Älmhult (A/F) den 25 december -97
Akutbilen i Älmhult, som startades som ett projekt våren 1995, dras in så snart som möjligt. Orsakerna är för höga kostnader - 1,5 miljoner kronor per år och för litet befolkningsunderlag. Socialnämndens ordförande Roland Johansson (s) säger till tidningen Smålänningen att det skulle behövts ett befolkningsunderlag på minst 50 000 till 100 000 personer, för att projektet skulle varit lönsamt.

Projektets upplägg har varit att under dagtid bemannades akutbilen vid utryckning av personal från Landstingets vårdcentral. Efter klockan 17 på vardagar samt under helger har Kommunens personal tagit över. I somras hoppade dock vårdcentralen av på grund av personalbrist.

I en gjord utvärdering av akutbilsverksamheten framgår det att liv har kunnat räddas och onödigt lidande lindras, eftersom akutbilens personal har högre medicinsk utbildning än ambulansens personal.

MALMÖ (A/F) den 23 december -97
Travtränaren Kjell P Dahlström fick hjärtstopp strax efter målgång på Jägersros travbana i söndags. Till hans hjälp skyndade den av Jägersro inhyrda ambulans som drivs av Röda Korset i Helsingborg. Personalen saknar formell ambulansutbildning och bilen var inte utrustad med någon defibrillator. Efter en kort stunds hjärt-lungräddning, som gavs av en sjukvårdsutbildad kvinna, lastades patienten i ambulansen och en färd i sakta mak, utan vare sig blåljus eller sirener, påbörjades mot universitetssjukhuset i Malmö. Vid ankomsten hade Kjell P Dahlström hjärtstopp och läkarna avbröt upplivningsförsöken kl 19:10.

Nu riktas kritik mot denna ideella Röda-Kors personal som ansvarar för travbanans s k ambulans. Istället för att kalla på en av Malmö Brandkårs akutbilar, valde man att på eget bevåg transportera patienten till sjukhuset. Under färden hade man kontaktat SOS, men när larmoperatören erbjöd att skicka en ledig bil till deras hjälp avböjde oväntat Röda-Korsarna detta.

Malmö Brandkår är mycket förvånande till deras agerande.
- De borde ha kallat på assistans redan från första stund. Alla som drabbas allvarliga hjärtproblem har rätt till professionell vård, säger Fredrik Forselius, ansvarig för ambulansverksamheten inom Malmö brandkår till Sydsvenska Dagbladet.

Chefsöverläkare Peter Jerntorp, medicinskt ansvarig för Malmös ambulansverksamhet, är också kritisk mot att Röda-Korset använder ordet "ambulans" både på sin bil och på sina kläder.
- Det är en sorts falsk flagg som signalerar att man skulle ingå i den riktiga ambulansverksamheten, säger Jerntorp till Sydsvenska Dagbladet.

Både Röda-Korset och Jägersros ledning avvisar kritiken. Tvärtom har Bo Dackner, narkossköterska och ansvarig för Skåneorganisationens mobila enheter (totalt två ambulanser), fullt förtroende för personalens agerande.
- Jag kan inte se att vår personal agerat olämpligt. De bedömde att det gick snabbare att själva transportera den sjuke till akutmottagningen än att vänta på en akutbil, och det är ett beslut jag har förtroende för, säger han till Sydsvenska Dagbladet.

Piteå (A/F) den 12 december -97
Landstinget i Norrbotten har beslutat att måla alla ambulanser gula för att på så sätt göra dem mera synliga i trafiken, speciellt med tanke på den långa vintern och vita miljön.
Landstinget har före sitt beslut delat ut en enkät till cirka 400 personer/instanser som har fått svara på frågan vilken färg de anser skulle vara lämpligast på ambulanserna och om gult skulle kunna vara en bra färg.

Luleå-Boden (A/F) den 10 december -97
Ambulanserna är Kommunals område anser arbetsgivaren i Luleå-Boden och anställer därför enbart ambulanssjukvårdare. Detta innebär att sjuksköterskor hindras att söka tjänster.

