Kanske är det inte så konstigt att landstinget som Universitets- och regionsjukhuset i Lund tillhört har varit sämst i Sverige på att införa sjuksköterskor i ambulanssjukvården. Kompetensproblemet har även förekommit inom den övriga akutsjukvården, men nu verkar det i varje fall vara slut där.

Sjuksköterskeberedskapen för ambulansen vid vårdcentralen i Likenäs, Landstinget i Värmland (LiV) kommer att avvecklas från och med söndag. Detta beror på svårigheter att rekrytera sjuksköterskor. Ambulansen i Likenäs kommer även i fortsättningen att vara kvar. Dock med undersköterskeutbildad personal som har genomgått läkemedelskursen.
Organisationsförändringen skall utvärderas av ambulansöverläkaren efter ett halvår.

För att skapa trygghet vid akut sjukdom/olycksfall, satsar Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland en miljon kronor extra på ambulanssjukvården.
Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland och NU-sjukvården är överens om att det är viktigt att förbättra tillgängligheten, kompetensen och utrustningsnivån inom ambulanssjukvården i Dalsland.
Pengarna kommer att anslås till telemedicinsk utrustning (som redan är inköpt), att förlänga tjänstgöringstiden för dagambulansen i Bäckefors och utbildning av ambulanssjukvårdare till sjuksköterskor.

Regeringen godkände 1971 bildandet av SOS AB, som det hette då. 1973 kom verksamheten igång. 1978 bytte bolaget namn till SOS Alarmering och 1995 till nuvarande SOS Alarm. Den första SOS-centralen byggdes upp i Västerås, och därefter i Falköping och byggde på dåvarande Televerkets snörbord - fjärran från dagens CoordCom. 1987 startades den sista centralen i Visby - SOS-I. Idag finns det 20 SOS-centraler i landet, skriver SOS Signalen.

Som Ambulansforum tidigare har rapporterat om så körs personbilsambulanser ofta med överlast. I grunden handlar det om att allt mer medicinsk utrustning plockas in i ambulanserna. Ofta ambulanser av märket Volvo eller Mercedes. I det värsta fallet, en Mercedes av 1995 års modell i Piteå, väger ambulansen 10 kilo för mycket redan innan patienten har lastats in. I det fallet kräver nu Yrkesinspektionen - under hot om totalförbud - att Norrbottens läns landsting omedelbart vidtar åtgärder.

Men vid vägning av en storbilsambulans i Umeå, beordrad av Yrkesinspektionen i Luleå, framkom att även denna typ av ambulans har viktproblem. Det aktuella fordonet hade 50 kilos övervikt redan med en last av tre personer, trots att den är typgodkänd för fyra personer.

Nu sprider sig oron på de sjukhus där problemet har uppmärksammats.
- Vägverket måste ge dispens. Vi kan ju inte ställa alla ambulanser, säger Sven Friman, divisionschef i Umeå bekymrat till Arbetarskydd.

Något som inte kommer på fråga, enligt Stig Carlsson på Vägverket i Luleå.
- Överlast är ett trafikbrott. Bilarna blir instabila. Däck och bromsar är inte dimensionerade för den extra vikten. Det åligger brukaren att inte köra en ambulans med överlast. Det gäller inte bara totalvikten utan också axelvikten. Ambulanser är ofta baktunga. I andra hand är det en polisfråga.

- Det är föraren som bär ansvaret. Frågan är om försäkringen gäller, säger Monica Östling, enhetschef för ambulanssjukvården i Luleå.

Västra Götaland inför en ambulansavgift på 100 kronor för resor till sjukvården. Avgiften gäller oavsett prioriteringsgrad. Samtidigt införs ett högkostnadskort för de patienter som åker ambulans ofta.
Av de landsting som slog samman till Västra Götalands län, hade samtliga, förutom Skaraborg, redan tidigare ambulansavgift.

En av tre ambulanssjukvårdare tycker att ambulanssjukvården har ganska dålig eller mycket dålig psykisk arbetsmiljö. Främsta orsaken till detta är osäkerhet inför framtiden pga ökade kompetenskrav, men också att stödet från chefer är lågt och att det egna inflytandet är för litet. Det visar en rapport från Arbetarskyddsstyrelsen, som kartlagt ambulanspersonalens arbetsmiljö. Rapporten visar dock att dålig psykisk arbetsmiljö är vanligare bland ambulanssjukvårdarna än bland ambulanssjuksköterskorna.

Nära hälften av de anställda anger att den fysiska arbetsmiljön är ganska bra eller mycket bra, medan en av tre anser att den är ganska dålig eller mycket dålig. Dålig fysisk arbetsmiljö är vanligare bland ambulanssjukvårdare och sjuksköterskor än bland anställda inom räddningstjänsten. Orsaken är framför allt bristande ventilation i arbetslokaler och personalutrymmen.

Undersökningen visar att det finns ett tydligt samband mellan psykisk och fysisk arbetsmiljö. De som säger att de har en bra fysisk arbetsmiljö säger också att de har en bra psykisk arbetsmiljö. De däremot som tycker att de har en dålig fysisk arbetsmiljö anser också att de har en dålig psykisk arbetsmiljö.

Ambulanssjukvården i Västra sjukvårdsdistriktet i Landstinget Kronoberg, som omfattar Ljungby, Markaryd och Älmhult, har ett årligt besparingskrav på 800.000 kronor. För att klara detta har ambulanschef Olle Wihlborg, tillika tillförordnande sjukhusdirektör i Ljungby, lagt ett besparingsförslag på att stänga ambulansstationerna i Markaryd och Älmhult efter klockan 21.00. Dessa stationer har idag vardera en dygnambulans. Det årliga antalet körningar efter klockan 21.00 är i Markaryd cirka 190 st och i cirka Älmhult 260 st, varav de flesta är av prio 1 och 2.

Bosse Andersson är projektledare för Räddningsverkets projekt "Handbok för räddningstationer" som skall ge vägledning för morgondagens lokaler, organisationsfrågor, tillhörighet och samverkansfrågor inom den samlade räddningstjänsten. Han ser gärna att brand, polis och ambulanssjukvård samlokaliseras. Detta trots att flera sjukvårdshuvudmän vill att ambulanssjukvården integreras med akutsjukvården - både organisatoriskt och lokalitetsmässigt. Men Bosse Andersson hävdar i senaste numret av Sirenen att USA är en förebild inom ambulanssjukvården.
- Där satsar man på att göra ett bra jobb i första hand utifrån patientens behov. I Sverige satsar vi mer på formell kompetens i stället för att fråga oss vad ambulanssjukvårdaren behöver kunna för att rädda en patient.

Räddningsverket samarbetar i detta projekt med Kommunförbundet, alla fackliga organisationer, Landstingsförbundet, Socialstyrelsen och Rikspolisstyrelsen.

Politikerna i Landstinget Västernorrland backar nu ifrån den tidigare ambitionen att minst 40 procent av ambulanspersonalen skall vara sjuksköterskor till den 1 januari år 2000.

