Som bekant är det livsviktigt med tidig diagnos och behandling vid hjärtinfarkt. Men det är bara sex av tio patienter med typiska infarktsymtom som ringer efter ambulans. Det visar en studie från Landstinget i Östergötland, skriver LandstingsNytt.

De flesta som inte ringde trodde inte att de var så svårt sjuka att ambulans behövdes. Många trodde att symtomen skulle gå över av sig själv. Många tog taxi, blev skjutsade eller körde själva till sjukhus.

Varje år dör ca 10 000 människor av hjärtstopp prehospitalt.

Patienter som utanför sjukhus drabbades av ventrikelflimmer och som väntade på ambulans längre tid än fem minuter, hade bättre överlevnad om de fick hjärt-lungräddning före defibrillering. Det visar en norsk studie som presenteras i tidskriften, Journal of the American Medical Association, Jama, skriver Dagens Medicin.

Foton från olycksplatser kan vara till god hjälp för de som blivit skadade. Det visar ett projekt som pågått i två år i Västsverige, där ambulanspersonalen tar bilder när de kommer fram till exempelvis bilolyckor. Med bildernas hjälp kan läkarna sen ställa en snabbare diagnos, rapporterar P4 Efter 12.

Det är bättre att behandla en patient med ett livshotande krampanfall med intravenös behandling med bensodiazepiner redan i ambulansen än att vänta till dess att patienten kommer till akuten. Det visar - enligt Dagens Medicin - en studie som publicerats i New England Journal of Medicine.

I studien följdes 205 patienter som drabbats av ihållande eller upprepade krampanfall utan att återfå medvetandet däremellan, ett s k status epileptikus, utanför sjukhus. Patienterna fick antingen 5 mg diazepam, 2 mg lorazepam eller placebo. Hos dem som behandlades med diazepam hade kramperna upphört hos 42,6 procent vid ankomst till sjukhus. Motsvarande siffra för lorazepam var 59,1 procent och för placebo 21,1 procent.

GÖTEBORG (A/F) den 13 februari 2001
Nu är Kommunals rapport om ambulanssjukvårdarna klar.
- Vi har fått den tryckta rapporten nu. Det går bra att beställa den hos vårt vaktmästeri. Det är bara att ringa och begära hur många ex. du vill ha, så skickar vårt vaktmästeri dessa till dig. Du når dem på telefon 08-728 28 00 vxl., hälsar Per Rudin, Kommunal, via PAM.

För att beställa rapporten krävs följande uppgifter:
Sjöström B & Johansson B. Ambulanssjukvård. Ambulanssjukvårdares och läkares perspektiv. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, cop. (Göteborg studies in educational sciences, ISSN 0436-1121 alt. ISBN 91-7346-390-6), 2000.

Ambulanspersonal drabbas ofta av psykiska problem, som exempelvis posttraumatiska stressymptom. Det visar en forskarstudie bland 110 anställda inom den skotska ambulanssjukvården, skriver Arbetarbladet - som refererar till British Journal of Psychiatry, januari 2001.

Studien visar att 32 procent av den studerade ambulanspersonalen hade någon form av psykisk störning, mot 18 procent av befolkningen i stort. En majoritet av de undersökta, 69 procent, ansåg att de inte gavs tillräcklig tid att återhämta sig efter ingripanden vid svåra olyckor. Allvarliga trafikolyckor och andra akuta svåra sjukdomsfall ansågs vara de som var tuffast att bearbeta.

Allra svårast var det att återhämta sig efter att ha tagit hand om skadade eller sjuka barn och personer som ambulanspersonalen kände. Åtta av tio tillfrågade hade varit inblandade i en mycket traumatisk olycka det senaste halvåret.

