Medi-Heli startades i Helsingfors 1992. Några läkare ansåg att det vore väsentligt att ha en helikopter med läkare som resurs i utryckningsstyrkan. Statliga lotteribolaget gick in som sponsor och står sedan starten för 60 procent av kostnaderna. Ett statligt oljebolag är en annan storsponsor, därtill donerar både företag och privatpersoner pengar. Räddningstjänsten ska stå för tio procent av kostnaderna, vilket är det samma som att man bidrar med personal.
Medi-Helis framtid hänger varje år på om tipsbolaget fortsätter skjuta till pengar. Det har man gjort hittills och 1998 dök Medi-Helis andra helikopter upp i Åbo.

Helikoptern är stationerad på flygplatsen i Åbo, Jourstyrkan med en pilot, en läkare och en flygassistent håller till 50 meter från plattan. Helikoptern är i luften några minuter efter larm.
- För folk på öar i skärgården kan det ta tre timmar innan ambulansen kommer. Vi är där på en kvart. Men de flesta uppgifterna har vi på fastlandet, kanske 75 procent av larmen. Där är ambulansen många gånger snabbare, men poängen är att man kan behöva en läkare, säger läkaren Timo Miettinen.
Han jobbar halvtid som anestesiläkare på lasarettet i Åbo, halvtid hos Medi-Heli. Ytterligare sex läkare är engagerade i projektet, de har jobbet som extraknäck på ledig tid.
- Det här är inte bättre betalt, men det är en helt annan grej och jag vill fortsätta med det. Vi ger bättre service till folk och framförallt når vi alla människor inom larmområdet.

Timo Miettinen ser fler fördelar med att en läkare är placerad i jour vid flygplatsen. Han når inte bara patienten snabbare, han når också telefonen snabbare.
- Ibland kanske vi inte är på olycksplatsen, men räddningstjänsten som är på plats behöver läkarråd. Tidigare ringde de lasarettet och kunde ha problem att omgående få tag i en läkare. Här kan de alltid nå en läkare direkt.
Medi-Heli i Åbo har tre-fyra larm per dygn. Bröstsmärtor/hjärtattack är vanligaste larmorsaken. Helikoptern jobbar normalt inom en tiomilsradie, den behöver en yta på 20 gånger 20 meter för att landa.
- Men på vintern kan vi inte gå utanför kusten med helikoptern. Då får vi i så fall samarbeta med gränsbevakningens superpumor, säger Tomi Varjonen.
Han är en av fem anställda vid räddningstjänsten som numera är stationerad vid helikopterstyrkan som flygassistent. Att bidra med fem anställda är räddningstjänstens del av avtalet. Totalt kostar helikoptertjänsten i Åbo 10 miljoner mark om året.

Inom räddningstjänsten är man positiv till Medi-Heli, men ser samtidigt en annan risk.
- Medi-Heli behöver inte kosta räddningstjänsten något extra om man tar fem av de män vi redan har. Men det innebär samtidigt att vi förlorar fem man på marken. Och det är problemet. Vi har redan blivit av med 15 man under de senaste åren, förlorar vi fler klarar vi inte våra larm, säger brandmästare Reijo Salminen.

Per Larsson, journalist, Sirenen.

Artikeln är tidigare publicerad i Sirenen 1999;(1):18 och återges med tillstånd.