Från och med nyår ska en dygnsambulans stationeras i Habo. Ambulansen ska även täcka Mullsjö Kommun. Detta föreslås i en internutredning som gjorts av akutenheten vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, skriver Dagens Medicin.

Yrkesinspektionen har inlett ännu en granskning av ambulanssjukvården. Nu i Skaraborg och Älvsborg i Västra Götalands län. Det är på inspektionens eget initiativ som undersökningen har kommit till stånd
- Vi vill se närmare på organisationen och arbetsmiljön, säger yrkesinspektör Lars Rosengren till SLA.

En ny doktorsavhandling, gjord av Louis Riddez, kirurg vid Södersjukhuset i Stockholm, visar att det är fel att på rutin sätta dropp på blödande och chockade patienter.

Ambulanspersonal har i många år regelmässigt satt dropp på olycksplatser. Dropp kan nämligen rädda liv om vägen är lång till sjukhus.
- Men vid mindre blödningar är dropp helt onödigt, säger Louis Riddez till DN. Man förlorar bara tid. Och vid större, okontrollerade blödningar inne i kroppen kan dropp vara direkt livsfarligt för patienten - blödningen kan öka i omfattning. Då är dessutom tiden dyrbar.

- Det vi kan göra är att dra lärdom av det som har hänt
Det sa ambulansöverläkare Jonas Holst, Landstinget i Värmland då han den 2 november chattade med Aftonbladets läsare och besvarade frågor om räddningsinsatsen vid den tragiska branden i Göteborg den 29 oktober då 62 unga människor omkom.

På frågan hur man som allmänt sjukvårdskunnig kan bistå räddningsarbetare i en katastrofsituation, svarade Jonas Holst att man ska kontakta t ex ambulanspersonal och berätta att man har sjukvårdsutbildning. Det man kan göra är att t ex att sitta hos skadade, övervaka att den drabbade inte försämras etc. Att bara finnas till hands bredvid en skadad kan vara väl så bra.

Kristianstad (A/F) den 4 november -98
Moderaten Carl Sonesson föreslår tillsammans med kollegan Benny Jönsson och med Marita Sander Schale (fp) att ett treårigt försöksprojekt med läkarbemannad/ledd akuthelikopter inleds med början förslagsvis 1999-01-01. Motionen lämnades till sammanläggningsdelegerades AU den 10/10 och där beslutades att motionen skulle gå vidare till den nyvalda regionstyrelsen.

Sjuksköterskor hos det privata företaget Samariten Ambulans AB som tidigare enbart varit anställda som ambulanssjukvårdare, har från den 1 oktober titeln ambulanssjuksköterska.
Sjuksköterskor som anställs kommer också att få titeln ambulanssjuksköterska, skriver Vårdfacket.
Samariten Ambulans bedriver ambulanssjukvård på uppdrag av Stockholms läns landsting i norra länsdelen.

Trots att möjligheten att delegera icke legitimerad ambulanspersonal kommer att försvinna 2004, har Landstinget Gävleborg svårt att fatta beslut i frågan om kompetensnivåer inom ambulanssjukvården.

Lunds tekniska högskola blir först i Sverige med en professur i räddningstjänst. Tjänsten inriktas mot insatsanalys, taktik och ledning.

Idag har räddningstjänsten en mycket svag förankring inom forskning och högre utbildning, speciellt om man jämför med annan samhällsservice som polis och försvar. De alltmer komplicerade olyckorna i samhället ställer större krav på en samlad vetenskaplig grund för räddningstjänsten.

Över halva befolkningen i Briton, England vet inte om att de skall ringa efter ambulans när någon får en hjärtinfarkt.
I undersökningen, utförd av the British Heart Foundation, framkom det att 56% av de tillfrågade inte visste om att snabb hjälp vid bröstsmärtor kan vara skillnaden mellan liv eller död.

I Lancashire, England pågår sedan tio år tillbaka ett program för att utbilda allmänheten i basal HLR. Ambulanssjukvården räknar med att totalt utbilda cirka 300.000 människor, vilket är ungefär en femtedel av befolkningen, i basal HLR. Detta för att kunna rädda en del av de cirka 30.000 människor som varje år drabbas av hjärtstopp, utanför sjukhus, i England. Människor som kunde ha räddats till livet om HLR hade påbörjats innan ambulanssjukvården kommit till platsen.

Akutbilen i Värnamo, Landstinget i Jönköpings län, har nu varit utrustad med telemedicin i fem år. Den har därmed varit en föregångare inom området. Akutbilen, som snart hunnit bli nio år gammal, har tack vare den telemedicinska utrustningen kunnat ge trombolys till patienter på plats vid ett flertal tillfällen under det senaste året.
- Vi använder utrustningen på varje patient med bröstsmärtor och i snitt har vi använt den en gång varje dag, säger Mats Olsson, narkossjuksköterska i akutbilen.

- Ljungbys ambulanser är dåligt utrustade för hjärtövervakning. Det säger kardiologen Per Åke Johansson. Han har i ett par års tid kritiserat ambulanssjukvården för bristen, men ännu har inget hänt.

Ambulanssjukvården i Ljungby, Kronobergs län, kan inte göra en EKG-utskrift.
- I speciella fall kan detta få betydelse för att ställa diagnos, säger Per Åke Johansson.

Enligt Olle Wihlborg, som är ansvarig för ambulanssjukvården, är det varken brist på pengar eller dålig vilja som ligger bakom bristen på EKG-utrustning. Utan det beror istället på att landstinget väntar på att samordna inköpet inom landstinget. Detta för att kunna skicka EKG mellan datorerna på olika platser inom landstinget.

Olle Wihlborg säger till Smålänningen, att inom fyra eller fem månader ska ambulanserna ha fått utrustningen.

Nu ska även Stockholms läns landsting (SLL) införa satellitnavigeringssystemet GPS - Global Position System - för att hålla reda på sina ambulanser. Tekniken har redan införts i de flesta svenska landsting. Där har den lett till färre långa framkörningar och körningar med tomma ambulanser.

Den fackliga striden är över på Falck Ambulans AB. Företagets sjuktransportörer får nu fackförbundet Transportarbetarförbundet som facklig hemvist.
- Nu är alla stridshandlingar nedlagda och Falcks sjuktransportörer tillhör avtalsmässigt nu oss. Lönefrågan är reglerad, säger Lars Norling, ombudsman och central handläggare på Transport.

Belastningen på ambulanssjukvården har ökat markant sedan sammanslagningen mellan sjukhusen i Trollhättan och Uddevalla, numera kallad NU-sjukvården. För ambulanssjukvården har detta inneburit att både körsträckor och transporttider ökat. Dessutom har tillgången på ambulanser blivit sämre.