BORÅS (A/F) den 6 februari 2000
Ambulanspersonalen möter i sitt yrke många människor i olika sammanhang. Bland dessa finns de som identifieras som mest våldsbenägna, bland annat missbrukare och senildementa. Syftet med studien är att är att belysa hur ambulanspersonal uppfattar och påverkas av hot och våld i sitt dagliga arbete. Vad är hot för den enskilde vårdaren? Vad består hotet av? Hur upplevs det av vårdaren? Hur påverkas mötet mellan patient och ambulanspersonal av en hotfull och/eller våldsam situation? En kvantitativ studie. En vetenskaplig artikel kommer att publiceras.

Kontaktpersoner: Björn-Ove Suserud, lektor, tel. 033-17 47 76, e-post: bjornove.suserud@hb.se eller Martin Blomquist, tel. 033-616 10 05.

BORÅS (A/F) den 6 februari 2000
För att belysa ambulanssjukvården ur ett organisatoriskt och strukturellt perspektiv har PreHospen initierat ett samverkansprojekt med Nordiska Hälsovårdshögskolan (NHV). Syftet är att göra en gemensam kartläggning och analys av faktorer såsom organisation, ekonomi, personalens kompetens, befolkningsutveckling, epidemiolgi samt kvalitetsmål för Västra Götalandsregionens ambulansverksamhet.

Kontaktperson: Björn-Ove Suserud, lektor, tel. 033-17 47 76, e-post: bjornove.suserud@hb.se

BORÅS (A/F) den 6 februari 2000
Patientens erfarenheter av prehospitalt omhändertagande är lite undersökt. Som en första delstudie kommer den prehospitala akutsjukvården studeras ur ett patientperspektiv. Syftet med studien är att explicitgöra, analysera och beskriva den prehospitala omvårdnaden ur ett patientperspektiv, samt därmed bidra till att öka omvårdnadskunnandet i detta specifika kontext. Fenomenologisk metod kommer att användas vilket innebär att företeelsen prehospital omvårdnad kommer att beskrivas så som den erfars av patienterna. Intervjuer kommer att genomföras med patienter inom hela regionen.

Kontaktperson: Caroline Ahl, universitetsadjunkt, tel. 033-16 43 79, e-post: caroline.ahl@hb.se

Åsa Axelssons avhandling "Bystander cardiopulmonary resuscitation: effects,
attitudes and reactions. An evaluation of teaching CPR in the community" vid Göteborgs universitet visar att om hjärt-lungräddning startas omedelbart i väntan på ambulans ökar chansen till överlevnad trefaldigt. Studien visar också att trots att många personer utbildas inom hjärt-lungräddning ökar inte antalet ingripanden. En anledning till detta kan vara att utbildningen inte förbereder livräddaren tillräckligt på de känslomässiga reaktioner som kan dyka upp i samband med ingripandet och efter.

I intervjuer med över 700 personer som gjort hjärt-lungräddning framkom att många upplever en känsla av osäkerhet, maktlöshet och motvilja i samband med livräddningen. Upplevelsen känns också i efterhand som en negativ erfarenhet, beroende på att man inte haft möjlighet att tala med någon om den. Dessa uppgifter tyder på att det inte räcker med att utbilda människor i hjärt-lungräddning. De behöver även förberedas mentalt för ett ingripande och sina egna reaktioner. Ändå betraktade 93% av de intervjuade sitt ingripande som en positiv erfarenhet och 99,5% var beredda att gör ett nytt ingripande om så krävdes, skriver Medical Link.

STOCKHOLM (A/F) den 22 januari 2000
I slutet av januari 2000 kommer Internetversionen av FASS - boken om läkemedel i Sverige - att finnas på adressen www.fass.nu. I Internetversionen kommer följande avsnitt att ingå: Läkemedel, Företag, ATC-register, Viktig information, Nya läkemedel och Interaktionskapitel. FASS produceras av LINFO, Läkemedelsinformation AB.

