KARLSTAD (VF/A/F) den 17 september 2000
Förra lördagen utsattes ett tiotal personal på företaget Svenska Rayon i Karlstad för farlig gas vid en brand. De drabbade fördes osanerade av ambulanspersonal - som saknade skyddsutrustning - till akuten vid Centralsjukhuset i Karlstad, där de sanerades. Nu slår verksamhetschefen för akuten, Torbjörn Halldin, larm om den bristfälliga beredskapen inför ett gasutsläpp, i ett brev till beredskapsöverläkare Jonas Holst.

På Centralsjukhuset i Karlstad (CSK) finns ett saneringsrum som användes för första gången förra helgen när man fick ta hand om de drabbade i personalen på Svenska Rayon som utsatts för farlig gas. Där har akutpersonalen tillgång till speciella skyddsdräkter som ska användas i saneringsarbetet. De som i lördags utsattes för gasutsläppet i samband med olyckan på Svenska Rayon utanför Karlstad sanerades av personal i skyddsdräkter i ett speciellt rum på Centralsjukhuset. Men verksamhetschefen vid akutmottagningen, Torbjörn Halldin, tycker att insatser borde kunna göras tidigare, redan på olycksplatsen - med rätt utrustning.
- Inte minst är det en viktig fråga för ambulanspersonalen som inte hade någon skyddsutrustning med sig och som fick besvär efter att ha tagit hand om de som utsatts för gasen, säger Halldin.

Torbjörn Halldin har i ett brev till beredskapsöverläkaren vid Landstinget i Värmland, Jonas Holst, påpekat behovet av att se över möjligheterna till så tidig sanering som möjligt i samband med en olycka med kemiska ämnen inblandade.
- Innan patienterna sätts i ambulanserna och förs hit, är det viktigt att man kan utföra någon form av första grovtvätt, säger Torbjörn Halldin.

- I princip ska inte en icke sanerad patient transporteras med ambulans, svarar beredskapsöverläkaren Jonas Holst, enligt Värmlands Folkblad.

Torbjörn Halldin pekar på att säkerhetsaspekterna för ambulanspersonalen är otillfredsställande. Risken är stor att såväl patienter som personal kommer in till sjukhus i sämre skick än de borde efter gasolycka, varnar Halldin.
- Det vi har på olycksplatsen idag är möjligen brandmän med en slang som kan hjälpa till att tvätta av de som utsatts för något skadligt ämne. Men det är inte en bra lösning om det är minus tio utomhus exempelvis, säger Halldin.

Det är inte heller bra för ambulanspersonalen att utan skyddsutrustning transportera patienter som utsatts för skadliga ämnen.
- Det märktes på dem efteråt som jobbade med de drabbade vid olyckan på Svenska Rayon. Och när personalen riskerar att ta skada måste man reagera, säger Torbjörn Halldin.

Skyddsdräkterna finns på ambulansstationerna, men är för skrymmande för att alltid finnas med i Värmlands ambulanser, som är av personbilstyp (Volvo och Mercedes). Enligt Jonas Holst har man valt att placera den personliga skyddsutrustningen på den plats varifrån personalen normalt utgår ifrån, eftersom man bedömt att det bästa är att personal och utrustning finns på samma plats i utgångsläget, men noterar att det krävs att larmmeddelandet innehåller uppgift om olycka med farligt gods.
- När larmet gick för Rayon-olyckan var det för brand, inte gasutsläpp. Det är viktigt att få igång rutiner som gör att skyddsdräkter även för ambulanspersonalen finns tillgängliga snabbt vid olyckor, säger Halldin.

Han tror inte det skulle röra sig om några ofantliga kostnader för att kunna göra detta möjligt. En kärra eller kanske en omgjord gammal ambulans skulle kunna användas för att snabbt få med rätt utrustning till olycksplatsen.
- Jag har inte alla lösningar, men jag tror det är väldigt viktigt att vi diskuterar sådana här frågor, säger Halldin.

Enligt Jonas Holst finns det idag inte någon riktigt bra utrustning som kan användas för sanering i anslutning till olycksplatser.
- Men detta är inte ett problem endast för Värmland utan är ett generellt problem, säger Holst, som framhåller att det arbetas med flera projekt i anslutning till den här problematiken.

Räddningsverket har utvecklat och håller på att utvärdera en utrustning som är monterbar på räddningstjänstens så kallade BAS-bilar.
- Detta i kombination med lättare tältutrustning bör medföra att kraven på såväl tillgänglighet som teknik börjar bli tillfredsställda, anser Holst.

Med hjälp av så kallad recirkulering kan flertalet räddningstjänster i länet producera varmvatten genom cirkulation av vatten genom en vattenpump. Försök visar att temperaturen redan på fem minuter kommer upp i 20 grader och blir hett inom en kvart vid bara några plusgrader utomhus.
- Recirkulering är bra, men jag är tveksam till om det kan producera de mängder varmvatten som krävs för att kunna ta hand om många patienter på plats, svarar Torbjörn Halldin.