Forskning och teori
Moderator: Wernvik
Forskning och teori
I Karlstad läser vi (tycker jag) mycket omvårdnads teorier och kurser som handlar om forskning inom området. Vad jag undrar är:
Hur ser det ut på andra SSK utbildningar i landet, läser ni mycket teoretiker och forskning?
Tycker ni att detta är viktigt för alla som vill utbilda sig till sjuksköterskor?
Hur ser det ut på andra SSK utbildningar i landet, läser ni mycket teoretiker och forskning?
Tycker ni att detta är viktigt för alla som vill utbilda sig till sjuksköterskor?
Re: Forskning och teori
Svar kommer, men jag hinner inte nu då jag måste slutföra en högst teoretisk del av utbildningen innan 1300 imorrn! Så du får gissa svaret tills det kommer, blir nog inte så svårt...
Har haft två 5p kurser som delvis handlat om omvårdnadsteoretiker. 15p har varit forskningsmetodik, vilket är nödvändigt om utbildningen ska hålla en bra akademisk nivå.
Anser att det är bra med forskningsmetodiken, som innebär en hel del läsning av vetenskapliga artiklar, det är ju den kunskapen som vi ska basera vårt arbete på. Det finns hel drös i vår klass som knappt kan recensera en artikel på engelska
Tycker att som sjuksköterska ska man känna till lite teoretiker. Men visst är det aningen överreklamerat!
Är för övrigt klar till sommaren så allt det där ligger bakom en nu
mvh
Anser att det är bra med forskningsmetodiken, som innebär en hel del läsning av vetenskapliga artiklar, det är ju den kunskapen som vi ska basera vårt arbete på. Det finns hel drös i vår klass som knappt kan recensera en artikel på engelska
Tycker att som sjuksköterska ska man känna till lite teoretiker. Men visst är det aningen överreklamerat!
Är för övrigt klar till sommaren så allt det där ligger bakom en nu
mvh
Paus i folkhälsan!
I Skövde läser man 10 poäng forskningsmetodik och 10 poäng exjobb. Av övriga icke fullt viktiga kurser kan nämnas 5 poäng introduktion till omvårnad (Vem var Florence? Vad är omvårdnad? Varför har sköterskor kass lön? osv.) Folkhälsokunskap 5p. (Vad är folkhälsa? Vem skall arbeta med folkhälsa? Hur kan man arbeta med folkhälsa?).
Sedan finns det kurser som exempelvis 5 poäng introduktion till vårdinformatik som visserligen har ett vettigt innehåll som samtliga sjuksköterskor bör känna till eftersom vi annars aldrig kommer få bra mjukvara att jobba med. Dock så blir den ett sömnpiller för alla yngre människor som läst Data A på gymnasiet och har man haft ett relativt dataintresse så kan jag lova att naveln är kliniskt ren efter den kursen.
Min personliga åsikt är att utbildningen borde innehålla de förbaskat oundvikliga 20 omvårndadspoängen inom forskningsområdet så vi får vår akademiska examen och därmed högre status och högre teoretisk lön. Men övriga 60 poäng borde vara helt valbara. Och vill man skriva sin C-uppsats inom ett närliggande område som biomedicin så blir ju det något lättare då. Dessutom skall skolorna då ha ett större kursutbud så eleven själv sätter samman lämpliga kurser efter intresse. Vill man jobba i kommunen så kan man koncentrera utbildningen på det, vill man jobba i ambulans så läser man mer akutinriktat. Vill man inte jobba med människor så kan man läsa lite mer av det som vi andra helst slipper och komma närmare en D-uppsats.
Sådär, nu kommer väl den här tråden ta fart då...
I Skövde läser man 10 poäng forskningsmetodik och 10 poäng exjobb. Av övriga icke fullt viktiga kurser kan nämnas 5 poäng introduktion till omvårnad (Vem var Florence? Vad är omvårdnad? Varför har sköterskor kass lön? osv.) Folkhälsokunskap 5p. (Vad är folkhälsa? Vem skall arbeta med folkhälsa? Hur kan man arbeta med folkhälsa?).
Sedan finns det kurser som exempelvis 5 poäng introduktion till vårdinformatik som visserligen har ett vettigt innehåll som samtliga sjuksköterskor bör känna till eftersom vi annars aldrig kommer få bra mjukvara att jobba med. Dock så blir den ett sömnpiller för alla yngre människor som läst Data A på gymnasiet och har man haft ett relativt dataintresse så kan jag lova att naveln är kliniskt ren efter den kursen.
Min personliga åsikt är att utbildningen borde innehålla de förbaskat oundvikliga 20 omvårndadspoängen inom forskningsområdet så vi får vår akademiska examen och därmed högre status och högre teoretisk lön. Men övriga 60 poäng borde vara helt valbara. Och vill man skriva sin C-uppsats inom ett närliggande område som biomedicin så blir ju det något lättare då. Dessutom skall skolorna då ha ett större kursutbud så eleven själv sätter samman lämpliga kurser efter intresse. Vill man jobba i kommunen så kan man koncentrera utbildningen på det, vill man jobba i ambulans så läser man mer akutinriktat. Vill man inte jobba med människor så kan man läsa lite mer av det som vi andra helst slipper och komma närmare en D-uppsats.
Sådär, nu kommer väl den här tråden ta fart då...