28-åriga Josephine Hjobergs avhandlingsarbete "Kvävemonoxid och dess förmåga att vidga luftrören hos vissa astmatiker" vid Uppsala universitet handlar om kvävemonoxid och dess förmåga att vidga luftvägar och blodkärl. Framför allt har hon undersökt varför gasen fungerar luftrörsvidgande på vissa patienter, men inte på andra. Vid tidigare försök att vidga sammandragna luftvägar hos astmatiker har det nämligen visat sig att behandlingen varit ytterst effektiv, men bara på en del av patienterna.
– Det finns så otroligt många astmatiker som lider av sin sjukdom, många tusen dör varje år, och det var en av anledningarna till att jag valde att forska om detta, berättar Josephine för Elfsborgs Läns Allehanda (ELA).

Josephine ser det som mycket troligt att kvävemonoxid i framtiden kommer att användas även mot astma, då som ett komplement till de traditionella astmamediciner som finns idag.
– Ja, som en slags akutmedicin i de fall där vanliga astmamediciner inte har någon effekt, säger hon. Förhoppningsvis kan det rädda många av de astmatiker som ligger på gränsen, som riskerar att dö av en astmaattack.

SPÅNGA (A/F) den 9 augusti -99
RescueFlow® är ett nytt läkemedel för traumaresuscitering. Det består av 6% dextran 70 och 7,5% Natriumklorid.

250 ml RescueFlow® infunderat på 2 till 5 minuter ökar snabbt blodvolymen med mer än 700 ml, och bibehåller denna volymökning under avsevärt längre tid än konventionell behandling. RescueFlow® ger ett omedelbart förbättrat blodflöde till organ och perifer vävnad, och har även uppvisat mycket god effekt på minskning av intrakraniellt tryck hos patienter med skallskador, skriver leverantören Pharmalink Basläkemedel AB i ett pressmeddelande.

Chansen att överleva ett plötsligt hjärtstopp tredubblas om kringstående får stöd av SOS-operatören att påbörja basal hjärt-lungräddning. Det visar en forskningsrapport som publicerats av hjärtsjuksköterska Angela Bång vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Chansen att överleva ett hjärtstopp minskar kraftigt om det dröjer längre än fyra minuter innan räddningen påbörjas. Ofta tar det 6-7 minuter för en ambulans att nå fram. Därför kan det vara avgörande om hjärt-lungräddning påbörjas innan ambulansen anländer.

Enligt Angela Bång kan SOS-operatörens vägledning förbättra chanserna för alla som drabbas av hjärtstopp. Hennes rapport, som bygger på genomgång av 475 journaler för patient med misstänkt hjärtstopp under 1994-96, visar tydligt att SOS-operatörerna är mycket träffsäkra när det gällde att identifiera hjärtstopp, skriver SOS Signalen.

Ny forskning från ambulanssjukvården i Seattle visar att omkring 90 sekunders hjärt-lungräddning förbättrar överlevnadschanserna för patienter som haft hjärtstillestånd längre än några minuter när ambulanspersonal anländer.
I Seattle har två olika strategier prövats mellan 1990 och 1996. Från 1990 till 1993 defibrillerade ambulanspersonalen patienter med hjärtstopp direkt vid ankomst. Mellan 1994 och 1996 påbörjade ambulanspersonalen istället hjärt-lungräddning i cirka 90 sekunder innan defibrillering.

Resultatet visar att andelen överlevande ökar med den senare metoden. Av de 693 patienter som behandlades under den första perioden överlevde 24 procent. Av de 478 patienter som behandlades med hjärt-lungräddning innan defibrillering överlevde 30 procent. Tydligast var effekten för dem som hade haft hjärtstillestånd längre än fyra minuter innan ambulanspersonalen anlände. Bland dem förbättrades överlevnaden från 17 till 27 procent.

Referens: JAMA 1999;281:1182-1188.

STOCKHOLM (A/F) den 19 april -99
Katastrofmedicinska organisationskommittén (KAMEDO) bildades 1963 och har studerat en lång rad katastrofer. Nu har den förre vetenskaplige sekreteraren, flygläkaren Henry Lorin, sammanställt erfarenheter från den 35-åriga verksamheten i en rapport. Det behövs en fortlöpande katastrofplanering eftersom många myndigheter och organisationer blir inblandade när stora olyckor sker.

