STOCKHOLM (A/F) den 23 november -98
I en färsk projektrapport i serien "Aktiv Uppföljning" från Socialstyrelsen kritiseras ambulanssjukvården i Jämtland för kvalitetsproblem.
Det rör sig om att patienter som av SOS Alarm har bedömts och prioriterats som s k prio 1-3-uppdrag, ibland får åka bårtaxi istället för ambulans, när det inte finns någon sådan ledig. 1997 utfördes 886 sådana transporter. Vårdcentralerna i Jämtland har också svårigheter att skicka med sjukvårdspersonal för dessa transporter. Socialstyrelsen konstaterar att det inte finns någon medicinskt ansvarig person för den verksamhet som bedrivs under transporterna. Taxin har heller ingen sjukvårdsutrustning och föraren, som åker ensam, har endast 8 timmars sjukvårdsutbildning.
- Denna situation är helt emot Hälso- och sjukvårdslagen och kräver en omedelbar förändring, skriver Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen kommer därför, i sin verksamhetstillsyn, följa utvecklingen av detta.

Syftet med serien "Aktiv Uppföljning" är att belysa sjukvårdshuvudmännens styrformer för en långsiktig kvalitetsutveckling av ambulanssjukvården i förhållande till gällande ekonomiska villkor. I studien har målen för ambulanssjukvården i Jämtlands och Västernorrlands län studerats, typ av styrformer för hur målen kan omsättas i den befintliga verksamheten samt belyst hur detta kan ske i ett långsiktigt perspektiv. Ekonomiska förutsättningar, samverkan med vårdgrannar och system för uppföljning har också beskrivits.

Studien baseras på rapporter och planeringsdokument från de båda länen samt av utredningsunderlag för omorganisationen i Jämtlands län. Intervjuer har gjorts med landstingsråd, hälso- och sjukvårdsdirektörer, sjukhusdirektörer verksamhetschefer, ambulanschef och ambulansöverläkare; samtliga personer med beslutsansvar.

Studien visar att Socialstyrelsens riktlinjer avseende ambulanssjukvårdens utveckling på sikt har utgjort en viktig utgångspunkt inför den omorganisation man genomfört i Jämtlands län. Man har valt att integrera ambulanssjukvården i den övriga akutsjukvården. Därigenom anser man att möjligheter finns och har säkerställts för en långsiktig kvalitetsutveckling. Nya mål och visioner kommer att utarbetas under 1998 inför flyttningen till akutområdet. Ett mål är att snart ha en sjuksköterska på varje station och så småningom en sjuksköterska i varje ambulans.

I Västernorrland pågår en diskussion om vilken organisation som bäst gagnar ambulanssjukvårdens utveckling och även där utgör Socialstyrelsens författningar ett underlag. I Västernorrlands målprogram nämns att kravet för anställning inom ambulanssjukvården har ökat till legitimerad sjuksköterska med erfarenhet av akutsjukvård och att alla ambulanser i framtiden skall vara bemannade med en sjuksköterska. I målprogrammet omnämns också att utrusta vissa ambulanser för användning i glesbygd som små rullande sjukhus.

Ambulanssjukvården i de båda länen har befriats från besparingskrav. Socialstyrelsen konstaterar att den långsiktiga kvalitetsutvecklingen i ambulanssjukvården i sig innebär kostnadsökningar som framför allt för Jämtlands del kan bli tunga att klara. Några modeller eller system för kontroll och styrning har inte i någon större utsträckning kunnat identifieras i de båda länen. Det finns dock etablerade kvalitetssystem och dataprogram som med realistiska och mätbara mål inom en snar framtid kommer att kunna bidra till en fullgod uppföljning av verksamheterna.
- Någon länsövergripande samverkan mellan de båda länen sker inte för närvarande. Det tidigare vårdavtalet har upphävts med anledning av obalansen i patientflödena som gjorde att kostnaderna för Jämtlands del blev alltför stora, skriver Socialstyrelsen.

Peter Jonasson