LUND/HELSINGBORG (HD/A/F) den 12 juni 2004
Poul Kongstad, chefläkare vid KAMBER-Skåne, har enligt Lex Maria anmält ett akutbilsteam vid Helsingborgs lasarett till Socialstyrelsen. Om hjärt-lungräddning hade satts in snabbare kunde en svårt sjuk 87-årig man eventuellt ha haft större chans att överleva, menar Kongstad, skriver Helsingborgs Dagblad.

Mannen hade en kväll plötsligt fått andningsbesvär och fallit ihop medvetslös i sin bostad. Ambulans och akutbil larmades ut enligt högsta prioritet. När ambulansen anlände till bostaden fanns akutbilsteamet (anestesisjuksköterska och ambulanssjukvårdare) på plats sedan någon minut. När ambulanspersonalen kom in mötte den akutbilssjuksköterskan i hallen tillsammans med mannens hustru.

I ett angränsande rum hittade ambulanssjukvårdaren mannen. Han fick av akutbilssjuksköterskan besked om att hjärt-lungräddning inte skulle påbörjas. Men eftersom ambulanspersonalen inte fann några säkra dödstecken struntade den i detta besked och påbörjade återupplivning.

Ambulansens defibrillator visade att patienten hade hjärtaktivitet i form av så kallat ventrikelflimmer. Mannen defbrillerades sammanlagt sju gånger och transporterades till akutmottagningen på Helsingborgs lasarett. Hans liv gick dock inte att rädda.

"Ambulansteamets uppgifter kan innebära att patientens hjärt-lungräddning försenades, vilket kan ha varit menligt för patienten", skriver Kongstad i sin anmälan.

Organisatoriskt sorterar ambulanssjukvården i Skåne under den enhet som kallas KAMBER-Skåne. Det medicinska ledningsansvaret för akutbilarna vilar däremot på respektive sjukhus akutbilsläkare.

KAMBER-Skåne har förgäves försökt få fram fler uppgifter kring fallet med den 87-årige mannen och om vilka behandlingsprinciper som gäller för akutbilsteamen i situationer av den aktuella typen.

När det gäller ambulanssjukvården är hjärt-lungräddning, enligt Kongstad, en av de viktigaste uppgifterna. Vid utbildningsdagar och i behandlingsanvisningar betonas vikten av att tillförsäkra den sjuke optimala möjligheter till medicinsk hjälp, påpekar han i
anmälan.

Fotnot: Säkra dödstecken (patient uppenbart död) är enligt KAMBER-Skånes behandlingsriktlinjer om:
- Kroppen är i förruttnelse
- Kroppen har likfläckar och/eller är kall och stel i varm miljö
- Kroppen är så pass skadad att liv inte är möjligt (exempelvis huvudet avskilt från kroppen)