Referens: Lorin H. Katastrofmedicinska studier under 35 år. SoS-rapport 1999:4. KAMEDO 73. Stockholm: Socialstyrelsen.

Förstudien "Ambulanssjukvårdens innehåll och struktur" som är utförd av Britt Johansson, Björn Sjöström och Elly Gunnarsson vid Göteborgs universitet, Institutionen för vårdpedagogik, på uppdrag av Kommunal är nu klar.

Syftet med Kommunals forskningsprojekt var att studera, kartlägga, tolka och förklara kunskapsområden inom ambulanssjukvården och de strategier som ambulanssjukvårdarna använder sig av för att nå fram till beslut om omhändertagande av patienter och anhöriga. Forskarna koncentrerade sig enbart på en av flera personalkategorierna inom ambulanssjukvården, ambulanssjukvårdarna.

Vissa frågor har styrt arbetet och svaren på dem avrapporteras i förstudien. Utbildning och kompetensfrågor behandlas av Britt Johansson, Ambulanssjukvårdarna under yrkesutövning redovisar Björn Sjöström och Patienternas tillbakablick på omhändertagandet inom ambulanssjukvården beskrivs av Elly Gunnarsson.
De tre betonar att "Inget av dessa tre inlägg skall ses mer än som en första inblick i kunskapsområdet ambulanssjukvård. Tillsammans utgör de ett avstamp för att kunna bedriva djupare i studier av hur kunskaper och erfarenheter lagras och bildar ett praktikerkunnande."

Förstudien kan läsas i sin helhet på Kommunals hemsida.

Spädbarn som transporteras i kuvös med ambulans utsätts för mindre buller idag än för tio år sedan. Däremot påverkas de fortfarande av de vibrationer som uppstår under transporten. Barnets andning och puls förändras påtagligt vid varje ojämnhet i vägbanan. Detta framkommer i en nyligen utförd studie av Arbetslivsinstitutet i Umeå, skriver Landstingsvärlden.

Spri, som ägs av staten och Landstingsförbundet, ska avvecklas vid årsskiftet, men vad som ska hända med verksamheten, till exempel alla olika projekt, har ägarna inte något svar på. Det enda som är klart är att Spris ansedda och omfattande bibliotek ska flyttas över till någon ny huvudman, vilken är ännu inte bestämt.

Samtidigt som beskedet från ägarna var väntat är många anställda kritiska mot att verksamheten läggs ner. Spris material har varit mer efterfrågat än någonsin och publikationerna har fått stor spridning inom sjukvården, men också i media.
Ett skäl till nedläggning, som de anställda på Spri drar fram, är att flera av Spris verksamheter konkurrerar med projekt som Landstingsförbundet driver, och att Landstingsförbundet inte gillar detta.

Men enligt ägarna har det inte varit något fel på det arbete som Spri gjort. Det är snarare förhållandena i samhället som förändrats så markant att Spri inte längre fyller en lika självklar roll som tidigare, exempelvis att kommunerna i dag bedriver en omfattande hälso- och sjukvård. Kommunförbundet har dock inte velat bli delägare i Spri, skriver Dagens Medicin.

Patient-FASS är allmänhetens enda samlade information om alla läkemedel som säljs i Sverige - även receptfria. Boken är en populärversion av FASS, kompletterad med en allmän del som bl a innehåller specialavsnitt om barn och läkemedel, äldre och läkemedel, alkohol och läkemedel och hälsoråd inför utlandsresan. Patient-FASS ges, liksom FASS, ut av Läkemedelsinformation AB (LIF).

Internetversionen är samma som den Patient-FASS 1998-99, som kan köpas på landets alla apotek och i bokhandeln och finns på LIF:s hemsida (www.lif.se), skriver Medical Link.

Vissa typer av trombolysbehandling ger god effekt även om det förflutit mer än tre timmar från smärtdebut till behandling visar en studie från Kassel, Tyskland som nyligen publicerats i American Heart Journal.

