STOCKHOLM (A/F) den 26 november -98
Socialminister Lars Engqvist hann knappt tillträda förrän han blev flitigt uppvaktad av ambulanssjukvårdare från olika håll i landet. Budskapet var tydligt och upprört. Låt rätten att få delegera oss vara kvar. Bland annat har ambulanssjukvårdare i Kramfors skrivit att man nu plötsligt har dragit in rätten att ge Teofyllamin och Atrovent och man vill ha Socialministerns hjälp.
- Kan du på ett enkelt sätt förklara för oss och vår ambulansöverläkare Tomas Blomberg i Sundsvall vad vi ska säga när vi nästa gång kommer till en av dessa astmapatienter som endast kan väsa fram ordet teofyllamin över sina blå läppar, skriver ambulanssjukvårdare Staffan Johansson i Kramfors.

Ambulanspersonalen i Boden har också uppvaktat och även engagerat två riksdagsmän, Lennart Klockare och Ola Rask (båda s), vilka har motionerat om att det är angeläget att avvakta pågående forskningsresultat innan förändringar vidtas av ambulanssjukvårdens bemanning. Forskningen riksdagsmännen talar om är den, av Svenska Kommunalarbetarförbundet beställda studie, som professor Britt Johansson i Göteborg skall genomföra. Resultatet i deras ögon förefaller redan vara klart.
- Denna forskning kan komma att visa på behov av en helt ny utbildning för ambulanssjukvård i Sverige, skriver Lennart Klockare och Ola Rask.

Men Socialministern låter sig inte påverkas. Han påpekar att Socialstyrelsen har givits rätten genom ett bemyndigande att självständigt besluta om förskrifter för ambulanssjukvården.
- Varken regeringen i sin helhet, enskilda statsråd eller departementen har således några lagliga möjligheter att påverka utformningen av Socialstyrelsens föreskrifter. Detta hindrar dock inte att mina medarbetare på Socialdepartementet kontaktar Socialstyrelsen för att få information om hur frågan handläggs, vilket också har skett, säger socialminister Lars Engqvist.

Socialstyrelsen har redovisat sin syn på ambulanssjukvården i ett meddelandeblad (svensk ambulanssjukvård 1997, nr 8/98). Socialstyrelsen anser att kraven på den personal som meddelar vård och behandling vara lika stora inom ambulanssjukvården som inom all annan sjukvård. För mera medicinsk kvalificerade uppgifter i ambulanssjukvård behövs liksom inom den övrig hälso- och sjukvård mer omfattande medicinska kunskaper. I linje med denna grundläggande inställning ligger ett förslag om att den möjlighet som finns idag för icke legitimerad personal att administrera läkemedel skall upphöra efter en övergångsperiod.

Samtidigt framhåller Socialstyrelsen att ambulanssjukvården är i många sammanhang en komplex verksamhet med stora krav på både medicinsk och teknisk kompetens. Personal med olika kompetens är nödvändig för en väl fungerande ambulanssjukvård. De båda yrkesgrupperna ambulanssjuksköterskor och ambulanssjukvårdare tillför var och en ambulanssjukvården nödvändig kunskap och erfarenhet. Framtidens ambulanssjukvårdare bör ha stora möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll med den snabba utveckling som bl a sker på den medicintekniska sidan. Det är dock alltid, ur säkerhetssynpunkt, den som har den högsta medicinska kompetensen som tar hand om patienten med akuta sjukvårdsbehov.

Socialministern anser att det är rimligt att ambulanspersonalens kompetens höjs i takt med att ambulanssjukvården utvecklas och blir mer omfattande. Samtidigt som det är viktigt att de som idag arbetar inom ambulanssjukvården och som inte uppfyller framtida kompetenskrav ges möjlighet att vidareutbilda sig.
- Detta är i första han en fråga för landstingen som är huvudmän för ambulanssjukvården, säger Lars Engqvist.

Kenneth Karlsson