överskott ger väl alltid lägre löner?
Överskott=arbetslöshet= man tar det jobb som finns till vilken lön som helst
Förresten är väl alla landstingslöner redan underbetalda i vilket fall ,förutom till läkarna och direktörerna.
Niklas Karlsson
Att man är chef betyder inte att man kan använda huvudet...
Omvårdnadsmumier på frammarsch!
Moderator: Wernvik
-
Niklas Karlsson
- Inlägg: 1473
- Blev medlem: 14/7 2004 13:49
-
Lipton
Niklas K: Håller med dig helt och hållet. Det ger ju även större möjligheter för exempelvis psyksyrran att efter några år få en magister i psykologi. Vill man sedan byta inriktning finns ju möjligheterna där då också.
Märkligt att ingen protesterat mot dig dock. När jag själv föreslår mer specifika utbildningar brukar det ju kännas som varenda människa hostar till och mumlar saker som "been there, done that" med hänvisning till de tidigare utbildningarna för exempelvis OP-syrror och Rtg-syrror och att detta inte fungerat särskilt toppen. Själv tycker jag dock att bara för att ett koncept inte fungerat så behöver det ju inte vara konceptet det är fel på, kan väl lika gärna vara genomförandet. Min grundinställning till saken är dock att om man skall tvinga folk att läsa tre år så bör de få större valfrihet att läsa något som intresserar, det tjänar alla på i slutändan.
För övrigt så garvade jag faktiskt högt över Vårdfacket när jag läste det du citerat. Visst kan man nästan höra VDn på ett privat bolag förklara att problemet inte är att problemet inte ligger i att marknaden är mättad utan snarare att kunderna är för få?
Märkligt att ingen protesterat mot dig dock. När jag själv föreslår mer specifika utbildningar brukar det ju kännas som varenda människa hostar till och mumlar saker som "been there, done that" med hänvisning till de tidigare utbildningarna för exempelvis OP-syrror och Rtg-syrror och att detta inte fungerat särskilt toppen. Själv tycker jag dock att bara för att ett koncept inte fungerat så behöver det ju inte vara konceptet det är fel på, kan väl lika gärna vara genomförandet. Min grundinställning till saken är dock att om man skall tvinga folk att läsa tre år så bör de få större valfrihet att läsa något som intresserar, det tjänar alla på i slutändan.
För övrigt så garvade jag faktiskt högt över Vårdfacket när jag läste det du citerat. Visst kan man nästan höra VDn på ett privat bolag förklara att problemet inte är att problemet inte ligger i att marknaden är mättad utan snarare att kunderna är för få?
-
Niklas Karlsson
- Inlägg: 1473
- Blev medlem: 14/7 2004 13:49
Ja det var klockrent. Tanten har helt klart läst för mycket omvårdnad och för lite relevens..
Det är en sak jag inte har kommit in på en.. Vi förväntas kunna bli avdelningschefer efter utbildningen, med löneansvar, budgetansvar.. Vad Har vi för utbildning för det i bla ekonomi osv? Jag tycker det är en J-A lekstuga för skattebetalarnas pengar.. (nu inte sagt att alla chefer är dåliga).
Jag vill knyta an lite till AMBASS tjat om paramedics. Skulle inte en ssk utbildning där man tar bort 50p omvårdnad och istället lägger in ett akutmedicinblock på lika många poäng (på C/D nivå för att kunna komplettera med en uppsats för en med. mag.), kunna ge något som liknar en paramedic? En barnmorska tex. är ju inte längre än ssk utan den utbildningen är ju helt fristående..
Det är en sak jag inte har kommit in på en.. Vi förväntas kunna bli avdelningschefer efter utbildningen, med löneansvar, budgetansvar.. Vad Har vi för utbildning för det i bla ekonomi osv? Jag tycker det är en J-A lekstuga för skattebetalarnas pengar.. (nu inte sagt att alla chefer är dåliga).