Trobolytika av r-tPA (recombinant human tissue-type plasminogen activator) typ klarar reperfusion av ockluderade kärl bättre än traditionella preparat även då mer än tre timmar förflutit sedan symptomdebuten. Jämfört med traditionella trombolytika av streptokinas eller urokinastyp avtar förmågan att återställa perfusionen med tiden, dvs ju längre tidsintervall desto sämre möjlighet att lösa upp tromben. Det är alltså meningsfullt att starta trombolysbehandling även om viss tid förflutit, bara man väljer rätt preparat.

I Sverige saluförs r-tPA under varunamnen Actilyse® och Rapilysin®, och preparatnamn ur den andra gruppen är t ex Kabikinase* och Abbokinase*.

Referens: Zeymer U, Tebbe U, von Essen R et. al. Influence of Time to Treatment on Early Infarct-Related Artery Patency After Different Thrombolytic Regimens. American Heart Journal 1999:137(1):34-38.

Stroke förebyggs bäst genom att behandla riskfaktorer som högt blodtryck, rökning, förhöjda blodfetter, fysisk inaktivitet och diabetes mellitus. Vid stroke är den viktigaste åtgärden att snabbt komma till sjukhus för behandling. Nya behandlingar med propplösande läkemedel, som till exempel t-PA, har förbättrat rehabiliteringen av strokepatienter.

Helt avgörande för hur stor del av drabbad hjärnvävnad som går att rädda är snabb transport till sjukhus. Helst bör behandling sättas in inom 3 timmar. Behandling inom 6 timmar kan också minska skadorna. Det är viktigt att patienter och anhöriga känner igen symtomen vid stroke så att man snabbt kan söka sjukhushjälp. Är symtomen förlamning eller bortfall av talet uppfattar patienten och anhöriga tillståndet som allvarligt. Symtomen kan dock ibland vara mycket diskreta med lätt kraftnedsättning i en arm eller ett ben, bortdomning av ett hudområde eller trötthet.

Nya behandlingsprinciper med droger som kan stoppa upp den s.k. ischemiska kaskaden är nu på gång. Idén är att snabbt kunna tillföra mediciner redan i ambulansen innan man vet om det rör sig om en trombos eller blödning.

Vid ankomst till sjukhus avgörs med datortomografi om det rör sig om en propp eller en blödning. En propp är mycket vanligare som orsak. Med hjälp av rekombinant vävnadsplasminogenaktivator (t-PA) löses proppen effektivt upp.

Man har beräknat att trombolys kan bli aktuell i Sverige i 5.000-10.000 av de drygt 30.000 årliga fallen av stroke. I Sverige marknadsförs t-PA som Actilyse. Produkten är godkänd för indikationerna akut hjärtinfarkt och massiv lungemboli. Inom kort förväntas även behandling av stroke bli en godkänd indikation. Tre stora studier med t-PA har visat att behandlingen är säker och effektiv om den sätts in inom 3 timmar efter symtomdebuten, skriver Medical Link.

Höga doser av betablockeraren metoprolol (Seloken®) ger bättre smärtlindring vid ischemisk hjärtsjukdom än morfin. Detta visar en avhandling gjord av Bernt Everts, specialist i allmän internmedicin och klinisk farmakologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
- Betablockerare är en underanvänd behandlingsmetod vid hjärtinfarkt. Detta gäller både i Sverige och i övriga världen. Alla studier pekar på att betablockerare både sänker dödligheten och sjukligheten i angina pectoris, säger Everts till Dagens Medicin.

