Forum

Har hört att det är vanligt vi ex trafikolyckor och andra stökiga miljöer att man bara tar det systoliska trycket till en början, det jag undrar är om man då gör det auskulatoriskt eller palpatoriskt? eller är det bara på min ssk utb. som man får lära sig palpatorisk diagnostik?

Palpatoriskt enbart inom prehospital vård skulle jag vilja säga. Har nog aldrig kört stetoskop öht. Finns säkert de som gör annorlunda, men det är övertrycket som är det intressenta!

Det sier seg vel litt selv, er man i et støyfullt miljø får man vanskeligheter med å ta et auskultatorisk trykk, men man kan allikevel palpere puls.

Hej.

Här kommer nog en riktigt dum fråga, men ställer den ändå.

"Palpatoriskt enbart inom prehospital vård skulle jag vilja säga."

Utveckla gärna för en som inte riktigt förstår, du lyssnar alltså inte utan känner bara ?

Ibland kan det vara skönt att vara lite "anonym" bakom en dataskräm

Du känner på radialispulsen samtidigt som du pumpar upp tryck i manchetten. När du inte längre känner pulsen fortsätter du att pumpa ca 30 mmHg. Sen släpper du trycket och när du känner att pulsen börjar bulta så läser du av trycket och där har du det systoliska trycket.

Så gör jag.. man kanske kan göra på fler sätt??

En enkel snabbkoll under triage ger svaret att om det palpatoriskt finns puls radialis är systoliska trycket minst 90, puls femoralis är trycket minst 80 och puls carotis är trycket minst 70.

"palpatoriskt finns puls radialis är systoliska trycket minst 90"

Med andra ord kan man inte fastställa det exakta systoliska trycket palpatoriskt om det är under 90 ?

Om man kontrollerar carotis förs, som ändå bör var lättast åtkomligt, och där detekterar puls kan vi utgå från systoliskt tryck om minst 70. Kollar du därefter radialis och inte känner någon puls där är trycket någonstans under 90 men över 70. Är det puls femoralis är det någonstans under 90 men över 80. Vid flera skadade med triagearbete räcker den informationen väl att prioritera utifrån i kombination med övriga kontroller som ingår i LABCDE med tyngdpunkt på A och B? Är det bara en skadad är troligen problemet mindre.

Detta är enligt den modell krigssjukvård lärs ut till sjukvårdare i den organisationen.

Kanske väcker mindre förundran med pulskontroll femoralis i det sammanhanget än vid en trafikolycka?

lukas1 skrev: Detta är enligt den modell krigssjukvård lärs ut till sjukvårdare i den organisationen.

Kanske väcker mindre förundran med pulskontroll femoralis i det sammanhanget än vid en trafikolycka?

Du menar att det är fler soldater som sticker fingrarna i ljumskarna på patienter än ambulans sjukvårdare?

Det svenska försvaret lägger inte fingrarna emellan enligt egen utsago. Men kanske ibland i alla fall....

Combitub: Beror på skulle jag vilja säga. Att på en annars opåverkad medicinpatient utgå från att Bltr är <90 mmHg för att man inte känner radialispulsar är kanske inte helt lämpligt. Men att utgå från att traumapatient A där du känner trådfina snabba femoralispulsar är i ett sämre tillstånd än patient B som har fylliga radialispulsar med frekvens av cirka 75 per minut är väl helt okey.
Man bildar ju sig en uppfattning om cirkulationen är allvarligt påverkad eller inte genom att känna på pulsen, något som pulsoximetern ibland ger dålig information om.

Combitub: Kontrollmetod enligt utbildning i försvarets regi och föreläsning bland annat av Åsa Molde m fl. Att allmäntillståndet inte bedöms bara på denna information är väl självklart i sig. Men här diskuterar vi väl triage?

Etter at man har vurdert A og B er iflg vår medisinske ansvarlige en følbar radialispuls akseptabelt i forhold til traumepasienter og væskebehandling, da har man en enkel regel å gå ut ifra når det koker som verst på ulykkesstedet.