STAVANGER (A/F) den 30 augusti 2000
Public CPR och Public Access Defibrillation (PAD). Där har Du två centrala begrepp inom den norska livräddningen för tillfället. Efter en idé från USA låter man nu utbildade privatpersoner använda halvautomatiska defibrillatorer.

Bakgrunden till projektet fick man från USA, där man sedan drygt 2 år tillbaka har placerat ut defibrillatorer på allmän plats, närmare bestämt på Chicago International Airport. Den som sedan har använt defibrillatorn har arbetat under "Good Samaritan Act" - nödrättsprincipen, dvs att den som hjälper en annan medmänniska inte ska kunna ställa till svars för sina medicinska handlingar.

Statens helsetilsyn i Norge (motsvarande Socialstyrelsen) informerades om projektet i USA av Norsk Resuscitasjonsråd, och samtyckte till ett liknande projektet i Norge - dock under förutsättning att vissa kriterier uppfylls. Nu finns detta dokumenterat i en skrivelse från helsetilsynen (IK 3/99).

I nuläget finns det tre försökskommuner i Norge. Detta är ett projekt som har engagerat många. Bl a har en 90-årig man köpt in och skänkt 15 defibrillatorer! Så nu finns det cirka en defibrillator per 1000 invånare i Kvinherad kommun på västkusten. Det är framförallt husmödrar, kraftverks- och sjukhemspersonal som är i ständig beredskap på platsen. Tanken är att dessa först kommer fram till patienten och påbörjar livräddande behandling i väntan på ambulans eller läkare.

Fem hotell i Stavanger är också idag utrustade med halvautomatiska defibrillatorer.

Det finns dock två kriterier man som privatperson i Norge måste uppfylla för att få använda en halvautomatisk defibrillator:
1. Man måste ha utbildning. Idag finns det en fyra timmars kurs, utarbetad av Norsk Resuscitasjonsråd.
2. Man måste ha delegering av ansvarig läkare. Den som har delegering på att använda defibrillatorn bör anmäla detta till sin AMK-central.

En kommande nyhet i D-HLR-utbildningen är att pulstagningen försvinner!
- Man anser att det kan vara så svårt för en lekman att känna pulsen så att man spiller onödigt mycket tid på detta, säger Kristian Lexow, anestesiolog vid Centralsjukhuset i Rogaland och ledare för Norsk Resuscitasjonsråd

Norsk Resuscitasjonsråds tanke är att närmsta privatperson med defibrillator alltid ska larmas ut när AMK-centralen får ett nödsamtal som gäller bröstsmärtor. Samtidigt larmas alltid ambulans eller läkare.
- Skälen till detta är tre, säger Kristian Lexow.
1. Man får en ökad beredskap och lugnande inverkan på den sjuke.
2. Man kan utföra snabb HLR och defibrillering vid behov (från barn över 8 år). Man ska alltid kontakta sin AMK-central för att få vägledning. I Norge har man därför nu uppdaterat sitt Medicinska Index med telefon D-HLR!
3. Man får en ökad motivation att upprätthålla sina kunskaper. Det kan dessutom leda till en ökad grannsamverkan.

Flera utbildningsföretag har insett den växande marknaden, och utbildar nu i D-HLR. I nuläget finns det cirka 50 instruktörer i Norge.

Kristian Lexow tror att antalet defibrillatorer på allmänna platser kommer att öka kraftigt i Norge.
- De närmsta fem åren kommer utbredningen av defibrillatorer att vara mycket stor, säger han.

Det återstår att se om Sverige är på väg mot en liknande utveckling. PAM bevakar naturligtvis utvecklingen åt Dig!