Everts avhandling grundar sig på kliniska studier i Uddevalla och Göteborg. En slutsats av dessa studier är att en initial dos av metoprolol är en lämplig strategi för framgångsrik smärtlindring vid misstänkt hjärtinfarkt. I de fall smärtan kvarstår rekommenderar Everts att metoprolol kombineras med morfin. Standarddosen till patient med misstänkt hjärtinfarkt är 15 mg metoprolol intravenöst. Everts gav i sin studie betydligt högre doser, mellan 15 och 180 mg. I genomsnitt fick patienterna 91 mg metoprolol. Everts rekommenderar därför att alla patienter som kommer in med kardiell ischemi och utan kontraindikationer, bör få minst den dos som FASS rekommenderar (15 mg, reds. anm.).

Långtidsöverlevnaden vid hjärtstopp förbättras inte av att man ger doser om 5 milligram adrenalin, i stället för 1 milligram som idag är standard i A-HLR-programmet.

Detta framkom i en stor fransk-belgisk studie, som samordnades av The European Epinephrine Study Group, där 3327 patienter med hjärtstopp utanför sjukhus slumpmässigt fick antingen 1 milligram eller 5 milligram adrenalin efter varje behandlingserie med hjärtkompressioner och konstgjord andning, enligt programmet för avancerad hjärt-lungräddning, A-HLR.

I högdosgruppen återfick 40,4 procent cirkulationen, jämfört med 36,4 procent av dem som fick 1 milligram efter varje behandlingsomgång. Skillnaden kvarstod dock ej vid utskrivning från sjukhuset. Andelen patienter som överlevde var lika stor i de båda grupperna.

Mindre än 5 procent av landets chefer tar del av forskningsrön innan de genomför förändringar på sin arbetsplats. Det visar en granskning som Sifo gjort på uppdrag av Arbetslivsdelegationen.

Av 345 chefer svarar de flesta att de litar till sitt "sunda förnuft" och på råd från kolleger. Det förelåg ingen skillnad mellan offentlig och privat sektor. Av de som tog del av forskningsrön var dock majoriteten kvinnor. Att forskningsrönen inte tas tillvara hämmar tillväxten, anser delegationen.

STOCKHOLM (A/F) den 23 juli -98
Rohypnoltabletten har omformulerats för att minska risken för missbruk och illegal användning. Den nya tabletten är filmdragerad för att försvåra injicering och rökning.

Ketoprofen (eller Orudis i Sverige) används som NSAID medel bland annat vid RA. En cross-over studie i Frankrike där försökspersoner fick ketoprofen/morfin, ketoprofen eller morfin visar att morfinets andningsdeprimerande verkan var mindre uttalad vid samma serumkoncentrationer av Mo för de personer som fick kombinationen ketoprofen/mo jämför med de övriga alternativen.

Fynden talar för användning av kombinationer av mo och ketoprofen som postoperativ analgesi. En praktisk konsekvens blir då att RA-patienter klarar större Mo-doser än andra, om de står på ketoprofen. En annan tanke är att man i ett nödläge kan reversera morfininducerad andningsdeprimering med ketoprofen, om nu Narcanti skulle saknas.

Minskade serumnivåer av tyroxin och symptom på hypotyroidism visade sig hos en 29-årig kvinna med Hashimoto’s tyroidit. Under graviditet sattes järntabletter in, 325 mg 3 ggr dagligen, samtidigt som hennes medicinering mot tyroiditen fortsatte. Hon hade då varit eutyroid och symptomfri under 3 år. Efter fyra veckors järnterapi utvecklade hon symptom på hypotyroidism; köldintolerans, trötthet och sömnighet. Kvinnans vanliga tyroxindos fördubblades och hon blev symptomfri.
Då barnet fötts sattes järntabletterna ut. Efter sex veckor klagade kvinnan på värmeintolerans, hjärtklappning och ökad svettning. Tyroxindosen minskades då till tidigare nivå och kvinnan blev åter symptomfri. Järntabletterna sattes åter in efter ytterligare sex veckor och symptom på hypotyroidism visade sig på nytt. Då järnterapin avvecklades normaliserades kvinnans tillstånd.

Referens: Shakir KM M et. al. Ferrous sulfate-induced increase in requirement for thyroxine in a patient with primary hypothyroidism. Southern Medical Journal 1997;90:637-639.