En orsak till den ökade belastningen är fördelningen av de olika specialitéerna mellan sjukhusen.
- Vid till exempel en trafikolycka har följden blivit att man splittrar familjer. Barnen måste först till Uddevalla för bedömning, för att sedan vårdas på NÄL medan de vuxna kanske måste ligga kvar i Uddevalla, säger Göran Löfgren, ambulanssjukvårdare, facklig företrädare och skyddsombud på NÄL.

För att kompensera ambulanssjukvården för den ökade belastningen lovades mer resurser.
- Vi räknade snålt och sökte pengar för en dygnsambulans. Vi fick en halv dygnsambulans. Den halva dygnsambulansen är i gång dagtid. De ekonomiska resurserna räcker inte till att bemanna bilen nattetid, säger Göran Löfgren.

Ju tidigare en patient som drabbats av hjärtinfarkt får blodproppslösande läkemedel, desto mindre blir skadan på hjärtat. Inom NU-sjukvården (Uddevalla-Trollhättan) ska man därför på försök börja ge behandlingen direkt i ambulansen på väg in till sjukhuset, s k prehospital trombolys.

Det går till så att när SOS Alarm får larm om misstänkt hjärtinfarkt, larmas både akutbil och ambulans ut. NU-sjukvårdens samtliga ambulanser är utrustade med EKG-utrustning, varifrån sedan EKG sänds till hjärtspecialisten på NÄL eller till den läkare som har jour om hjärtinfarkten inträffar en kväll eller natt.

Tillsammans med kardiologen går ambulanspersonalen igenom en checklista. Talar det sedan för att patienten är i behov av trombolys ska man ge det direkt, berättar Lennart Sandstedt, kardiolog vid medicinklinikens hjärtsektion på NÄL.
Tiden är mycket viktig för en person som drabbas av hjärtinfarkt. Om behandlingen sätts in inom 30 minuter vinner patienten ett års överlevnad. Ges trombolys inom en timma vinner man ytterligare ett år och så vidare.
- Med snabb behandling minskar man skadans storlek och komplikationer som till exempel hjärtsvikt. Det finns också en förhoppning om snabbare rehabilitering, säger Lennart Sandstedt.

Stockholm (A/F) den 3 oktober -98
Läkemedelsverket har 16 september i pressmeddelande påtalat den väl kända risken för riskabla "biverkningar" vid kombination av Viagra och ett antal "hjärtmediciner", speciellt olika typer av Nitro-preparat.

Om inte ledningansvariga läkare kompletterat behandlingsanvisningar för Ambulanssjukvården med anledning av detta är det naturligtvis mycket angeläget att så sker i tillämpliga fall.

Om Ni ej fått besked - kontakta snarast Er ambulansöverläkare.

Problemställningen kommer inom kort även att belysas i Ledare i Ambulansforum.

Läkemedelverkets pressmeddelande finns att studera på:

Stockholm (A/F) den 29 september -98
Det är inte bara i Ambulanssjukvården, som det föreligger brister i tryggehet, säkerhet och andra behov som naturligt upplevs starka.

SVT Text redovisar dag en utvärdering av Gemini Consulting, där 10.000 personer i 13 länder fått redogöra för sin inställning till vad som är viktigast i jobbet.

SVT Text refererar att "Svenskar värderar trivsel på arbete och möjligheter till vidareutveckling mycket högt, men få svenskar anser att deras arbeten motsvarar deras önskemål.

62 procent av svenskarna i undersökningen värderar trivsel högt men bara hälften trivs med sitt jobb.

40 proc av svenskarna har starka önskemål om vidareutveckling, men bara hälften är nöjda i det avseendet."

Ambulanspersonalen inom nuvarande Malmöhus läns landsting är landets sämst utbildade. Mindre än 3 procent av samtliga 224 anställda är sjuksköterskor och bara en fjärdedel har undersköterskekompetens. Patienternas säkerhet och omhändertagande vilar istället i hög grad i händerna på korttidsutbildad personal, ofta brandmän. Sju av tio som bemannar de västskånska ambulanserna - Malmö stad undantaget - har tjugo veckors medicinsk utbildning eller mindre.

Det visar färsk statistik från Socialstyrelsen, som inlett en återkommande granskning av kvaliteten inom den svenska ambulanssjukvården.
- Situationen inom M-landstinget måste förbättras, det är alldeles uppenbart, säger byrådirektör Lousie Stensnäs på Socialstyrelsens beredskapsenhet som ansvarar för undersökningen.

Räddningstjänsten i Göteborg, som bl a bedriver ambulanssjukvård åt Göteborgs stad, tvingas spara ytterligare 4,5 miljoner kronor. Nyss genomförde räddningstjänsten ett sparbeting på 20 miljoner kronor. De tre senaste åren har räddningstjänsten för Göteborg, Mölndal och Kungsbacka sparat 20 miljoner kronor.
- På sikt kan vi inte fortsätta spara utan att riskera verksamheten, säger Åke Jacobsson, chef för Räddningstjänsten i Göteborg.

Ambulanspersonalen i Kent, England har tagit i bruk ett s k "tredje öga", dvs en digital kamera som sitter monterad på hjälmen.
Via denna kamera kan läkarna vid sjukhuset följa det prehospitala arbetet som utförs "live". Ambulanspersonalen får därefter instruktioner om vad som skall göras.

Inne i ambulansen finns det ytterligare 3 kameror som följer patientens utveckling via överförda bilder och parametrar.
Även EKG-data kan överföras via mobiltelefonen. Därefter kan läkaren, om så krävs, ordinera Streptokinas-behandling som därefter sker i ambulansen, under läkarens överinseende.

STOCKHOLM (A/F) den 19 september -98
Polismannen Ulf Lundin var för två år sedan inblandad i en trafikolycka och blev svårt skadad.
Han fördes, medvetslös och med benskador, till Karolinska sjukhuset i Solna med ambulanshelikopter.

På akutmottagningen blev han liggande i korridoren. Denna dag var det som många andra dagar, mycket att göra och för lite akutrum och för lite personal. Detta efter att flera akutmottagningar i Stockholmsområdet har lagts ner. Personalen uppger att patientflödet har ökat markant efter detta, uppger TV 3 Direkt.

STOCKHOLM (A/F) den 19 september -98
Beredskapsläget vad gäller hälso- och sjukvården är inte godtagbart.
Detta besked lämnar Socialstyrelsens Beredskapsenhet i en redovisning till Regeringen. Det gäller både svåra påfrestningar på samhället i fred och sjukvårdens kapacitet vid väpnat angrepp. Även i de fall läget angetts som godtagbart finns så betydande brister att bedömningen är osäker.

Vad gäller fredstida påfrestningar så finns bristerna främst inom ledningsförmåga och länsövergripande ledning. Vid ett eventuellt väpnat angrepp i dag så har sjukvården för liten kapacitet. Det beror på minskade marginaler för extraordinära situationer. Det brister även i resurser för akuttransporter och uthålligheten är dålig. Omställningsförmågan är ej godtagbar

Falck Ambulans AB vägrar teckna kollektivavtal med Transport. Detta kan innebära att sjuktransporterna i Stockholms län hotas av kaos, eftersom personalen hotat med att ställa sina bilar i protest mot sin arbetsgivare.