MALMÖ (A/F) den 7 december -97
I mitten av november fick en 69-årig kvinna, med långvarig sjukdomshistoria med hosta och andningsbesvär, tilltagande besvär under natten. En sjuksköterska kom hem till henne och bedömde situationen som direkt livshotande. Klockan är fem i åtta på morgonen då maken ringer 112, men han får ingen respons på allvaret i händelsen.
- Ambulansen kommer när den har tid, blev svaret från SOS-operatören, säger maken till Sydsvenska Dagbladet.

Efter en kvarts väntan ringer sköterskan till SOS och får då reda på att ambulansen inte ens är på väg. Först efter ytterligare en påringning får sköterskan besked att ambulansen är på väg och ber då att de skall påkalla fri väg. Först halv nio kommer ambulansen fram och kvinnan får syrgas. Under färden till sjukhuset vill inte ambulansföraren påkalla fri väg utan stannar vid rött ljus vid tre tillfällen. Först vid fjärde rödljuset förmår vårdaren föraren att slå på blåljuset, men kvinnans liv gick inte att rädda, hon dog kvart över nio.

Kvinnas make kritiserar ambulanspersonalen i sin anmälan till Ansvarsnämnden. Han menar att de inte tog larmet på allvar. En kritik som Tord Green, ambulansansvarig på Malmö Brandkår, helt avvisar. Han ser det som "löjligt" att någon ambulanssjukvårdare skulle ha prioriterat ner ärendet under arbetets gång och därmed fördröjt utryckningen.
- Det är ju SOS som intervjuar och gör bedömningen, vi agerar på deras information, säger han till Sydsvenska Dagbladet.

STOCKHOLM (A/F) den 22 november -97
Rätten att delegera icke leg ambulanspersonal att hantera läkemedel kommer att försvinna. Detta talar nu Socialstyrelsen om i klarhet. I somras kom författningen SOSFS 1997:14, "Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård", som tydligt beskriver att delegering inte får förekomma som en permanent företeelse. Samtidigt har det väckts krav från läkare att det skulle bli tillåtet för ambulanssjukvårdare att använda trombolys.

SKÖVDE (A/F) den 13 november -97
I Skaraborgs län har kritiken varit högljud om att det finns alldeles för få ambulanser i den nya sjukvårdsbaserade organisation som startade förra året. Protesterna, som främst handlat om att i den gamla brandkårsorganistionen fanns det alltid folk och fordon att tillgå - har nu påverkat politikerna så att de återigen tecknar avtal med de kommunala brandkårerna.

Poängen med avtalet är att så fort någon ambulans inte är tillgänglig inom 15 minuter skall brandbil larmas. Sjukvårdsinsatserna för brandmännen är dock begränsade, vilket också regleras i avtalet. Enligt avtalet inskränker sig sjukvårdsdelen till enklare livräddning typ hjärt- lungräddning och inga läkemedel eller syrgas får ges.

Alvedon vid symtom som klart pekar på livsfarlig hjärnblödning. Den ordinationen gav sjukvårdsupplysningen i Östersund när Svenska Dagbladet testade sju av landets sjukvårdsupplysningar. Endast en sjuksköterska frågade hur huvudvärken började, trots att detta är direkt avgörande för vidare ställningstagande.

Två sjukvårdsupplysningar klarade av att identifiera epiglottit. I Stockholm gavs SvD svaret; "Har du magnecyl hemma, Treo eller någonting så gurgla dig med det så blir det lättare att svälja, för det låter som en virusinfektion". I Malmö tyckte man att det räckte med ett besök på vårdcentralen dagen efter.

Socialstyrelsens överdirektör Olof Edhag blev förvånad när SvD presenterade resultatet av undersökningen, men kunde inte lova att det just nu skulle bli någon särskild tillsyn. Istället tyckte han att det ytterst är politikerna som skall se till att man har en fortlöpande kvalitetsgranskning av sin verksamhet.

STOCKHOLM (A/F) den 30 oktober -97
Efter en intensiv och stundtals hätsk kampanj mot Socialstyrelsen, lyckades Stig Holmberg med att få myndigheten till att backa från sin uppfattning att defibrillerande brandmän ägnar sig åt kvacksalveri. Myndigheten har motiverat sin uppfattning med att denna typ av verksamhet betecknas som hälso- och sjukvård och är därför föremål för verksamhetstillsyn om det inte är att betrakta som lekmannainsatser. Organisatoriskt är räddningstjänsten inte hälso- och sjukvård och därför kan förfarandet med delegering egentligen inte ske.