Jag vill knyta an lite till AMBASS tjat om paramedics. Skulle inte en ssk utbildning där man tar bort 50p omvårdnad och istället lägger in ett akutmedicinblock på lika många poäng (på C/D nivå för att kunna komplettera med en uppsats för en med. mag.), kunna ge något som liknar en paramedic? En barnmorska tex. är ju inte längre än ssk utan den utbildningen är ju helt fristående..
-
AuF
-
Niklas Karlsson
- Inlägg: 1473
- Blev medlem: 14/7 2004 13:49
Jag tror inte du läst diskussionen från början. Det bla jag förespråkar är ett system där man får välja kurser själv inom ssk prog utifrån det du vill jobba med (precis som på lärarprogrammet). Jag tror att de allra flesta vet vad de vill jobba med innan de börjar, annars så ska man kunna gå ett program med "öppen ingån" (precis som på lärarprogrammet).
Jag föreslår att grunden i ambulansen är ssk med vidareutbildning. Har man inte det så ska man ha en ssk utbildning med mindre omvårdnad och mer medicin, som behövs bättre i ambulansen.
Jag föreslår att grunden i ambulansen är ssk med vidareutbildning. Har man inte det så ska man ha en ssk utbildning med mindre omvårdnad och mer medicin, som behövs bättre i ambulansen.
-
aceofspades
Strålande ide! Den nuvarande situationen gynnar endast syrrorna som tänkt sig en framtid på huset där man aktiskt kan ha lite nytta av omvårdnadskurserna.Niklas Karlsson skrev:Jag tror inte du läst diskussionen från början. Det bla jag förespråkar är ett system där man får välja kurser själv inom ssk prog utifrån det du vill jobba med (precis som på lärarprogrammet). Jag tror att de allra flesta vet vad de vill jobba med innan de börjar, annars så ska man kunna gå ett program med "öppen ingån" (precis som på lärarprogrammet).
Jag föreslår att grunden i ambulansen är ssk med vidareutbildning. Har man inte det så ska man ha en ssk utbildning med mindre omvårdnad och mer medicin, som behövs bättre i ambulansen.
Men varför ska jag som blivande amb-ssk behöva läsa alla dessa kurser med inriktning på omvårdnadens metabegrepp? Och varför ska alla dessa begrepp behöva ältas tills man blir vansinnig?? Är det någon mer än jag som varit med om att få studieuppgiften "vad är hälsa för dig?" mer än en gång? Det känns ju som att varje ny omvårdnadskurs är en repetition av den förra. Jag tycker det är slöseri med tid. Varför inte slänga in ett par valbara kurser i tex biomedicin eller akutsjkv istället? Detta skulle verkligen kunna gynna kvaliteten inom den prehospitala vården.
Som sagt, ett gott bemötande stoppar inte blödningen.
Var kan man läsa till barnmorska utan att först vara ssk? Barnmorska är väl en påbyggnadsutbildning, precis som amb, anest. iva etc?Niklas Karlsson skrev:Ja det var klockrent. Tanten har helt klart läst för mycket omvårdnad och för lite relevens..
Det är en sak jag inte har kommit in på en.. Vi förväntas kunna bli avdelningschefer efter utbildningen, med löneansvar, budgetansvar.. Vad Har vi för utbildning för det i bla ekonomi osv? Jag tycker det är en J-A lekstuga för skattebetalarnas pengar.. (nu inte sagt att alla chefer är dåliga).
Jag vill knyta an lite till AMBASS tjat om paramedics. Skulle inte en ssk utbildning där man tar bort 50p omvårdnad och istället lägger in ett akutmedicinblock på lika många poäng (på C/D nivå för att kunna komplettera med en uppsats för en med. mag.), kunna ge något som liknar en paramedic? En barnmorska tex. är ju inte längre än ssk utan den utbildningen är ju helt fristående..
Den friske har många önskningar, den sjuke bara en.
-
Niklas Karlsson
- Inlägg: 1473
- Blev medlem: 14/7 2004 13:49
-
sickfish
För att kunna svara på AMBASS fråga kanske socialstyrelsens rekommendation med avseende på den legitimerande sjuksköterskans kompetensbeskrivning granskas?!
