<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>

Hjärta-smärta-kampanjen lyckades

- hjärtpatienter allt snabbare till sjukhus visar doktorsavhandling

GÖTEBORG (A/F) Tisdag 8 april 1997
Hjärta - smärta + 90 000!
För tio år sedan trummades detta enkla budskap in i göteborgarnas medvetande via en massiv informationskampanj som pågick i ett år.
Syftet var att få patienter med akuta bröstsmärtor snabbare till sjukhus och förkorta tiden från symtomdebut till behandling vid misstanke om hjärtinfarkt. De positiva effekterna lät inte vänta på sig - och de kvarstår fortfarande, även om vissa av målen inte uppnåddes.
Det framgår av en doktorsavhandling som läggs fram fredag den 11 april av eldsjälen bakom kampanjen, Marianne Berglin Blohm, leg. sjuksköterska vid Sahlgrenska sjukhuset och ordförande i Göteborgs Hjärt-Lungräddningsförening.

"Delay time until delivery of treatment in suspected acute myocardial infarction - an intervention study with particular emphasis on patient delay".
Det är titeln på Marianne Berglin Blohms avhandling, som tar upp effekterna av kampanjen.
Broschyrer, annonser, tidningsartiklar, inslag i lokalradion, affischering på spårvagnar, bussar och reklamtavlor med mera var ständigt synliga i staden under kampanjperioden 1987 - 1988.
Budskapet var enkelt: Har du akuta bröstsmärtor, ring 90 000!
Uppföljningar gjordes av samtliga patienter som kom till akutintaget vid Sahlgrenska sjukhuset, samtidigt som enkäter bland allmänheten genomfördes för att utröna om de uppfattat budskapet. Detta skedde både under och efter kampanjen.

Tidig trombolysbehandling
Målet med kampanjen var dels att få patienter med akuta bröstsmärtor att ta sig till akutmottagning så fort som möjligt för eventuell trombolysbehandling vid konstaterad infarkt, dels att utnyttjandet av ambulanserna skulle öka.
Tiden före kampanjen var trombolysbehandling inte särskilt vanlig - runt 4% av patienterna fick behandling (idag ligger siffran på 35 %). Målet var att kunna ge trombolysbehandling senast 3 timmar efter symtomdebut. Under kampanjen fick 13 procent av infarktpatienterna trombolysbehandling.
- Vi var även ute efter tysta infarkter, alltså patienter med diffusa symtom, berättar Marianne Berglin Blohm.
De första två kampanjveckorna var tillströmningen till akutmottagningen stor.
- Vi delade upp patienterna i fyra kategorier. Klar infarkt, stark misstanke, svag misstanke, ingen misstanke alls. Merparten av de som strömmat till, visade sig tillhöra den sista kategorin.
Därefter avtog tillströmningen och antalet patienter som sökte sig till akutintaget med akuta bröstsmärtor blev mer "normalt".

Halverad fördröjningstid
Vid en uppföljning som gjordes ett år efter kampanjens slut, visade det sig att mediantiden minskat från 3 timmar till 2 timmar och 20 minuter för patienter med hjärtinfarkt respektive misstänkt hjärtinfarkt att ta sig till akutintaget från symtomdebut.
- Det låter kanske inte så mycket, men i de här sammanhangen är dessa 40 minuter otroligt värdefulla, säger Marianne Berglin Blohm.
Medeltiden minskade från 10 timmar till 6 timmar och i många fall halverades fördröjningstiden.
Även infarktstorlekarna minskade under kampanjen.
En uppföljning efter 3 år visade dock att kampanjen inte haft någon effekt på dödligheten, trots tidigare medicinsk behandling Men en uppföljning 6 år efter kampanjen visar att effekterna när det gäller fördröjningstiden kvarstod. Äldre personer, kvinnor och patienter med högt blodtryck är tre grupper som fortfarande dröjer med att söka akut för sina bröstsmärtor, visar doktorsavhandlingen.
- Det kan bero på att de har mer diffusa symtom, eller bagatelliserar dem, tror Marianne Berglin Blohm. Kvinnor brukar i regel inte få hjärtinfarkt förrän de är äldre och över huvud taget kopplar man nog inte ihop begreppet hjärtinfarkt med kvinnor. Det är mer en "manlig" åkomma Många av kvinnorna är också ensamstående, och förmodligen kontaktar de heller sina barn eller vänner i första hand än att ringa efter ambulans.
Dessutom kommer man vid nyrekrytering att ge företräde åt sökande med dokumenterad medicinsk kompetens (obs - tillämpas redan). Införande av satellitpositionering planeras också under våren -97.

Snabbare in till HIA
År 1996 gjorde Marianne Berglin Blohm också en 3-månadersstudie på akutintaget. Hon ville utröna varför det tog så lång tid från ankomsten till akutintaget till inläggning på hjärtintensiven.
55 minuter låg tiden på vid det tillfället.
- Det var helt enkelt för många inblandade under resans gång. Sjuksköterskor, läkare och kardiologer. Vi organiserade om, så att en sjuksköterska omedelbart tar EKG på alla bröstsmärtspatienter. Om man ser ST-höjning på EKG, handlägger sjuksköterksan direkt inläggning på HIA. Idag tar den processen 15 minuter.

Drar sig för att ringa ambulans
Ett av målen med kampanjen uppnåddes inte. Det gäller utnyttjandet av ambulanserna. Samtliga patienter intervjuades under kampanjåret om hur de tagit sig till akutintaget. Det visade sig att utnyttjandet av ambulanserna inte hade ökat. Av hjärtinfarktpatienterna åkte och åker fortfarande cirka 60% ambulans. Resten tar taxi, egen bil eller tar sig till akuten på annat sätt.
- Jag tror att det rör sig om djupt rotade vanor hos folk. Man vill inte besvära, eller man förringar kanske sina symtom. Det kan också ha med kampanjen i sig att göra. I stället för "ring 90000" borde vi kanske gått ut med budskapet "ring ambulans".
Idag skulle Marianne Berglin Blohm lagt upp en kampanj på ett något annorlunda sätt.
- Hade jag resurser, så skulle jag dels lägga pengar på att förbättra det akuta omhändertagandet av bröstsmärtpatienter genom utbildning och andra åtgärder, dels på att "sälja" systemet till allmänheten: "Vi är till för er! Dra er inte för att använda oss. Ring 112 och begär ambulans!"

Åsa Möller

<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>
[Hem] [Ledare[Nyheter] [Reportage] [Forskning] [Artiklar] [Insändare] [Notisen] [Redaktion]