KRISTIANSTAD (A/F) den 12 december -97
Den politiska styrgruppen inom projektet Ambulanssjukvård i Landstinget Skåne slutförde i mitten av november sin utredning om den framtida ambulanssjukvården i det nya storlänet. Ambulansforum publicerar här sammanfattningen av utredningen.

I utredningens första etapp redovisades "Mål och krav" för den framtida ambulanssjukvården i Skåne. Som övergripande mål markerades det att ambulanssjukvården skall utgå från patienternas sjukvårdsbehov och utmärkas av:

- hög kompetens,
- hög säkerhet,
- god service, och
- god tillgänglighet.

Den nu aktuella etappen redovisar förslag rörande ambulanssjukvårdens roll och organisation i den totala vårdkedjan.

Ambulanssjukvården beskrivs som den yttersta länken i vårdkedjan. Detta innebär bl.a. att ambulanssjukvården bedriver sjukvård under särskilt svåra omständigheter, dvs. i akut skede, med begränsade resurser, ibland under svåra yttre förhållanden och ofta innan diagnos är ställd. Till detta kommer att den första insatsen inte sällan är av avgörande betydelse för det fortsatta sjukdomsförloppet och överlevnaden.

Utan att gradera olika delar av sjukvården menar denna utredning att ambulanssjukvården är mycket viktig för en fungerande akutsjukvårdsorganisation.

Utredningen kan sammanfattas under två rubriker, verksamhet resp. organisation, enligt följande:

	målsättningen skall vara att det finns en sjuksköterska i minst varannan ambulans år 2002. Sjuksköterskan skall vara en del i ambulansteamet och inte en extra resurs. Ambulanssjukvårdare med undersköterskekompetens kommer under lång tid framöver att fylla en mycket viktig roll i ambulanssjukvården,
	med ny teknik öppnas än fler möjligheter till tidig behandling redan inom ambulanssjukvården. Detta gör att korta avstånd till akutsjukhus på sikt kan bli mindre betydelsefulla för vissa diagnosgrupper,
	ett ofrånkomligt krav är att vid behov kunna få ut läkare till patienten. Detta skall organiseras så att en läkare alltid kan göras tillgänglig för akut utryckning. De lokala förutsättningarna som t.ex. antal uppdrag, avstånd och jourorganisation avgör hur detta organiseras,
	utredningen har haft att arbeta med inriktningsmålet att insatstiderna inte skall försämras jämfört med nuläget. Som ett kompletterande och ambitionshöjande mål har utredningen dessutom fått i uppdrag att beskriva en målsättning om att 90% av befolkningen skall nås av ambulanssjukvården inom 15 minuter inom varje sjukvårdsdistrikt,
	i utredningen presenteras förslag till stationsstruktur som beaktat det högre ambitionsmålet med max. 15 minuters insatstid för 90% av befolkningen i varje sjukvårdsdistrikt,
	kravet på gränslös dirigering är en förutsättning för en effektiv ambulanssjukvård, oavsett hur den framtida stationsstrukturen och organisationen för ambulanssjukvård ser ut,
	för ett effektivt nyttjande av resurserna är målsättningen är att minst 50% av alla sjuktransporter skall vara beställda senast 12 timmar före transporten. I en ny ambulansorganisation föreslås att det finns särskilda sjuktransportfordon, samt att ambulanserna används på ett flexibelt sätt för att "kapa toppar" och för att klara sjuktransporter under helger samt kvälls- och nattetid. Det är viktigt med bra planering, logistik och styrning av sjuktransporterna,
	efterhand som sjuktransportfordon upphandlas skall dessa innehålla tvåbårshytter,
	ambulanshelikopter är intressant förutsatt att ambulanshelikoptern betjänar sjukvårdsregionen. Detta förutsätter att regionlandstingen är intresserade av att medverka till finansieringen och nyttjandet.

	ambulanssjukvårdens organisation skall uppfylla bl.a. följande krav och kriterier: - ambulanssjukvården utgör en del av sjukvårdens kärnverksamhet, - ambulanssjukvården skall ha en sammanhållen ledning, - ambulanssjukvården skall bygga på hög kvalitet och innehålla kompetens som så långt möjligt motsvarar annan akutsjukvård,
	ambulanssjukvården utgör en integrerad del i sjukvårdens verksamhet, är en bärande länk i vårdprocessen samt ingår i landstingets totala ansvar för hälso- och sjukvården. Ambulanssjukvården skall ha ett nära samarbete med all annan akutsjukvård, oavsett hur detta organiseras,
	sjuktransporterna skall ingå i ambulanssjukvårdens organisation,
	organisationsförslaget har målet att forma en organisation som skapar förutsättningar för en ambulanssjukvård med hög kvalité, med en sammanhållen ledningsorganisation samt en naturlig integration i den totala sjukvårdsstrukturen i Skåne,
	förslaget innebär en stark central ledning med direktivrätt inom strategiska områden, samt en decentraliserad operativ organisation med intraprenader eller entreprenader på sjukvårdsdistriktsnivå,
	utredningen tar inte ställning till val av driftform, i egen regi eller som entreprenad, men menar att båda är möjliga,
	den politiska ledningen på Skåne-nivå avgör om ambulanssjukvården i olika delar av Skåne skall läggas ut på intraprenad eller entreprenad. I de fall den politiska ledningen på Skåne-nivå valt intraprenad avgör den politiska ledningen på distriktsnivå ambulanssjukvårdens inplacering i distriktets organisation,
	ambulansverksamhet i egen regi föreslås ses som en intraprenad. Intraprenörer är i detta fall sjukvårdsdistrikten,
	vid såväl intraprenad som entreprenad skall aktuella aktörer leva upp till de krav som ställs på all ambulanssjukvård i Skåneregionen,
	intraprenör/entreprenör ges ett totalt ansvar för personalkostnader och lokal organisation inom givna ramar och tydliga riktlinjer,
	vid val av intraprenad innebär organisationsförslaget en mycket nära knytning av ambulanssjukvården till akutsjukvården av följande skäl: - all sjukvård organiseras på distriktsnivå, - en gemensam kompetensmassa byggs upp, - ökad integration och flexibilitet mellan ambulans- och annan akutsjukvård, - minskar "vi - dom"-känslan, - markerar att ambulanssjukvården är en del av sjukvårdens kärnverksamhet.
	den centrala ledningen på regionnivå ges ett starkt mandat att styra genom riktlinjer och krav på intraprenör/entreprenör,
	en central ledningsorganisation för den samlade ambulanssjukvården i Skåne tillskapas,
	den lokala organisationen utformas och inordnas efter varje distrikts eller entreprenörs förutsättningar inom ramen för givna krav och riktlinjer,
	beslut om budget och ev. entreprenadavtal tas centralt på regionnivå för att sedan fördelas så att den ekonomiska fördelningen följer med verksamhetsansvaret.

Förslagen är mål-och utvecklingsinriktade. Detta ställer krav på övergångslösningar för att säkerställa den målinriktning som anges i rapporten.