Finns på:
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonly ... 051052.pdf
Kortfattat:
Sjuksköterska den yrkesgrupp som har det primära ansvaret för planering och ledning, genomförande och utvärdering av det kliniska omvårdnadsarbetet, arbetar med preventiva och hälsofrämjande verksamheter, förmedlar kunskap och undervisar patienter, anhöriga, medarbetare och studerande. Allt arbete utförs utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Sjuksköterskan skall utveckla omvårdnadsverksamheten och delta i forskning. Sjuksköterskor arbetar inom sjukhusens olika mottagningar, vårdavdelningar, undersöknings- och behandlingsavdelningar, inom primärvårdens olika delar, bl.a. vårdcentraler och företagshälsovård, kommunernas äldreomsorg och psykiatri, inom privat hälso- och sjukvård, som chefer på olika nivåer inom hela hälso- och sjukvården, som utredare vid olika hälso- och sjukvårdsinstanser, inom läkemedelsindustrin och inom produktion och marknadsföring av sjukvårdsprodukter.
AMBASS skrev ”Vad har egentligen omvårdnad med sjukvård att göra? Är omvårdnad egentligen en vetenskap eller en mix av filosofiska tolkningsteorier?”
Nu vet de flesta här vad det är om inte så…
Enligt Socialstyrelsens författningssamling SOSF 1993:17 kan omvårdnaden vara dels allmän, dels specifik. Allmän omvårdnad är oberoende av sjukdom och utförs av all personal inom hälso- och sjukvården men även av andra grupper i samhället såsom anhöriga. Specifik omvårdnad krävs vid särskilda sjukdomstillstånd, t.ex. av patienter med svårartad cancersjukdom, trauman, medvetandesänkning etc. och kräver specialistkunskaper. Transkulturell omvårdnad har blivit aktuell i samband med ökad immigration och integration av olika kulturer i det svenska samhället. Den amerikanska antropologen, sjuksköterskan och omvårdnadsforskaren Madeleine Leininger har utvecklat en vetenskaplig metod och en teori med inriktning mot transkulturell omvårdnad, där olika kulturers tradition i vårdsituationen studeras, deras värderingar relaterade till hälsa och sjukdom samt uppbyggnad av kulturspecifika kunskaper inom området.
Omvårnadsforskning är forskning som bidrar till utveckling av kunskap om hur omvårdnad skall bedrivas (tillämpad forskning) och av ämnet omvårdnad. De frågor som ställs inom omvårdnadsforskningen varierar mycket. De fokuserar ofta på människors förutsättningar (psykiskt, socialt, fysiskt och existientiellt) att överleva och/eller leva ett dagligt liv med högsta möjliga livskvalitet trots sjukdom eller handikapp och med beaktande av det sociala och fysiska sammanhang i vilket de lever. De frågor som omvårdnadsforskningen fokuserar på kan vara ställda i förhållande till specifika sjukdomar (t.ex. cancer), funktionella problem (t.ex. ätsvårigheter, svårläkta/kroniska sår) eller situationer (flyttning från eget till särskilt boende) och fokuseras på såväl befolkning, vårdtagare som närstående och personal. I omvårdnadsforskning används både kvantitativa och kvalitativa metoder. Forskningen bedrivs ofta inom ramen för forskarutbildning och publiceras som avhandlingsarbeten. Institutioner för forskning och forskarutbildning finns vid landets universitet och då oftast vid de medicinska fakulteterna.
Omvårdnadsforskning har, trots vissa terminologiska svårigheter, ett väl etablerat nordiskt samarbete sedan 1970-talet. Ett gemensamt vetenskapligt organ, Scandinavian Journal of Caring Sciences, startade 1987. I jämförelse med övriga Europa har utvecklingen inom omvårdnadsforskning och vårdvetenskap gått mycket snabbt i Norden
Kan man leva upp till socialstyrelsens kompetensbeskrivning med mycket mindre kunskap i ämnet omvårdnad?