Missnöjet bland Falcks personal har gradvis ökat under ett års tid. Upprepade löften har brutits och företagets cirka 50 chaufförer har fastnat i ett avtalslöst tillstånd. Trots att LO har fastslagit att Transport skall vara facklig huvudman för vårdfria liggande sjuktransportet.
- Det är skamligt att ett företag av Falcks storlek vägrar att ge sina anställda en facklig trygghet. De trakasseras, hotas och har en stark rädsla för företagets VD, Eeva Borg, säger Yvonne Lemon, regionalt skyddsombud på Transport.

De anställda har en månadslön på 11.500 kronor. Falck har valt att skapa en egen löneskala, avsevärt under Transports avtal, vilken skulle ge förarna en månadslön på 15.000 kronor. Tvisten handlar om personalen är att betrakta som chaufförer, som Transport hävdar, eller som ambulanssjukvårdare, vilket Falck hävdar.

Falcks VD Eeva Borg vägrar uttala sig för Dagens-Nyheter. Hon bollar alla frågor vidare till informationsdirektören Claus Grue.
- Det här är en kompetensfråga, ingen lönefråga säger Grue. Han anser att personalen är en del av sjukvården och skall omfattas av Kommunals avtal och att de i framtiden ska få undersköterskeutbildning. Han anser också att 11.500 är en skälig månadslön.

Falck har sedan i maj förra året kontrakt på liggande, icke vårdkrävande sjuktransporter med Stockholms läns landsting. Falck har en marknadsandel på cirka 70 procent. Kontraktet har nyligen förnyats till och med år 2001.

Jan Steen (fp) och tre andra politiker i Västsverige väntar på svar från Regeringen om sitt förslag på en lösning i ambulanshelikopterfrågan i Västsverige. Västsverige som för närvarande saknar ambulanshelikopter, efter det att samarbetet med Polisen avslutades 1996/1997.

Förslaget skickades i ett brev den 30 april till Regeringen. Men vid en efterforskning hos Regeringen för att höra vad som hänt, visste ingen var förslaget fanns. Skälet tros vara att det är tre olika departement inblandade; Försvarsdepartementet, Justitiedepartementen och Socialdepartementet.
- Förvaltningslagen säger tydligt att frågor/brev skall besvaras snarast möjligt. Praxis och god ton brukar vara att erkänna mottagandet samt en upplysning om när ett svar kan väntas, säger Jan Steen.

Flera av Vaggeryds partier för fram ambulansen i Vaggeryd som en profilfråga i det kommunala valrörelsen.
Kristdemokraterna (kd) tycker att det är en kommunal fråga medan Socialdemokraterna (s) tycker att kd är orealistiska. Något som Roger Hammarström, planeringsdirektör för Hälso- och sjukvårdsavdelningen på landstingets kansli i Jönköping, håller med om.
- Ambulanssjukvården är en landstingsangelägenhet. Det enda kommunen kan göra i frågan är att försöka påverka landstinget, säger Roger Hammarström.

Två ambulanser i Sala servar Sala-Heby-området. De når Heby inom 10 minuter. Heby, som nu tillhör Västmanland, vill byta länstillhörighet till Uppsala län. Detta innebär att Heby troligen blir utan egen ambulans.
Gunnar Forsgren, som är ambulanschef i Västerås, säger att vid ett eventuellt länsbyte kommer ambulanserna i Sala inte längre att sättas in i Heby. Det innebär också att en ambulans i Sala dras in. Detta om inte ett särskilt avtal tecknas med Landstinget i Uppsala län.
Maj-Britt Andersson, som är verksamhetschef vid akutkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, säger till UNT att om Heby byter till Uppsala län, så är ett samarbetsavtal troligare med Västmanland än att Heby får en egen ambulansstation.

På Kommunals hemsida (www.kommunal.se) hävdar man att ambulanssjukvård inte enbart handlar om vård och mediciner. De hävdar också att fler sjuksköterskor i ambulanserna inte automatiskt ger bättre ambulanssjukvård.
- Talar man med verksamhetsföreträdare så vet de att det är fel väg att gå att kräva sköterskekompetens, säger Per Rudin, ombudsman på Kommunal.

För att påvisa vad god ambulanssjukvård är och vad som krävs av ny utbildning för yrket har Kommunal tagit initiativet till ett forskningprojekt som drivs av professor Britt Johansson i Göteborg.
- Vårt mål är att komma fram med ett förslag på särskild utbildning för det här yrket. Det handlar om att väva in utbildning också i sånt som vårdskolorna inte ger sina sjuksköterskor eller undersköterskor. Så kallad tyst kunskap som är nödvändig för att fungera bra som ambulanssjukvårdare, säger Per Rudin.

Enligt ett beslut i landstingsfullmäktige kommer den som är sjuksköterska inom ambulanssjukvården i Halland att ha titeln ambulanssjuksköterska - inte ambulanssjukvårdare.

Kritiken mot de mindre skånska akutmottagningarna kvarstår. Socialstyrelsen anser att det fortfarande saknas tillräcklig kompetens.
I slutet av januari i år kom Socialstyrelsen med svidande kritik mot akutsjukvården i Skåne. Den medicinska säkerheten hotades på grund av dålig bemanning och bristande kompetens på de mindre sjukhusen.

En man dog sedan en larmoperatör vid SOS Alarm i Stockholm avstått från att skicka en ambulans. Nu varnas hon av hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN).

Det var mannens dotter som ringde SOS sedan hon hittat honom i badkaret med uppskurna handleder efter ett självmordsförsök.
- Det är ingenting man åker ambulans för, svarade larmoperatören enligt bandutskriften av samtalet.
Larmoperatören föreslog i stället att dottern skulle åka taxi med fadern till sjukhuset. Eventuellt kunde det "räcka med plåster", förklarade larmoperatören.
Efter samtalet förlorade mannen medvetandet. Han dog efter en liten stund. Hans dotter tror att han hade överlevt om bara larmoperatören skickat en ambulans.

Landstinget i Värmland (LiV) ska satsa 4,5 miljoner kronor av Persson-pengarna (totalt 45 miljoner) på att förse samtliga ambulanser med EKG-utrustning för tidig behandling av hjärtinfarkt.
De 2 ambulanserna i Årjäng, som tillsammans med Sjukhuset i Arvika - 6 mil bort - tillhör Västra sjukvårdsdistriktet, blir först med den nya utrustningen. Dessutom utrustas dessa ambulanser med ytterligare utrustning, bl a kameror.
Övriga ambulanser i LiV kommer att förses med den nya EKG-utrustningen så snart som möjligt.

Ambulansernas utrustning kommer att kopplas via mobiltelefon till sjukhuset, där specialistläkare kan ställa diagnos. Om diagnosen blir hjärtinfarkt, kan ambulanssjukvårdare injicera blodproppslösande medicin.