Nu skriver överdirektör Nina Rehnqvist, Socialstyrelsen att en försöksverksamhet bör kunna vara motiverad men försöksplanen bör kompletteras på följande punkter:

För det första bör sent utfall, dvs hur det går för patienterna, dokumenteras. Även om det inte är en primär slutvariabel bör informationen dock finnas.

En delrapport bör kunna ges efter tre månader och gärna muntligt i form av föredragning på Socialstyrelsen. Projektets tid begränsas i första hand till ett år och därefter utvärderas. Negativa effekter bör också dokumenteras.

Vid efterkontroll hos tillverkaren har det visat sig att halten och partikelfördelningen i inhalationsaerosolen har avtagit kraftigt. Det föreligger därför stor risk för avsevärt försämrad effekt och därmed att läkemedlet ej ger tillräcklig effekt vid den i FASS rekommenderade dosen. 3M Pharma har därför beslutat återkalla samtliga förpackningar av Adrenalin Medihaler Spray som finns i landet från alla led t.o.m patient.

All distribution till apotek har stoppats per den 20/10 och landets apotek och sjukvårdsinrättningar informeras via indragningsbrev. Indragningen kommer att åtföljas av en avregistrering av läkemedlet, då 3M Pharma bedömt att de uppkomna problemen med produktionen ej kommer att kunna lösas. Lämpligt alternativt läkemedel ex. EpiPen bör därför anvisas berörda patienter.

ESLÖV (A/F) den 21 oktober -97
Sent igår kväll skickades ambulans till en hyresfastighet i centrala Eslöv. Anhöriga till en hemvärnsman hade ringt och begärt hjälp eftersom mannen verkade sjuk. När ambulanspersonalen möter mannen i hans lägenhet tar han fram en automatkarbin och hotar dem till livet. Ambulanssjukvårdarna backar undan och lyckas larma polis.

Svenska cardiologföreningens arbetsgrupp för hjärtlungräddning, med Stig Holmberg i spetsen, har uppvaktat Socialstyrelsen med en projektansökan där både brandmän och poliser avses få använda defibrillatorer. Bakgrunden är att läkarna tycker att det tar för lång tid innan patienter med hjärtstopp blir defibrillerade. Därför har de skrivit ihop en projektplan för decentraliserad defibrillering som skall leda till att fler människor får snabbare hjälp.

"Många samhällen saknar egen ambulans idag. Om körsträckan för en ambulans till samhället i fråga är exempelvis tio kilometer är sannolikheten för överlevnad i detta samhälle nära noll", skriver läkarna i sin ansökan. I första hand vill man att brandmän skall få defibrillera men i ett andra skede vill man också att polisen skall få möjlighet.

Roger Grödén, närpolischef i Ånge i Medelpad är en glesbygdspolis som kan bli aktuell och han välkomnar förslaget även om han är lite orolig för att göra fel.
- Att ha en defibrillator i bilen är inga problem. Ibland är vi på plats före ambulansen och då skulle vi kunna använda maskinen, säger han till Dagens Medicin.

GÖTEBORG (A/F) den 5 oktober -97
Det har funnits Volvoambulanser sedan 1936, men på den tiden var det inte Volvo självt som producerade dem. Det var främst karosserifirman Nordbergs i Stockholm som på egen hand byggde om Volvobilar till ambulanser.
1976 började Volvo tillverka ambulanser i egen regi, då byggda på 260-modellen.
Idag säljer Volvo cirka 100 ambulanser per år, huvudsakligen i Sverige och Norge.

Volvos ambulanser, byggda på V90-modellen, tillhör de säkraste och modernaste på marknaden. Håkan Henriksson är utbildningsansvarig för Volvos ambulanser på Räddningstjänsten i Göteborg. Han säger:
- Naturligtvis är det viktigt för oss att ha en säker arbetsplats.
- ABS-bromsar, SIPS, krockkuddar, bra väghållning. Allt detta finns i Volvoambulansen, men saknas i de Chevroleter som vi hittills har kört, säger Håkan.