Finns på:
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonly ... 051052.pdf
Kortfattat:
Sjuksköterska den yrkesgrupp som har det primära ansvaret för planering och ledning, genomförande och utvärdering av det kliniska omvårdnadsarbetet, arbetar med preventiva och hälsofrämjande verksamheter, förmedlar kunskap och undervisar patienter, anhöriga, medarbetare och studerande. Allt arbete utförs utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Sjuksköterskan skall utveckla omvårdnadsverksamheten och delta i forskning. Sjuksköterskor arbetar inom sjukhusens olika mottagningar, vårdavdelningar, undersöknings- och behandlingsavdelningar, inom primärvårdens olika delar, bl.a. vårdcentraler och företagshälsovård, kommunernas äldreomsorg och psykiatri, inom privat hälso- och sjukvård, som chefer på olika nivåer inom hela hälso- och sjukvården, som utredare vid olika hälso- och sjukvårdsinstanser, inom läkemedelsindustrin och inom produktion och marknadsföring av sjukvårdsprodukter.
AMBASS skrev ”Vad har egentligen omvårdnad med sjukvård att göra? Är omvårdnad egentligen en vetenskap eller en mix av filosofiska tolkningsteorier?”
Nu vet de flesta här vad det är om inte så…
Enligt Socialstyrelsens författningssamling SOSF 1993:17 kan omvårdnaden vara dels allmän, dels specifik. Allmän omvårdnad är oberoende av sjukdom och utförs av all personal inom hälso- och sjukvården men även av andra grupper i samhället såsom anhöriga. Specifik omvårdnad krävs vid särskilda sjukdomstillstånd, t.ex. av patienter med svårartad cancersjukdom, trauman, medvetandesänkning etc. och kräver specialistkunskaper. Transkulturell omvårdnad har blivit aktuell i samband med ökad immigration och integration av olika kulturer i det svenska samhället. Den amerikanska antropologen, sjuksköterskan och omvårdnadsforskaren Madeleine Leininger har utvecklat en vetenskaplig metod och en teori med inriktning mot transkulturell omvårdnad, där olika kulturers tradition i vårdsituationen studeras, deras värderingar relaterade till hälsa och sjukdom samt uppbyggnad av kulturspecifika kunskaper inom området.
Omvårnadsforskning är forskning som bidrar till utveckling av kunskap om hur omvårdnad skall bedrivas (tillämpad forskning) och av ämnet omvårdnad. De frågor som ställs inom omvårdnadsforskningen varierar mycket. De fokuserar ofta på människors förutsättningar (psykiskt, socialt, fysiskt och existientiellt) att överleva och/eller leva ett dagligt liv med högsta möjliga livskvalitet trots sjukdom eller handikapp och med beaktande av det sociala och fysiska sammanhang i vilket de lever. De frågor som omvårdnadsforskningen fokuserar på kan vara ställda i förhållande till specifika sjukdomar (t.ex. cancer), funktionella problem (t.ex. ätsvårigheter, svårläkta/kroniska sår) eller situationer (flyttning från eget till särskilt boende) och fokuseras på såväl befolkning, vårdtagare som närstående och personal. I omvårdnadsforskning används både kvantitativa och kvalitativa metoder. Forskningen bedrivs ofta inom ramen för forskarutbildning och publiceras som avhandlingsarbeten. Institutioner för forskning och forskarutbildning finns vid landets universitet och då oftast vid de medicinska fakulteterna.
Omvårdnadsforskning har, trots vissa terminologiska svårigheter, ett väl etablerat nordiskt samarbete sedan 1970-talet. Ett gemensamt vetenskapligt organ, Scandinavian Journal of Caring Sciences, startade 1987. I jämförelse med övriga Europa har utvecklingen inom omvårdnadsforskning och vårdvetenskap gått mycket snabbt i Norden
Kan man leva upp till socialstyrelsens kompetensbeskrivning med mycket mindre kunskap i ämnet omvårdnad?
-
Niklas Karlsson
- Inlägg: 1473
- Blev medlem: 14/7 2004 13:49
Jag anser att omvårnad är mest flumm! Jag tror bestämt att 10p omvårdnad samt en släng sunt bonförnuft räcker för att nå socialstyrelsens mål..