Ambulanspersonalen i Stockholm löper mycket större risk att utsättas för våld än sina kolleger på andra håll i landet, enligt en ny kartläggning från Arbetarskyddsstyrelsen.
Nästan var tredje anställd drabbades av våld under en ettårsperiod, visar undersökningen.

Medan omkring 30 procent av ambulanspersonalen i Stockholm drabbades av våld under perioden var motsvarande siffra för hela landet knappt 16 procent. En majoritet av de anställda i Stockholm säger att de blivit hotade eller trakasserade under året.
- Ambulanspersonalen upplever att respekten för dem har minskat och att våld och hot blivit vanligare. Det har till och med hänt att folk kastat sten på dem, säger yrkesinspektören Lena Westling.

De 2 200 enkätsvar som Arbetarskyddsstyrelsen samlat in från hela Sverige visar att patienter och anhöriga nästan alltid står bakom våldet.
Trots farorna uppger 67 procent av de anställda att de saknar utbildning i hur de ska agera i hot- eller våldssituationer. Men två av tre säger sig ändå veta hur de ska göra för att hantera våldsamma människor.

Ambulanssjukvårdarna slutar inte ge medicin till patienterna. Åtminstone inte den här veckan. Strejken som skulle ha påbörjats i torsdags är, som Ambulansforum tidigare skrivit, tillsvidare inställd.

Vid lunchtid i torsdags skulle ambulanssjukvårdarna norr om Solna ha slutat ge medicin. Ambulanssjukvårdarna protesterar mot att man om fem år måste vara utbildad sjuksköterska för att få ge medicin. I dag får ambulanssjukvårdarna ge det efter personliga direktiv från ambulansöverläkaren. Men strax före lunch i torsdags bestämde sig ambulanssjukvårdarna för att skjuta upp aktionen.
- Vi ville ge medicin till barn under 18 år men inte till andra. Men när vi pratade med Socialstyrelsen sa de att vi inte får göra en sådan uppdelning. Då beslutade vi att skjuta upp protesten, säger Jörgen Blomquist, en av initiativtagarna till protesten.

Det råder en stor brist på ambulanssjuksköterskor i nordvärmländska Torsby. Därför anställs nu undersköterskor, som bedöms ha lång erfarenhet och som dessutom vidareutbildas, istället på vikariat.
Varje sjukvårdsdistrikt i Värmland har rätten att själv ge dispens från landstingets centrala krav om formell kompetens som sjuksköterska när det gäller ambulansbemanning.
- Nu ser Norra sjukvårdsdistriktet ingen annan utväg än att anställa undersköterskor, säger Gunborg Hallberg (s) till NWT.

Vägverket har tidigare föreslagit att det inrättas 13 stycken fasta baser med ambulanshelikoptrar runt om i landet. Nu föreslår även Landstinget Skåne en gemensam bas där förutom Skåne, även Kronoberg, Halland och Blekinge ingår.

Landstingsrådet Lars Olsson (c) har noterat att frågan är ute på remiss. Han påpekar samtidigt att en helikopterbas hotar akutsjukvården i hela Kronoberg - både Växjö och Ljungby.
- En ambulanshelikopter skulle innebära att akutsjukvården koncentreras till de stora sjukhusen, och då klarar sig nog inte något sjukhus i Kronoberg, säger Lars Olsson.

Sedan tre och ett halvt år tillbaka har Landstinget i Värmland ett avtal med Norsk Luftambulanse (NLA) och med sjukhus i Oslo - vad gäller akuta ambulanshelikoptertransporter och högspecialiserad akutsjukvård.

Under Malmöfestivalen prövar räddningstjänsten i Malmö för första gången i Sverige cyklande ambulanssjukvårdare. Idén kommer från USA där man haft bra erfarenhet av "trampulansen" vid festivaler.
Ambulanssjukvårdarna är utrustade med mobiltelefon, komradio och cykelväskor som innehåller utrustning för att klara allt från småsår till hjärtstillestånd.

Överviktiga invånare i staden Denton, Texas USA, bör vara utrustade med stora plånböcker om de måste åka till sjukhuset. Den som väger mer än 150 kilo måste numera betala ett tillägg på 25 dollar (200 kronor) vid ambulanstransporter, tio procent mer än normalviktiga patienter.

I sitt nya landstingspolitiska program, som på fredagen presenterades i Hultsfred, lyfter Vänsterpartiet fram ambulansutvecklingen. Enligt Vänsterpartiet har Vimmerby en utmärkt fungerande ambulansverksamhet och i handlingsprogrammet fastslås att den avancerade ambulanssjukvården måste fortsätta utvecklas i hela länet.

Oskarshamn (A/F) den 5 augusti -98
I samband med en frontalkrock, mellan två personbilar på E22 strax söder om Oskarshamn, slog en av bilarna runt och brakade in i en ambulans, som var på väg med en sjuktransport. Föraren av ambulansen klämdes fast medan vårdaren, snabbt kunde tillsammans med en förbipasserande polis, påbörja räddningsarbetet. I samband med olyckan dog fem personer varav tre var barn och en var tonåring.

Med dygnslånga arbetspass utan ordentlig vila är förarna ofta lika avtrubbade som rattfyllon. Det konstateras i en undersökning gjord av Yrkesinspektionen i Jämtland. Undersökningen är den första i en pågående landsomfattande studie. Det har visats sig att förarnas arbetspass kan vara upp till 72 timmar, från klockan 8 på fredagen till 8 på måndagen. I extrema fall blir mycket liten vila under dessa tre dygn. Den som har varit vaken i 23 timmar kör bil lika dåligt som en förare med 0,5 promille alkohol i blodet, skriver Yrkesinspektionen, och påpekar att det är förbjudet att köra bil med mer än 0,2 promille.

Ullevåls sjukhus kommer inte att förlänga avtalet med Landstinget i Värmland om att ta hand om svårt skadade patienter från främst Arvika och Torsby sjukhus. De anser sig inte längre ha kapacitet att ta hand om de svenska patienterna.
1997 larmades den norska luftambulansen (NLA) 26 gånger. 12 transporter fullföljdes.

Det nuvarande avtalet gäller till utgången av år 1999 och fram till dess kommer sjukhuset att ta emot patienter. Men Ullevål ser gärna redan nu att antalet svenska patienter reduceras så snart som möjligt. Detta på grund av att antalet olyckor i Norge - främst MC-olyckor - har ökat dramatiskt med 20 procent.

I ett meddelande till alla landsting varnar Socialstyrelsen för att dammet från krockkuddar kan ge frätskador. Dammet innehåller ett ämne starkare än syra som är starkt basiskt. Ambulanspersonalen uppmanas därför att använda skyddsglasögon och skyddshandskar på trafikolycksplatser där krockkuddar utlösts.

Socialstyrelsen varnar också för att använda mobiltelefoner på trafikolyckor där krockkuddar inte har utlösts. Signalerna från mobiltelefonerna kan utlösa krockkuddar.