-
- Inlägg: 1473
- Blev medlem: 14/7 2004 13:49
Jga är också förbenat less på vårdvetenskapen. 60 poäng som jag läste på grundutbildningen ärenligt mig 40p för mycket. Rent sunt förnuft. 5p forskningsmetodik borde räcka. Handen på hjärtat.. Hur svårt är det att läsa en vetenskaplig artikel utan utabildning? herregud, man är väl läskunnig.
Sedan tycker jag vårdvetenskapen i sig är såå trångsynt. Vet inte hur många c uppsatser jag tittat på. Alla heter något;
Petienters upplevelse av...
Hur patienten upplever...
Anhörigas upplevelser...
Barnsupplevelser...
Det finns ingen möjlighet att avra originell
Sedan tycker jag vårdvetenskapen i sig är såå trångsynt. Vet inte hur många c uppsatser jag tittat på. Alla heter något;
Petienters upplevelse av...
Hur patienten upplever...
Anhörigas upplevelser...
Barnsupplevelser...
Det finns ingen möjlighet att avra originell
Då är frågan: VARFÖR ska denna yrkesutbildning hålla en sk akademisk nivå??Mearas skrev:Har haft två 5p kurser som delvis handlat om omvårdnadsteoretiker. 15p har varit forskningsmetodik, vilket är nödvändigt om utbildningen ska hålla en bra akademisk nivå.
mvh
Jag vill se statistik på hur många studender som har använt sig av denna forskningsmetod i arbetslivet.
Det finns naturligtvis inte några siffror på detta då denna utbildning med stor sannolikhet skulle försvinna.
Du tycker alltså att den skall finnas med i programmet?Novisen skrev:Manne! Hur utvecklas vård? Vad utvecklar samhället? Nya framsteg, nya tekniska vinningar och nya teorier ger förutsättningar för en fortsatt utveckling. Att man forskar om bot mot AIDS eller liknande kan alla förstå men direkt det handlar om omvårdnadsforskning så tycker alla det är fel.
En av få måste jag då tillägga
Manne! Hur skulle läkarvetenskapen se ut om de bara arbetade efter beprövad erfarenhet istället för vetenskapligt. Vi hade troligtvis åkt runt i häst och vagn med en stor såg i "vårdhytten". Omvårdnad är en vetenskap och sen är det olyckligt att det inte går att göra intressant för alla. Där måste skolorna bli bättre på att verklighetsanknyta så att förståelsen av nyttan blir mer klar. Omvårdnadsforskningens arena idag är kvasiintellektuella 50-åriga kvinnor med sjal.
Visst. Men nu står väl inte sköterskorna för läkarvetenskapen så vitt jag vet?Novisen skrev:Manne! Hur skulle läkarvetenskapen se ut om de bara arbetade efter beprövad erfarenhet istället för vetenskapligt. Vi hade troligtvis åkt runt i häst och vagn med en stor såg i "vårdhytten". Omvårdnad är en vetenskap och sen är det olyckligt att det inte går att göra intressant för alla. Där måste skolorna bli bättre på att verklighetsanknyta så att förståelsen av nyttan blir mer klar. Omvårdnadsforskningens arena idag är kvasiintellektuella 50-åriga kvinnor med sjal.
Du vill alltså ha kvar den kursen på skötarutbildningen?
Novisen och manne: Ni är inne på ett känsligt ämne. Problemet med omvårdnadsforskning tycker jag är att det skall krystas fram så mycket på så kort tid bara för att vi ligger några hundra år efter doktorerna.
Självklart skall forskningsmetodiken finnas i utbildningen, men kanske inte fullt så obligatoriskt som idag. Jag skulle utan tvekan läst kurserna och skrivit C-uppsatsen även om det varit frivilligt. Men jag har full förståelse för de som drar sig för att ens söka utbildningen då de ser det som en "för bred utbildning", jag själv blev inte brandman av samma anledning. Avsaknaden av exjobb borde ju inte hindra någon från att praktisera yrket, hur många har blivit bättre sköterskor av sin C-uppsats? Jag tror faktiskt omvårdnaden skulle utvecklas mycket mer om det fanns möjlighet att skriva sina uppsatser ett tag efter utbildning när man jobbat ett tag och hittat ett verkligt problem som intresserar. Det kommer höja kvaliteten på uppsatserna, på forskningen och statusen på utbildningen och yrket och troligtvis även lönerna för en del.
Självklart skall forskningsmetodiken finnas i utbildningen, men kanske inte fullt så obligatoriskt som idag. Jag skulle utan tvekan läst kurserna och skrivit C-uppsatsen även om det varit frivilligt. Men jag har full förståelse för de som drar sig för att ens söka utbildningen då de ser det som en "för bred utbildning", jag själv blev inte brandman av samma anledning. Avsaknaden av exjobb borde ju inte hindra någon från att praktisera yrket, hur många har blivit bättre sköterskor av sin C-uppsats? Jag tror faktiskt omvårdnaden skulle utvecklas mycket mer om det fanns möjlighet att skriva sina uppsatser ett tag efter utbildning när man jobbat ett tag och hittat ett verkligt problem som intresserar. Det kommer höja kvaliteten på uppsatserna, på forskningen och statusen på utbildningen och yrket och troligtvis även lönerna för en del.
-
- Inlägg: 619
- Blev medlem: 12/3 2004 5:45
Jag anser att det är bra att alla måste skriva en C-uppsats på sjuksköterskeutbildningen - precis som på övriga högskoleutbildningar. Inte bara för att det höjer nivån på utbildningen, det leder även till ett strukturerat och kritiskt tänkande samt att du tränar ditt språk - vilket du har nytta av under hela livet.