Vad i omvårdnaden är det som är svårt att förstå för vem smo helst? Att alla är olika? Att alla ska behandlas lika utifrån deras egna förutsättningar? Att alla mår bättre av att känna sig som en människa och inte som en sjukdom?
Det finns läkare som är bättre på omvårdnad än sjuksköterskan (Kan det vara för att hon är trygg i det mest fundamentala inom sjukvården och anledningen till att folk söker sig till oss; medicinska kunskapen).
Det finns ingen som kommer till en sjukinrättning utan att ha höga förväntingar på den medicinska vården (att man sedan blir väl bemött respektfullt har en högst sekundär betydelse i det akuta skedet). Kan vi inte svara upp till patientens förväntingar så kommer deras förtroende för oss som sjuksköterska vara lika med 0!! Hur mycket vi än värnar deras personliga integritet då spelar inegn roll! Vi är bara skit värda i deras ögon (anledningen är att vi inte kan hjälpa dem med det som de kom för)..
DÄRFÖR tycker jag socialstyrelsen, lärosätena och lärarna gör oss en riktig björntjänst som ger oss så många högskolepoäng i sunt förnuft! Det ger oss lägre lön, lägre yrkesstatus osv osv.
Ge oss mer medicinska kunskaper för att särskilja oss från undersköterskorna= högre lön, högre status..
Vad i omvårdnaden är det som är svårt att förstå för vem smo helst? Att alla är olika? Att alla ska behandlas lika utifrån deras egna förutsättningar? Att alla mår bättre av att känna sig som en människa och inte som en sjukdom?
Det finns läkare som är bättre på omvårdnad än sjuksköterskan (Kan det vara för att hon är trygg i det mest fundamentala inom sjukvården och anledningen till att folk söker sig till oss; medicinska kunskapen).
Det finns ingen som kommer till en sjukinrättning utan att ha höga förväntingar på den medicinska vården (att man sedan blir väl bemött respektfullt har en högst sekundär betydelse i det akuta skedet). Kan vi inte svara upp till patientens förväntingar så kommer deras förtroende för oss som sjuksköterska vara lika med 0!! Hur mycket vi än värnar deras personliga integritet då spelar inegn roll! Vi är bara skit värda i deras ögon (anledningen är att vi inte kan hjälpa dem med det som de kom för)..
DÄRFÖR tycker jag socialstyrelsen, lärosätena och lärarna gör oss en riktig björntjänst som ger oss så många högskolepoäng i sunt förnuft! Det ger oss lägre lön, lägre yrkesstatus osv osv.
Ge oss mer medicinska kunskaper för att särskilja oss från undersköterskorna= högre lön, högre status..
Hello Sickfich!
Lite roligt att du citerar en fitänkare som Albert Einstein! Denna beundransvärda man var föga intresserad av namnkunnighet och pseudoakademier. Av din text att döma så ser du ut att se likheter mellan Socialstyrelsens myndighetsnomenklatur och sjukvård! Vad ger en inblick oss för ökad förståelse för omvårdnadsteorier i rollen som prehospital vårdgivare? Frågan är om det är ett relevant ämne, i synnerhet att ha som huvudämne i en SSK utbildning.
Du skriver att allt SSK arbete utförs utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Men är omvårdnad en vetenskap, eller hör den egentligen till vetenskapernas vetenskap filosofi? Att SSK skall delta i forskning är lovvärt, men mig veterligen är det få vetenskapliga publikationer från SSK som får publikt genomslag. Att sedan många forskande SSK erhåller en med. Dr. kan också ifrågasättas då medicinen egentligen i sin logiska form har föga att göra med omvårdnad. Är SSK utbildningen en bra chefsutbildning? Kanske vi skall överlåta ledningen till PA folk och personer med ekonomisk och administrativt intresse. Detta torde hela vården vittna om idag. Ledning och kliniskt arbete är två skilda ting.
Jag vidhåller att frågan är befogad: - ”Vad har egentligen omvårdnad med sjukvård att göra? Är omvårdnad egentligen en vetenskap eller en mix av filosofiska tolkningsteorier?”