Ambulansforums kommentar:
Interaktion mellan järn och tyroideahormon är känt sedan tidigare. Svenska FASS rekommenderar 2 timmars intervall mellan intag av de båda preparaten. Detta är dock första gången man kliniskt har sett att preparaten interagerar. Känner man till att den patient man vårdar prehospitalt står på tyroideahormoner, och har symptom som tyder på hypotyroidism, kan det alltså bero på intag av järnpreparat likaväl som underdosering av tyroideahormon eller ökad sjukdomsaktivitet.

Det kan vara klokt att undvika kombinationen terfenadine (Teldanex) och grapefruktjuice visar en kanadensisk studie.

Tolv friska försökspersoner fick dubbelblint intaga olika kombinationer av terfenadine och grapefruktjuice eller vatten. De som fick grapefruktjucie och terfenadine hade signifikant högre plasmakoncentration av terfenadine, och även aktiva nedbrytningsprodukter, jämfört med de som hade fått vatten och terfenadine.

En känd biverkning hos terfenadine är påverkan på hjärtrytmen, man har sett förlängd QT-tid på EKG.
Även om inga EKG-förändringar påvisades i denna studie sammanfattar forskarna att "det vore klokt att undvika samtidigt intag av terfenadine och grapefruktjuice eller att överväga annan anti-allergisk behandling (andra antihistaminer) tills ytterligare data finns om riskerna med denna kombination"

En del framförallt hälsokostpreparat innehåller efedrin-alkaloider. Många gånger är det derivat av växter från släktet Ephedra. Preparaten,( t ex Ma Huang, Chinese Ephedra och epitonin) används på många olika indikationer inkluderande viktminskning, ökat energibehov och body building.

Sedan 1994 har det i USA rapporterats > 800 fall av biverkningar som har samband med dessa produkter. Biverkningarna är av typen hypertension, hjärtrytmrubbningar, sömnlöshet, myokardinfarkt, stroke och död.

FDA:s varning går ut på att inte ta produkten > 7 dagar i följd och undvika kortvariga stora doser. Man bör också tala med läkare innan man tar preparaten. De bör undvikas av hypertonipat,neurologiskt sjuka personer och gravida.

I Sverige är det väl vanligast som "allmänt stärkande" medel och för att öka prestationen vid oxygenkrävande aktiviteter som t ex löpning. Det kan även användas för att dämpa förkylningssymptom m m.

En 39-årig man fick hjärtstopp och subarachnoidal blödning efter att han behandlats med 0,5mg adrenalin s.c. för en misstänkt allergisk reaktion. Senare konstaterades att han led av högt blodtryck, inte tagit någon blodtryckssänkande medicin på flera månader och haft symtom som pekade på hjärtsvikt.

Mannen larmade ambulans för andningssvårigheter som varat flera timmar. Han rosslade, blodtrycket var 220/60mm Hg och han hade utvecklat generaliserat rött hudutslag 3 dagar tidigare efter intag av Teldanex®, Lergigan® och Kodein. Han behandlades med 0,5mg adrenalin s.c. Nio minuter efter administrationen blev han okontaktbar, bradycard och slutade att andas. Hjärt- lungräddning startades och efter att försök till oral intubation misslyckats maskventilerades han tills han anlände till akutmottagningen.

På akutmottagningen intuberades han. Därefter gavs 2 mg adrenalin endotrakealt, 1mg adrenalin i.v x 2 och atropin. Patienten får ventrikelflimmer och efter tre defibrilleringar, 5mg adrenalin x 3 samt lidocain erhålles sinusrytm. Blodtrycket var 220/120 Hg och EKG visade sinustakycardi, med ST- sänkning som vid vänstersidig hypertrofi. Röntgen pulm visade lungödem.

Mannen behandlades med furosemid, nitroglycerin och lidocain. CT skalle bekräftade subarachnoidal blödning. Hans neurologiska funktioner förbättrades inte och han förklarades hjärndöd.