Ordination från läkare som för tillfället är vår patient
Moderator: ambus
Ordination från läkare som för tillfället är vår patient
Har en liten fundering som kommit upp hos mig vad gäller ordination av läkemedel. Säg att vi får ett larm om andningssvårigheter och då vi kommer dit påstår patienten att han/hon är läkare och ordinerar oss att ge Inhalation Adrenalin. Detta har varken SSK eller Ambsjukv i besättning delegation på från sin Ambulansöverläkare.
Kan vi ge läkemedlet till patienten efter som han/hon är läkare och har ordinerat det??
Enligt min uppfattning får vi ej ge det då vi ej har det på delegation och ordinationen inte kommer ifrån en läkare vi kontaktat inne på AKM.
Kan vi ge det om vi får se patientens läkarlegitimation??
Skall han/hon själv signera sin ordination i journalen??
Vore tacksam för svar/funderingar angående detta.
Kan vi ge läkemedlet till patienten efter som han/hon är läkare och har ordinerat det??
Enligt min uppfattning får vi ej ge det då vi ej har det på delegation och ordinationen inte kommer ifrån en läkare vi kontaktat inne på AKM.
Kan vi ge det om vi får se patientens läkarlegitimation??
Skall han/hon själv signera sin ordination i journalen??
Vore tacksam för svar/funderingar angående detta.
Re: Ordination från läkare som för tillfället är vår patient
Jag är visserligen ingen expert på författningarna inom läkemedelshantering men jag kan ej se några hinder för att du inte kan ta emot ordination ifrån patienten som själv är läkare. Ordinationen du får är ju då muntlig och ska som vanligt dokumenteras i journalen och helst också eftersigneras av den ordinerande läkaren. Det är alltså inte frågan om en delegering utan om en tillfällig muntlig ordination. Det är egentligen inte konstigare än att du ibland som ssk på en avdelning kan motta en muntlig ordination från en läkarkonsult som tillfälligt kallats till avdelningen.Mattiask skrev:Har en liten fundering som kommit upp hos mig vad gäller ordination av läkemedel. Säg att vi får ett larm om andningssvårigheter och då vi kommer dit påstår patienten att han/hon är läkare och ordinerar oss att ge Inhalation Adrenalin. Detta har varken SSK eller Ambsjukv i besättning delegation på från sin Ambulansöverläkare.
Kan vi ge läkemedlet till patienten efter som han/hon är läkare och har ordinerat det??
Enligt min uppfattning får vi ej ge det då vi ej har det på delegation och ordinationen inte kommer ifrån en läkare vi kontaktat inne på AKM.
Kan vi ge det om vi får se patientens läkarlegitimation??
Skall han/hon själv signera sin ordination i journalen??
Vore tacksam för svar/funderingar angående detta.
Dock tror jag det är viktigt att även sjukvårdspersonal får lov att vara enbart patient. Min egen erfarenhet är att det bästa är att läkaren avstår från att ordinera under sin vårdtid men hela tiden naturligtvis hålls informerad om vad som ordineras och varför, m a o bemöts med respekt för sitt medicinska kunnande.
//malle
Re: Ordination från läkare som för tillfället är vår patient
Man kankse ska se lite på vad Läkaren ordinerar sig själv så att det är relevant och inte narkotika eller någon annat beroedeframkallande preparat.malle skrev:Jag är visserligen ingen expert på författningarna inom läkemedelshantering men jag kan ej se några hinder för att du inte kan ta emot ordination ifrån patienten som själv är läkare. Ordinationen du får är ju då muntlig och ska som vanligt dokumenteras i journalen och helst också eftersigneras av den ordinerande läkaren. Det är alltså inte frågan om en delegering utan om en tillfällig muntlig ordination. Det är egentligen inte konstigare än att du ibland som ssk på en avdelning kan motta en muntlig ordination från en läkarkonsult som tillfälligt kallats till avdelningen.Mattiask skrev:Har en liten fundering som kommit upp hos mig vad gäller ordination av läkemedel. Säg att vi får ett larm om andningssvårigheter och då vi kommer dit påstår patienten att han/hon är läkare och ordinerar oss att ge Inhalation Adrenalin. Detta har varken SSK eller Ambsjukv i besättning delegation på från sin Ambulansöverläkare.
Kan vi ge läkemedlet till patienten efter som han/hon är läkare och har ordinerat det??
Enligt min uppfattning får vi ej ge det då vi ej har det på delegation och ordinationen inte kommer ifrån en läkare vi kontaktat inne på AKM.
Kan vi ge det om vi får se patientens läkarlegitimation??
Skall han/hon själv signera sin ordination i journalen??
Vore tacksam för svar/funderingar angående detta.
Dock tror jag det är viktigt att även sjukvårdspersonal får lov att vara enbart patient. Min egen erfarenhet är att det bästa är att läkaren avstår från att ordinera under sin vårdtid men hela tiden naturligtvis hålls informerad om vad som ordineras och varför, m a o bemöts med respekt för sitt medicinska kunnande.
Absolut inte. Har du ingen deligering på de aktuella läkemedlet så kan inte en icke tjänstgörande läkare ordinera de. Opponera att de går snett men läkaren har signera så tror jag att de inte gäller. Vid telefonordination är de väl medicin - kirurgjouren som kan deligera vid telefon. De skall stå klart och tydligt i behandlingsriktlinjerna som man har vid varje landsting.
Jepp de ingår men trådskaparen skriver att OM inte ssk osv inte har deligering på de aktuella läkermedlet så får man inte ge osv....Joel skrev:akutbil: Ingår det inte i sjuksköterskans yrkesansvar att administrera läkemedel, behövs väl ingen delegering för det? Eller är det generella ordinationer du syftar på?