Avslutningsvis anser jag att det är betydligt viktigare att leva upp till verklighetens utmaningar än "luddiga" termer som mer hör hemma i filosofin än i vårdutbildningar. Med full respekt för alla omvårdnadsmumier, profeter och teoretiker.
Omvårdnadsteoretikern som öppnat ögonen....
Lite roligt att du citerar en fitänkare som Albert Einstein! Denna beundransvärda man var föga intresserad av namnkunnighet och pseudoakademier. Av din text att döma så ser du ut att se likheter mellan Socialstyrelsens myndighetsnomenklatur och sjukvård! Vad ger en inblick oss för ökad förståelse för omvårdnadsteorier i rollen som prehospital vårdgivare? Frågan är om det är ett relevant ämne, i synnerhet att ha som huvudämne i en SSK utbildning.
Du skriver att allt SSK arbete utförs utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Men är omvårdnad en vetenskap, eller hör den egentligen till vetenskapernas vetenskap filosofi? Att SSK skall delta i forskning är lovvärt, men mig veterligen är det få vetenskapliga publikationer från SSK som får publikt genomslag. Att sedan många forskande SSK erhåller en med. Dr. kan också ifrågasättas då medicinen egentligen i sin logiska form har föga att göra med omvårdnad. Är SSK utbildningen en bra chefsutbildning? Kanske vi skall överlåta ledningen till PA folk och personer med ekonomisk och administrativt intresse. Detta torde hela vården vittna om idag. Ledning och kliniskt arbete är två skilda ting.
Jag vidhåller att frågan är befogad: - ”Vad har egentligen omvårdnad med sjukvård att göra? Är omvårdnad egentligen en vetenskap eller en mix av filosofiska tolkningsteorier?”
Avslutningsvis anser jag att det är betydligt viktigare att leva upp till verklighetens utmaningar än "luddiga" termer som mer hör hemma i filosofin än i vårdutbildningar. Med full respekt för alla omvårdnadsmumier, profeter och teoretiker.
Omvårdnadsteoretikern som öppnat ögonen....
Blood Will Tell
-
Niklas Karlsson
- Inlägg: 1473
- Blev medlem: 14/7 2004 13:49
-
Lipton
Lundell, S & Svensson, K. Hur demenssjukas smärta kan tolkas. Vård i Norden 2003; 2: 43-45.Niklas Karlsson skrev: Skulle vara intressent om någon nämnde EN vårdvetenskaplig artikel vars resultat en någorlunda allmänbildad person inte kunde fundera ut utan anslag från staten!
Ledsen Niklas, men jag kunde bara inte låta bli då det faktiskt är ett ypperligt välgjort arbete.
Problemet med mycket av annan vårdvetenskaplig forskning är enligt mig att mycket lite av den faktiskt bygger på verkliga problem som någon gett sig på att lösa. Jämför man med medicinsk forskning så har man ju där i de allra flesta fall haft en sjuk patient som man försökt bota. Omvårdnadsforskningen däremot krystar man fram för att den är så eftersatt, vilket får resultatet att det antingen blir meningslösa resultat som inte har någon verklighetskontakt eller så blir det självklarheter som sedan skall sluta betraktas som beprövad erfarenhet och börja betraktas som vetenskap.
-
Niklas Karlsson
- Inlägg: 1473
- Blev medlem: 14/7 2004 13:49
Rätt så rätt Lipton.. Det finns säkert enstaka fler intressenta artiklar men det råder inflation i vårdvetenskapliga artiklar vilket leder till att det är så förbajjat svårt att sära på bra och dåliga.
Trist att alla studenter ska behöva skriva en uppsats i ämnet. Man har hört såå många artiklar som alla handlar omnästan samma sak.
Syftet blir alltid; patientens uppfattning.., Barns upplevelse av.., En ALS patients upplevelse av..
såå enformigt!
Trist att alla studenter ska behöva skriva en uppsats i ämnet. Man har hört såå många artiklar som alla handlar omnästan samma sak.
Syftet blir alltid; patientens uppfattning.., Barns upplevelse av.., En ALS patients upplevelse av..
såå enformigt!