Inom tre timmar från smärtdebut ska trombolys sättas in för att göra verklig nytta vid en hjärtinfarkt. Men inte ens hälften av hjärtinfarktpatienterna får i dag trombolysbehandling inom den tidsgränsen. Det visar tidigare opublicerade siffror från det nationella registret för hjärtintensivvård. Nu kräver kardiologerna en nationell satsning på prehospital trombolys. Gruppen bakom det nationella registret för hjärtintensivvård (RIKS-HIA) har granskat klinisk bakgrund, behandling, komplikationer och nyckeltider för 2 054 patienter med akut hjärtinfarkt som under 1996 fått trombolysbehandling inom tolv timmar från ankomst till sjukhus.

Analysen avslöjar mycket stora skillnader i tid när det gäller starten för behandling med trombolys. Medianpatienten får vänta tre och en halv timme från smärtdebut till trombolysbehandling. Hälften av patienterna har en fördröjning på över tre och en halv timme. För en fjärdedel överstiger väntetiden hela sex timmar. En stor del av fördröjningen sker utanför sjukhuset. Sjukhus med stora geografiska avstånd inom sitt upptagningsområde har svårt att tillräckligt snabbt sätta in trombolys.

Snart kan människor som ringer larmnumret 112 i Stockholm komma att mötas av en telefonsvarare. Orsaken är dagens ibland mycket långa väntetider hos SOS Alarm. En telefonsvarare skall därför införas på prov i Stockholmsområdet. Vid lång väntetid skall den säga något i stil med att just nu har SOS Alarm kö.
- Ett problem kan bli att chockade och stressade människor börjar berätta sina problem för telefonsvararen istället för att vänta på en operatör, säger Claes Melén, affärsområdeschef på SOS Alarm i Stockholm.

Göteborg (A/F) den 16 maj -98
Den 15 maj disputerade, som tidigare aviserats i Ambulansforum, leg sjuksköterskan och vårdläraren Björn-Ove Suserud för avläggande av medicine doktorsexamen på ämnet "The role of the nurse in Swedish prehospital emergency care". Hans arbete utgår från Anestesi- och Intensivvårdskliniken på Sahlgrenska sjukhuset. Björn-Oves ordinarie arbete är på Vårdhögskolan i Borås.

Disputanden har i 5 arbeten belyst dels sjuksköterskans roll inom katastrofmedicinen, dels inom ambulanssjukvården och därtill har han inventerat kvalitetsutveckling i ambulanssjukvården i större delen av landet och jämfört nivåerna 1992 och 1997. Avhandlingen hade i förväg väckt en del rabalder. Huvudorsaken till detta är att Björn-Oves vetenskapliga arbete inte skett med teknik, som är väl etablerad inom medicinsk vetenskap utan med stora inslag av samhällsvetenskaplig forskningsmetodik.

Björn-Oves avhandling tillför oss en stor mängd mycket betydelsefullt vetande inom ämnesområdet. Ambulansforum och många andra har länge efterlyst forskning, som grund för den vidare utvecklingen. Nu har vi fått en viktig sådan grund, men fler behövs! Avhandlingen är väl värd att studera av alla, som arbetar med utveckling av svensk prehospital sjukvård. Den har nr ISBN: 91-628-2932-7.

Ambulansforum gratulerar Björn-Ove varmt till hans examen och vill starkt understryka den stora betydelsen av forskningsinsatser inom området. Vi vill också ge en mycket stor eloge till hans handledare professor Hengo Haljamäe. Hengos stora kunskap och erfarenhet har naturligtvis varit av mycket stor betydelse. Men det är lika beundransvärt att Hengo haft modet att lyfta fram arbeten med stark inriktning på samhällsvetenskaplig metodik!

Borås (A/F) den 6 maj -98
Nu är sjuksköterskans roll i ambulanssjukvården även vetenskapligt dokumenterad. Fredagen den 15 maj 1998, kl. 13.00 disputerar leg sjuksköterskan och vårdläraren Björn-Ove Suserud för avläggande av medicine doktorsexamen vid Göteborgs Universitet i Aulan, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg.

Suseruds akademiska avhandling har titeln "The role of the nurse in Swedish prehospital emergency care" och Ambulansforum kommer inom kort att publicera en sammanfattning av arbetet.

En 81 årig man, som i början av april fick hjärtstopp, fick vänta 13 minuter på ambulansen - trots att han befann sig endast 600 meter från Falck-stationen i Næstved, Danmark. Orsaken var, att en Falck-redder inte hade kommit till arbetet och därför kunde Falck inte bemanna stationens 3:e ambulans. De två övriga var på annat uppdrag och därför var man tvungen att rekvirera bil från Falck i Fakse.

Patienten var död vid ankomsten till sjukhuset. Falck erkänner sitt misstag och vill nu strama upp företagets interna arbetsprocedur, samtidigt som den ansvarige schemaläggaren fått en skriftlig reprimand. Utöver detta kommer Falck i Storstrøms amt framöver att skicka en redder iväg med en förstahjälpen väska, om Falck befinner sig i den situationen, att där inte är tillräckligt med personal för att bemanna en ambulans.

Nu ska ambulanspersonalen inom landstinget i Värmland utbildas till sjuksköterskor. 31 undersköterskor inom ambulansen kommer att erbjudas utbildning till sjuksköterska med
start redan i vår. Bakgrunden är bland annat Socialstyrelsens krav på sjuksköterskekompetens inom ambulanssjukvården. Minst en person i varje ambulansbesättning ska vara sjuksköterska. Inom sex år ska detta krav vara uppfyllt.

Personalomsättningen inom ambulansorganisationen i Värmland är låg. Landstinget anser att man kan inte vänta på att alla undersköterskor går i pension innan man anställer sjuksköterskor. Så nu köper landstingsstyrelsen en uppdragsutbildning av Hälsohögskolan. Under studietiden får de bidrag med 75-100 procent av grundlönen, beroende på tjänstgöringsgrad. De studerande kan inte få vanliga studiemedel, eftersom det rör sig om en uppdragsutbildning

Satsningen kostar mellan 24 och 29 miljoner kr. Utbildningen betalas dels genom centrala pengar från landstingsstyrelsen, dels av länsarbetsnämnden. Kostnaderna för vikarier för dem som är på utbildning betalas av sjukvårdsdistrikten.

Kvinnans son ringde till SOS Alarm klockan sex på morgonen och begärde ambulans. Operatören bedömde då att det inte behövdes någon ambulans akut och meddelade sonen att det kunde dröja 30-40 minuter innan ambulansen kunde komma.

Kvinnans tillstånd försämrades snabbt och bara en kvart senare ringde sonen på nytt till SOS Alarm och sa att det inte gick att vänta längre. Då var det en ny operatör som tog emot samtalet men ingen omprioritering gjordes.

