BORLÄNGE (A/F) den 5 april 2000
- Dåliga vägar kan vara ett hälsoproblem. Vibrationer, buller, infraljud, kraftiga och långvariga skakningar från ojämna vägar kan stressa men även ge såväl akuta som kroniska effekter på människan, säger Vägverkets miljödirektör Lars Nilsson, Borlänge, som tagit initiativet till denna studie av hur vibrationer och skakningar i fordon påverkar förare och passagerare.

Bakgrund till pilotprojekt?

Belastningsskador utgör sannolikt det största arbetsmiljöproblemet i västvärlden. Från speditörer och bussbolag har framförts synpunkter på hur skakningar framförallt medför nack- och ryggbesvär, med sjukskrivningar och förtidspensioneringar som följd.

Från ambulanssjukvården har påpekats hur skakningar stör medicinsk övervakningsutrustning. Vibrationer, buller och infraljud från ojämna vägar uppges även stressa patienter, vilket genom ökad puls och blodtryck ökar belastningen på hjärtat och kan medföra trauma. I norra Sverige är transportlängderna ofta tiotals mil, vilket medför en betydande prehospital vårdtid i ambulansbil.

Forskningsprojekt kring vägojämnheternas betydelse

Vägverket har med hjälp av bl.a. Arbetslivsinstitutet genomfört ett forskningsprojekt, i syfte att kartlägga i vilken grad belastningar från vibrationer vid färd på ojämna vägar kan medföra - förutom stressande obehagsupplevelser - påverkan på prestationsförmåga och hälsa.

Vilka effekter kan skakningar medföra på människan?

Kraftiga och långvariga skakningar kan ge såväl akuta som kroniska effekter. I litteraturen nämns en lång rad effekter. Till de som kan bedömas som särskilt allvarliga (omfattning och konsekvens) hör degenerativa ryggradsförändringar mfl ryggskador hos yrkesförare, samt skadetillskott under akuta transporter av patienter med skador - ex.vis hjärn-, rygg- och nackskador - som kräver kroppsfixering och stillhet.

Mycket höga belastningar har erhållits då vägen är ojämn

Mycket höga mätvärden har erhållits vid färd på ojämna vägar, vilket med hänsyn till mätsträckornas längd pekar på en sannolik hälsopåverkan. Mätresultat på bår i ambulansbil respektive på sits i lastbil, från mätningar utförda 27-29/10 1999 under färd på ett 32 km långt avsnitt av riksväg 90 i Ådalen, pekar på effektivvärden som ligger på likvärdiga, eller t.o.m. över, nivåer som under extremt krävande anläggningsarbeten (lastning av sprängsten, grovbrytning av väg i skogsterräng) mätts upp på sitsen i hjullastare, bandschaktare etc.

Mätresultat från färd på jämn vägbana visar på nivåer, vilka enligt internationell vibrationsstandard är så låga att människor förväntas uppleva inget eller mycket litet obehag.

Arbetslivsinstitutet framhåller vägbanans jämnhet som avgörande faktor

Professor Ronnie Lundström vid Arbetslivsinstitutet har utvärderat risk för hälsa, obehag och åksjuka vid färd på ojämna vägar. Bland slutsatserna kan nämnas:

• Vägbanans jämnhet har en i alla avseenden avgörande inverkan på de åkandes vibrationsbelastning


• Körning med både timmerbilar och ambulanser medför att förare, passagerare samt patienter utsätts vid färd på ojämna vägar för oacceptabelt hög vibrationsbelastning


• Vibrationsförloppen vid färd på mycket deformerade vägbanor har ett påtagligt inslag av stötar och krängningar med höga nivåer som sannolikt bidrar till ökad risk för ohälsa, upplevt obehag samt åksjuka.

Vilka vägar är värst - och hur kan dessa åtgärdas?

Lokalt kan svåra vägojämnheter återfinnas i hela landet. Problem med t.ex. åksjuka har konstaterats även på motorvägar. Värst är dock problemen i norra Sverige, där de ojämna sträckorna dessutom ofta är långa. Där tillkommer under tjällossningen också betydande problem, som dessutom kräver omfattande insatser för att på ett beständigt sätt reparera. På kort sikt medför ökat beläggningsunderhåll en minskning av problemen. På lång sikt krävs grundläggande förbättringar. Det kommer att ta mycket lång tid att eliminera problemen.

Vem tog initiativet, och vilka finansierade projektet?

Initiativet till projektet togs av Vägverket, utifrån synpunkter från speditörer, ambulanssjukvården och bussbolag främst i Norrland. Projektet samfinansierades mellan Vägverket och skogsföretaget SCA, speditören Själanders Åkeri AB och Landstinget (Ambulanssjukvården i Sollefteå).

Varför har inte Vägverket uppmärksammat detta tidigare?

Detta pilotprojekt innebär uppbyggnad av ny kunskap. Internationell och svensk vibrationsstandard uppdaterades 1997-98 och vi har inte tidigare haft mätvärden som inhämtats enligt den nya kunskapen.

Vad avser Vägverket göra?

Vägverket kommer att stimulera kunskapsuppbyggnaden på detta område. Vägverket har nyligen lyft behovet av ökade anslag för vägunderhåll till näringsdepartementet.

Vilken kunskap finns sedan tidigare?

Tidigare vibrationsmätningar i vägfordon har visat på höga nivåer av skakningar. Ny kunskap har visat att dessa studier varit vetenskapligt ofullständiga och underskattat problemen. Vibrationer i 12 riktningar anses ha stor påverkan på människan, medan tidigare vibrationsnorm föreskrev mätning enbart i 3 riktningar. De lågfrekventa vibrationer som är kända för att orsaka åksjuka har tidigare överhuvudtaget inte mätts under förhållanden liknande dem i denna studie. Nyare rön antyder att människan är mycket känslig för ryck i riktningar tvärs ryggraden, vilka är vanliga inte minst i tunga lastbilar med släpvagnar. Tidigare mätningar har främst fokuserat på vertikala stötar genom sitsen.

Enligt rapporten "Truck Cab Vibrations and Highway Safety" (US FHWA) kan det inte uteslutas att fordonsförares prestationsförmåga sätts ned genom vibrationers påverkan på synskärpa, balansorgan, vakenhet mm.

Är inte detta också ett fordons- och hastighetsproblem?

Problemet med skakningar i vägfordon beror av - och kan påverkas genom att förändra - vägens ojämnheter, fordonet och förarbeteendet (inkl. hastigheten).

Denna pilotstudie stödjer dock uppfattningen att störst påverkan - inom rimliga variationer - har vägbanans jämnhet.

Läs mer i Arbetslivsinstitutets rapport "Helkroppsvibrationer vid färd på ojämna vägar"(Pdf 369 kB)

Ytterligare information lämnas av:

Miljödirektör Lars Nilsson, Vägverkets Miljöenhet, Borlänge, tel 0243-756 40 eller 070-325 58 45
alt.
Johan Granlund, projektledare, Vägverket, Vägavdelningen, Borlänge, tel 0243-753 88 eller 070-337 53 88.

Kenneth Karlsson