-
- Inlägg: 31
- Blev medlem: 13/5 2004 21:01
Jo Mattias. En HMK kan beordra dig o då frikänns du från ansvar. Vägrar du kan det klassas som arbetsvägran. Skulle det anmälas på just den grunden riskerar du avsked. Du kan av Högre medicinsk kompetens bli bli beordrad av att hålla i skalpellen. Aj faan ögat åkte med av bara farten - det har du INGET ansvar för men du har INGEN rättighet att vägra. Detta med att ge l.m som amb sjv i direkt samarbete med ssk är inte delegering utan handräckning. Detta är tillåtet... läs på !
Ditte! Det är fortfarande aldrig tillåtet att ge läkemedel. Om det är tidsbrist kan man få assistera vid tex beredning men ansvaret ligger hos den med högst medicinsk kompetens. Och självklart har du rätt att vägra utföra en uppgift som ligger utanför din kompetens även om du blir beordrad. Du har även rätt att avstå från din delegering om det skulle uppstå frågetecken just i samband med att delegationen skulle utnyttjas.
-
- Inlägg: 31
- Blev medlem: 13/5 2004 21:01
Jag talar om en nödsituation där den som är formellt kompetent kan beordra en persom utan reell eller formell kompetens att utföra en åtgärd. Exempelvis kan en ssk beordra en usk:a eller ett biträde att sätta pvk, operatören kan beordra en usk:a att assistera vid en operation. Ansvaret ligger HELT hos den som beordrar. Att vägra utföra det som beordras är arbetsvägran och kan vara grund för uppsägning. När man arbetar sida vid sida med en pt är det inte fråga om delegering utan handräckning. Ansvaret faller på den med formell kompetens om ngt går snett. En delegering är personlig och kan inte överlåtas, det är således inte tillåtet för en innehavare att delegera den vidare. Hoppar jag rett ut begreppen för er. Väl mött därute !
Lagen ger inte utrymme till egna tolkningar anser jag. Läkemedel ska handhas av legitimerad personal. Däremot får sprutorn, kanyler, PVK osv handhas av icke legitimerad personal så länge inga läkemedel är inblandade. Om det är det som Ditte avser med handräckning så stämmer det men att en icke legitimerad skulle få ge läkemedel bara en legitimerad har överblick stämmer inte.
En delegation ser jag mer som en rättighet en än skyldighet. Delegationen ger mig rätt att tex defibrillera. Skulle jag avstå från att defibrillera pga av att jag blir osäker över något just i samband med att jag ska defibrillera så har jag rätt att avsäga mig min delegation på plats. Självklart är det ett dåligt exempel då man alltid har en behandlingsriktlinjerna som det är bestämt att man ska följa. Jobbet får man nog se fara all världens väg om man inte har koll på sina delegationer eller struntar/blir osäker gång på gång. Man har ju faktiskt själv intygat att man klarar av det som man delegerats. Men rent juridiskt blir det mer en rättighet än en skyldighet. Sen måste ju delegationen utföras "rätt" men det är en annan fråga.
En delegation ser jag mer som en rättighet en än skyldighet. Delegationen ger mig rätt att tex defibrillera. Skulle jag avstå från att defibrillera pga av att jag blir osäker över något just i samband med att jag ska defibrillera så har jag rätt att avsäga mig min delegation på plats. Självklart är det ett dåligt exempel då man alltid har en behandlingsriktlinjerna som det är bestämt att man ska följa. Jobbet får man nog se fara all världens väg om man inte har koll på sina delegationer eller struntar/blir osäker gång på gång. Man har ju faktiskt själv intygat att man klarar av det som man delegerats. Men rent juridiskt blir det mer en rättighet än en skyldighet. Sen måste ju delegationen utföras "rätt" men det är en annan fråga.
Jag förstår inte vad man ska vinna på att delegera en arbetsuppgift till någon som inte kan utföra den? Okej, det kanske skulle gå bra men det känns bättre att utföra uppgiften själv. Som sjuksköterska kan jag aldrig beordra någon nånting som denne inte har reel eller formel kompetens eller saknar delegation. Däremot skulle den som utför en uppgift som denne inte har delegation eller kompetens för kunna förlora jobbet. Hur sen lagar och förordningar efterlevs alla gånger är en annan fråga. I verkliga livet jobbar vi som ett team och det kommer vi att göra efter 1/10 oxå.
En sjuksköterska får inte ordinera eller delegera till en undersköterska att
hantera läkemedel. Detta regleras i Socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården 9
§ och i Socialstyrelsens föreskrifter (1999:17) om läkemedelshantering inom
ambulanssjukvården 2 §. Om en undersköterska har delegering från läkare att
ge opiater gäller att han/hon kontaktar läkare för individuell ordination
innan administrering sker av läkemedlet. Finns det en sjuksköterska i
ambulansen är det han/hon som har den högsta medicinska kompetensen och
behöver patienten behandling med opiater är det sjuksköterskan som skall
bedöma patienten och iordningställa och administrera läkemedlet. Det vill
säga att det går inte att genom "luckan" ge direktiv till undersköterskan
att ge läkemedel.
Från 1 oktober 2005 får undersköterska/ambulanssjukvårdare inte hantera
läkemedel alls, eftersom det då inte finns möjlighet för läkare att ordinera
via generella direktiv eller delegera läkemedel till icke legitimerad
personal. Men även idag gäller att endast läkare kan ge generella direktiv
eller delegering till undersköterska. En sjuksköterska kan inte göra detta.