Klockan halv sju fick operatörerna avlösning och det var den nya operatören - den tredje i ordningen - som larmade ut ambulansen. Då hade det gått en timme sedan det första samtalet. Några minuter senare ringde sonen på nytt för att höra varför ambulansen inte kom. Samtalet togs emot av en fjärde operatör, men dokumenterades inte på band eftersom det just då var bandbyte på bandspelaren.

Vid det laget var en ambulans på väg till kvinnan. Under körningen dit dirigerades ambulansen om till en annan, mer, brådskande körning. Det larmet visade sig vara felaktigt men fördröjde färden.

Klockan åtta kom ambulansen fram till kvinnan. På vägen mot Sahlgrenska sjukhuset noterade ambulanspersonalen att kvinnan var svårt sjuk. Blåljusen sattes på och akutmottagningen förvarnades. Kvinnan dog på sjukhuset - av en hjärtinfarkt med cardiogen chock - en och en halv timma efter det första samtalet.

Akutbilssköterskor kan få rätt att avbryta pågående återuppliving. Förslaget kommer från läkare i Landskrona och genomförs troligen inom kort i Malmöhus län. Tillämpningen kan få betydelse i hela landet.

SOS Alarms försäljning av nyhetstips måste stoppas. Det anser Kristdemokraternas gruppledare i riksdagen Göran Hägglund.
- Den som drabbas av en olyckshändelse ska inte riskera att möta en fotograf från en tidning innan ambulansen kommer, säger han till TT.

Fyra människor har räddats till livet av Arlandas akutbil, den så kallade 131-bilen, som brandbefälen ansvarar för. Akutbilen har under sitt ett och ett halvt år på flygplatsen haft 150 utryckningar.

SKÖVDE (A/F) den 21 mars -98
På uppdrag av den tidigare landstingsdirektören i Skaraborg, Kaj Möllefors, har FOA (Försvarets Forskningsanstalt) gjort en utredning av Skaraborgs ambulansorganisation. FOAs studie har titeln "Studie av fördelningen av ambulanser mellan existerande grupperingsplatser i Skaraborg". I denna studie har FOA gjort en kommunikationsanalys och sett hur ambulanserna går vid prio ett-larmen. Resultatet visar att varken Hjo, Tibro eller Gullspång skulle ha någon av de 20 ambulanser som finns om FOA fick bestämma. FOA anser att dessa tre orters ambulanser istället skall placeras på orter med större behov, till exempel Skövde och Falköping.

STOCKHOLM (A/F) den 20 mars -98
Nu startar även Karolinska Institutet specialistutbildning i prehospital akutsjukvård för leg. sjuksköterskor.
Utbildningen är på 40 poäng och skall ge en förberedelse för ett professionellt yrkesutövande inom prehospital akutsjukvård och gynna en kunskapsutveckling inom huvudämnet omvårdnad inom prehospital akutsjukvård. Efter genomförda kurser skall studenten:
kunna arbeta i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet inom området, ha utvecklat förmågan att initiera, genomföra, utvärdera och utveckla vård och omvårdnad och ha utvecklat förmågan till reflektion för fortsatt utveckling mot en ökad professionell kompetens.

Huvudämnet är omvårdnad inom prehospital akutsjukvård. I utbildningen poängteras den prehospitala omvårdnaden där såväl den teknologiska, humanistiska, patientcentrerade och helhetsinriktade vården betonas.

STOCKHOLM (A/F) den 16 mars -98
En svårt hjärtsjuk 80-årig man föll i går kväll omkull i badrummet i sitt hem på Ringvägen på Lidingö och behövde hjälp. Polisens ledningscentral fick larmet klockan 17.04 och skickade omedelbart en polispatrull till den rätta adressen. Poliserna, som insåg mannens svåra tillstånd, begärde omedelbart assistans av ambulans och akutbil.

SOS Alarm larmade ut två bilar - till Ringvägen på Söder i Stockholm. Enligt SOS Alarm fick de en beställning runt klockan 17.30, till den här adressen på Söder.
Under tiden blev polispatrullen på Lidingö allt mer otålig över att det aldrig kom några ambulans. Den gamle mannen blev allt svagare och behövde kvalificerad läkarhjälp för att klara sig. Efter nya kontakter med ledningscentralen fick poliserna klart för sig att ambulansen skickats till rätt gata - men i fel kommun. Denna gången larmades Lidingös ambulans ut. Då var klockan 17.44. Den 80-årige mannen togs omhand och fördes i ilfart till sjukhus. När han kom fram klockan 18.17, hade han hjärtstillestånd och hans liv gick inte att rädda.

LUND (A/F) den 10 mars -98
Nu startar även Vårdhögskolan Lund-Helsingborg specialistutbildning i ambulanssjukvård 50 p. Vårdhögskolan blir därmed den fjärde vårdhögskolan, efter Borås, Växjö och Halmstad som startar
specialistutbildning i ambulanssjukvård för leg. sjuksköterskor.

För mera information, kontakta:

Vårdhögskolan Lund-Helsingborg på följande telefonnummer:
046-15 39 71, 15 39 59 eller 042-10 14 62

Sedan årsskiftet erbjuds svenska medier att bli larmade samtidigt med brandkår, ambulans och annan samhällstjänst. Initiativet kommer från SOS och har en kommersiell bakgrund. Hitintills har Sveriges Radio och Television tecknat avtal, men hur mycket de fått betala är en väl förborgad hemlighet.

Systemet bygger på att avancerad datateknik överför informationen direkt till medierna. Efter att larmsamtal inkommit får medierna upp händelse och adress på sina dataskärmar samtidigt som samhällsresursen larmas. Den snabba rapporteringen är dock inte oproblematisk. I Göteborg prövade man under en period att skicka ut meddelanden via personsökare till journalister och fotografer, men då var media före brandbilar och ambulanser, vilket inte alltid är uppskattat.

KARLSTAD (A/F) den 2 mars -98
Inom tre år ska landningsplatser för helikopter finnas vid samtliga fem akutsjukhus i Värmland. Idag finns möjlighet att landa med helikopter i anslutning till de fem länsdelssjukhusen men det är frågan om provisoriska lösningar.

Från den 1 april gäller EU-gemensamma säkerhetskrav för patienttransporter per helikopter, vilket i Sverige förutsätter landningsplatser godkända av Luftfartsverket. För att få fortsätta att använda befintliga landningsplatser krävs därmed dispens. Efter en konsultutredning föreslås nu landningsplatser vid de fem sjukhusen, till en beräknad sammanlagd investeringskostnad av ca 18 miljoner kr. Tanken är att alla skulle stå klara inom två-tre år.

Tre larmoperatörer vid SOS Alarm i Malmö som åtalats för vägran att
skicka ambulans frikändes av tingsrätten, rapporterar TT.

I februari 1997 kontaktade en kvinna SOS och begärde ambulans då hennes
man druckit alkohol och tagit sömntabletter. Mannen, som då var vid
medvetande, avböjde själv ambulanshjälp. Först vid fjärde samtalet då
hustrun uppgav att mannen var medvetslös skickades ambulans. Mannen var
då död.

