkemedel leder till ökat antal utskrivna från sjukhus för den här patientgruppen. Men det har heller inte gjorts några stora studier före denna, kallad Troica, som ska omfatta tusen patienter på olika platser i Europa.
I Sverige är förutom USÖ, som ska bidra med ett tjugotal patienter, också Södersjukhuset och Länssjukhuset Gävle engagerade.

De patienter som kan bli aktuella ska ha konstaterat hjärtstillestånd när ambulans kommer till platsen och det ska i varje ambulansbesättning ingå en sjuksköterska (vilket det alltid gör i Örebro).

Alla får den basala vården direkt, det handlar om hjärt-lungräddning och defibrillering. De som misstänks ha proppar i lungorna eller infarktpropp i hjärtat kan ingår i studien och får också en injektion med propplösande medel eller placebo.

Den vanligaste orsaken till hjärtstopp är hjärtinfarkt eller proppar i lungorna. Frågan är alltså om den här metoden, så kallad trombolys, kan rädda fler liv och förhindra hjärnskador. Det hoppas kardiolog Katarina Palm på USÖ få svar på senvåren 2005.
- Det bildas lätt små proppar i mikrocirkulationen i hjärnan vid hjärtstillestånd vilket kan leda till bestående neurologiska skador, säger Katarina Palm som är ansvarig för studien i Örebro.

Hon hoppas att resultatet av Troica också ska leda till mer kunskap om när man ska sätta in hjärt-lungräddning och när man inte ska sätta in den.
- Målet är att fler ska överleva utan neurologiska skador, säger Katarina Palm.

Peter Jonasson