Tio nya Volvoambulanser är under leverans, skräddarsydda efter Håkans och hans kamraters önskemål. Samtliga har 3-litersmotorn på 204 hästkrafter och är utrustade med automatlåda och den för arbetsmiljön viktiga klimatkontrollen. Chassi och bromsar är kraftigare än på en ”vanlig” V90.
De är ombyggda av Volvos långvarige partner på specialfordonsområdet, Yngve Nilsson Karosseri AB i Laholm. Där kapas bilen bakom framdörrarna, förlängs och förses med nya karosserisidor från Volvo i Olofström. Även inredningen av ambulansen sker i Laholm.
Den färdiga bilen utrustas sedan av Swede Rescue AB i Trollhättan som specialiserat sig på ambulanser.
Liksom andra ambulanser som används i Sverige kan Volvo V90 transportera en enda patient. Den ambulanssjukvårdare som inte kör sitter i en stol bredvid. Därifrån har han en god uppsikt över den skadade eller sjuke och kan lätt manövrera båren.
I skåp, väskor och fack finns en mängd sjukvårdmaterial, däribland lustgas för smärtlindring, syrgas och en defibrillator för att ge elektriska impulser till hjärtan som kommit i otakt. Utrustning för snabba förlossningar finns också på plats.

Både ambulansman och brandman i Göteborg
Håkan Henriksson och hans kollegor är både ambulansmän och brandmän. Förutom brandmansutbildningen har de kompetens som undersköterskor plus 20 veckors ambulansutbildning. I den senare ingår körträning.

Stockholm (A/F) den 1 oktober -97
Nu är det spikat att Sverige ska börja hålla standardiserade traumakurser, som vänder sig såväl till ambulanssjukvårdare, ambulanssjuksköterskor som intresserade läkare. Kurserna hålls i regi av SFAI - Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (anestesiläkarnas yrkesförening).

Första kurserna hålls i Sverige (Stockholm) 3-4 och 7-8 november.

Ambulansforums redaktion är, med erfarenheterna från andra länder som grund, övertygad om att dessa kurser kommer att innebära en betydande kvalitets- och kompetenshöjning inom stora delar av den svenska traumasjukvården.

Stockholm (A/F) den 27 september -97
Bolaget Samariten hade inte saklig grund för att säga upp tre ambulanssjukvårdare i Stockholms län. Det konstaterar Arbetsdomstolen och dömer företaget att betala skadestånd till de tre. Då ambulansverksamheten lades ut på entreprenad 1993 hade de tre kritik mot brister i fordonens utrustning. Då de inte fick tillfälle att föra fram sin kritik till arbetsgivaren, valde de istället att koppla in sin fackförbundstidning, Kommunalarbetaren.

Sedan förra året har minst en begäran om att få utbilda räddningstjänstpersonal i defibrillering tillbakavisats av Socialstyrelsen. I avslag till ambulansöverläkaren Ulf Björnstig i Västerbotten hänvisades till kvacksalverilagen.
Medicinalråd Karl-Axel Norberg säger till Dagens Medicin att generellt är Socialstyrelsen lite skeptiska till att sprida ut den här typen av kvalificerad verksamhet till personalkategorier som inte har legitimation och inte har kvalificerad sjukvårdsutbildning i botten.

50 ambulansförare från Farum, Fredriksund och Gilleleje har haft stor användning av sin utbildning i bland annat adrenalin injektioner. I sommar har de vid ett 15-tal tillfällen hjälpt patienter med allergiska reaktioner efter insektsstick. I utbildningen ingick också att mäta blodsocker, syremättnad i blodet samt att sätta dropp.
- De lavde selv krop til praktiske øvelser med kanylerne, så de ved, hvad det er, de laver, fortæller områdeleder Stig Andersen.

Ambulanssjukvården i Västernorrland har börjat använda ett datorsystem som framförallt underlättar skrivandet av journaler. Ambitex heter systemet, som ursprungligen utvecklats av Landstingen i Östergötland, Sörmland och Uppsala.

Ambitex är ett system där ambulanspersonalen använder dataterminaler och streckkoder i ambulanserna för att lagra patientuppgifter. Direktöverföring av data till sjukhuset sker med hjälp av Mobitex. Systemet leder framförallt till bättre dokumentation och uppföljning.