LINKÖPING (A/F) den 13 december -98
Vid en yrkesträff för ambulanssjukvårdare i Linköping i onsdags ställdes farhågor från flera håll om att Socialstyrelsens nya krav på sjuksköterska vid läkemedelsadministrering kan knäcka verksamheten och hota patienterna.
- Hur ska alla ambulanssjukvårdare kunna utbildas inom den här tidsramen? Det kommer att bli ett jätteproblem, säger ombudsman Per Rudin på Svenska kommunalarbetarförbundet, SKAF till Östgöta Correspondenten.

SKAF får starkt stöd av chefen för ambulanssjukvården i Östergötland, Bror Gårdelöf. Han anser att tidsramen för att alla ska kunna genomföra kompetensutbildningen utan störningar i verksamheten bör förlängas till minst 10 år.
- Så är läget åtminstone i Östergötland, där vi i dag har 25 legitimerade sjuksköterskor av totalt 165 anställda, säger Bror Gårdelöf till Östgöta Correspondenten.

Extern rekrytering saknas tydligen i östgötaperspektivet. En annan intressant fråga är om Östergötland speglar resten av Sverige? Material från 1997 visar att cirka 50% av landstigen inte skulle få några större problem med att inom fem år anpassa sin verksamhet efter Socialstyrelsen krav. 25% behövde ytterligare ett par år och några få angav 10 år. Diagrammet här under visar hur situationen såg ut för mer än ett år sedan:

I de fåtal landsting där långsiktig planering för införande av sjuksköterskekompetens - medvetet eller omedvetet - undvikits, är det kanske mer frågan om att ledarskapskompetensen inte är adekvat?

I en projektrapport i serien ”Aktiv Uppföljning” från Socialstyrelsen 1997, framförs kritik mot att ambulanssjukvården i Östergötland inte har myndighetens riktlinjer som underlag för långsiktig utveckling. Rapporten konstaterar:
"Visserligen uttrycks en vilja för att ha en hög kompetens bland ambulanspersonalen - samtidigt som det inte sägs vara självklart med en kompetenshöjning. Någon i Östergötland menar också att många har “hängt upp sig på sjuksköterskor“ i verksamheten. Det framförs också ett krav på återkommande fort-/ vidareutbildning som en förutsättning för att ambulanssjukvårdarna skall kunna behålla de delegeringar från chefsöverläkaren som ger dem rätt att utföra särskilt kvalificerad behandling. Detta kan tolkas som att det inte föreligger någon högre ambition om att öka antalet sjuksköterskor i verksamheten”.

I Norrköping ansåg ambulanssjukvårdarna att de inte fick användning för sina kunskaper och delegeringar när det fanns en akutbil med anestesisjuksköterska. Ambulansläkare Bror Gårdelöf synes ha accepterat det klagomålet och i skenet av att få en likvärdig organisation (kompetens) i hela Östergötland, såg han till att akutbilen togs bort vid årsskiftet 1995/96. I samband med borttagandet förklarade Gårdelöf att skillnaden mellan det omhändertagande, som kunde ske med respektive utan akutbilens insats blev allt mindre när delegeringarna utökades. Övrig kompetens och kvalitet i sjukvårdsarbetet tycks ha tillmätts underordnad betydelse om ett antal delegerade läkemedel skulle vara enda skillnaden…

Trombolysbehandling har utförts av ambulanssjukvårdare i Östergötland. Trots att detta förfarande varit i strid med gällande författning. Ambulanspersonalen i Linköping uppvaktade tidigare i år dåvarande socialminister Margot Wallström. Budskapet var tydligt och överlämnades bland annat skriftligt till ministern.
- Vi närmar oss millenniumskiftet och socialstyrelsen har fastnat i sitt mantra, fem år delegeringar bort, formell kompetens, fem år delegeringar bort, formell kompetens. Detta eviga förlegade tjatande om sjuksköterskor i ambulanssjukvården. Hela ambulanssverige skrattar åt denna kollos på lerfötter, skrev ambulanssjukvårdare Lennart Karlsson.

Det torde vara mycket liten risk att Sveriges näst sämsta landsting, beträffande införande av sjuksköterskekompetens i ambulanssjukvården, skulle kunna påverka tidsramen på fem år. Socialstyrelsens, socialministerns och en hel del av landstingens uppfattning talar emot detta. De yrkeskategorier som skall finnas inom ambulanssjukvården är enligt Socialstyrelsen precis samma som inom den övriga akutsjukvården.
- Den personal som behövs i svensk ambulanssjukvård är den legitimerade läkaren, den i ambulanssjukvård specialiserade legitimerade sjuksköterskan och undersköterskan med påbyggnadsutbildning i ambulanssjukvård. Samtliga yrkeskategorier med gedigen praktisk erfarenhet från hela akutområdet, säger byrådirektör Louise Stensnäs.