HALMSTAD (A/F) den 24 februari -98
Nu startar även Vårdhögskolan i Halmstad specialistutbildning i akut- och ambulanssjukvård, 50 p. Vårdhögskolan blir därmed den tredje vårdhögskolan, efter Borås och Växjö, som startar specialistutbildning i ambulanssjukvård för leg. sjuksköterskor.

För mera information, kontakta:

Centrala Studievägledningen
Tel.tid: Må-Fr 9.00-12.00 Tel: 035-16 71 00 (vxl)

Studieort: Varberg

LUND (A/F) den 18 februari -98
Sverige har som ett av de första länderna i världen skapat ett standardiserat utbildningsprogram på barn.

STOCKHOLM (A/F) den 18 februari -98
SOS Alarm har nu blivit certifierade enligt ISO 9001, en internationell standard som specificerar en rad kvalitetskrav på en verksamhet.

Adrenalin Medihaler Spray är ett läkemedel som i Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS 1995:8 (M) finns förtecknat i den lista över läkemedel, som av ansvarig läkare kan delegeras, att administreras av icke legitimerad personal inom ambulanssjukvården. Denna personal skall ha med legitimerad personal likvärdiga och dokumenterade kunskaper i patientbedömning och indikationer för genomförande av behandling.

Adrenalin Medihaler Spray har av Pharma 3M dragits in då man funnit att halten och partikelfördelningen i inhalationsaerosolen avtagit kraftigt med åtföljande risk för försämrad effekt av läkemedlet i den rekommenderade dosen.

Lämpligt alternativ som rekommenderas av Läkemedelsverket att administrera på indikationen anafylaxi, bronkospasm är Epipen och Epipen Jr, injektionslösning 0,30 mg/dos resp. 0,15 mg/dos givet i sk autoinjektor.

STOCKHOLM (A/F) den 6 februari -98
En ny, mer långverkande blodproppslösande medicin börjar nu prövas på patienter med akut hjärtinfarkt.

VÄXJÖ (A/F) den 5 februari -98
Nu startar Vårdhögskolan i Växjö Specialistutbildning i ambulanssjukvård, 40 p. Vårdhögskolan blir därmed den andra vårdhögskolan, efter Borås, som startar specialistutbildning i ambulanssjukvård för leg. sjuksköterskor.

För mera information, kontakta studievägledare Kerstin Nilsson:
kerstin.nilsson@ltkronoberg.se
Vårdhögskolan i Växjö
Box 1210 351 12 Växjö
Telefon: 0470-858 69

Kursen ges som distansutbildning med Växjö som kursort.

SKÖVDE (A/F) den 1 februari -98
Socialstyrelsen gav Landstinget Skaraborg sitt fulla stöd när medicinalrådet Karl-Axel Norberg och byrådirektör Louise Stensnäs på fredagen besökte Skaraborg.

Anledningen till att Socialstyrelsen ombads att granska ambulanssjukvården i Skaraborg, var att Landstinget ville få en utomstående myndighet att ge sitt omdöme om den hårt kritiserade organisationen i Skaraborg. Detta sedan Landstinget tagit över driften av ambulanssjukvården i egen regi. En utveckling som fortsätter, tror Louise Stensnäs.

Bror Gårdelöf, chefsöverläkare Ambulanssjukvården i Östergötland, ordförande i Flisa - Föreningen för ledningsansvariga inom svensk ambulanssjukvård, påstår i Läkartidningen 4/98 att opioidanalgetika finns i en övervägande majoritet av Sveriges ambulanser.

Gårdelöf hävdar också att allt fler ambulansbesättningar är utbildade att själva ge opioder, och i andra fall finns det s k "Doctor's kit".

Stockholm (A/F) den 7 januari -98
Ytterligare 4 ambulanser ges möjlighet att skicka EKG-kurvor till HIA på Södersjukhuset i Stockholm. I sydöstra sjukvårdsområdet finns nu möjlighet för ambulanspersonalen i Värmdö, Nacka, Tyresö, Haninge och Nynäshamn att ge prehospital trombolys redan hemma hos en ny hjärtinfarktpatient.

Försöket startades av Nacka sjukhus, som var ett av de två första sjukhusen i landet som införde möjligheten att med hjälp av ambulanssjukvårdare ge trombolys hemma hos patienten, efter att kardiolog konsulterats.

Arvika (A/F) den 5 januari -98
Det saknas en ambulans i Arvika. Målet att nå svårt sjuka patienter inom 25 minuter - oavsett var de bor - kan inte längre garanteras. Värst är det på kvällar, helger och nätter.

- Antingen ger politikerna oss mer pengar eller så sänker de ambitionsnivån, säger Ulf Forsman, ambulansöverläkare i västra distriktet, till Arvika Nyheter.

Socialdemokraterna i landstinget är inte beredda att sänka några ambitioner, men har olika uppfattningar om vem som skall betala för en extra ambulans i Arvika.Enligt landstingsrådet Berit Högman (s) är det västra distriktets ensak att finansiera en extra ambulans.

Stockholm (A/F) den 3 januari -98
Djurambulansen i Stockholm har varje år ca 500 utryckningar. Efter 7 år förbjuds djurambulansen att använda blåljus av Vägverket och även möjligheten att använda kollektivfilen försvinner.

Hasse Rosenthal, som driver djurambulansen i Stockholm, säger till TV3 Direkt att Vägverket har en ny chef som inte anser att djur ska ha den här servicen.

Stockholm (A/F) den 1 januari -98
En morfinberoende ambulanssjukvårdare på Lidingö i Stockholms län bytte ut morfinampuller mot adrenalinampuller. Svårt sjuka patienter som fick smärtlindring med morfin, som övrig ambulanspersonal trodde ampullerna innehöll, blev istället hyperaktiva.

Polisen och ambulansentreprenören har konstaterat att ambulanssjukvårdaren tagit morfin och flyttat etiketterna till andra ampuller för att på sätt undgå upptäckt. Annan ambulanspersonal har intet ont anande sprutat in det "falska" morfinet i blodet på patienter med svåra smärtor. För hjärtsjuka som får adrenalin kan det innebära ett livshotande tillstånd.

Förhållandet avslöjades när ambulansläkaren vid en rutinmässig genomgång av patientjournaler upptäckte att flera patienter som vårdats av ambulansstationens personal, reagerat på ett oväntat sätt när de fått morfin. Först misstänktes det vara något leveransfel, att tillverkaren märkt fel på ampullerna, men vid en farmakologisk undersökning avslöjades etikettbytet, säger ambulansentreprenörens VD till Aftonbladet. Nu görs en uppföljning för att se vilka patienter som kan vara i riskzonen. Totalt rör det sig om en handfull patienter.

Ambulanssjukvårdaren avslöjades efter att samtlig personal på den berörda ambulansstationen hade fått lämna urinprov. Stölden är polisanmäld och ambulanssjukvårdaren är misstänkt för stöld och framkallande av fara för annan och är avstängd från sitt arbete.