Har med intresse följt debatten här kring rätten att neka/ omfördela transporten till sjukhus av patient som ej är i behov av ambulans.
Till att börja med vill jag förtydliga något som tidigare sagts, att man som leg. sjuksköterska ej har rätt att ställa diagnos, detta är inte helt sant. SoS har nyligen gått ut med en skrivelse " Vem får göra vad i sjukvården", där förtydligas att det är ytterst få arbetsuppgifter som är föreskrivna läkare, och att ställa diagnos är ej en av dem. Däremot klassificering av diagnos är läkarens uppgift.
Det är däremot en lång rad arbetsuppgifter som är föreskrivna endast leg Ssk.
SOS-Alarm bedömer patientens nuvarande tillstånd via telefon, något som i många fall är mycket svårt. När vi anländer till patienten har vi en helt annan möjlighet att bedöma tillståndet, och i de fall där vi ( i stockholm) efter noggrann patientundersökning bedömer att vårdbehovet ej är förenligt med transport av akutambulans, har vi möjlighet att i samverkan med SOS lösa annat transportalternativ åt patienten.
Ett exempel bland många är näsblödningar, när vi kommer fram har blödningen avstannat ; Vilka skäl kan man ens med bästa fantasi uppge för att överhuvudtaget åka till sjukhusets akutmottagning??!!
Jag anser att det i Stockholm är ett fantastiskt resursslöseri i många fall, men det kan inte patienten lastas för, då man som patient ringer 112 för att få hjälp. Det är här man borde satsa mer på utbildning och nya riuktlinjer för personalen på SOS, i kombilnation med att vi som ambulanspersonal faktiskt inte skall behöva ta med en patient som ej behöver vår hjälp under trp!!
Tack för mig!
Patienten till sjukhus?
Moderator: ambus
Re: Patienten till sjukhus...
Hej micke!micke SSK skrev:Har med intresse följt debatten här kring rätten att neka/ omfördela transporten till sjukhus av patient som ej är i behov av ambulans.
Till att börja med vill jag förtydliga något som tidigare sagts, att man som leg. sjuksköterska ej har rätt att ställa diagnos, detta är inte helt sant. SoS har nyligen gått ut med en skrivelse " Vem får göra vad i sjukvården", där förtydligas att det är ytterst få arbetsuppgifter som är föreskrivna läkare, och att ställa diagnos är ej en av dem. Däremot klassificering av diagnos är läkarens uppgift.
Det är däremot en lång rad arbetsuppgifter som är föreskrivna endast leg Ssk.
SOS-Alarm bedömer patientens nuvarande tillstånd via telefon, något som i många fall är mycket svårt. När vi anländer till patienten har vi en helt annan möjlighet att bedöma tillståndet, och i de fall där vi ( i stockholm) efter noggrann patientundersökning bedömer att vårdbehovet ej är förenligt med transport av akutambulans, har vi möjlighet att i samverkan med SOS lösa annat transportalternativ åt patienten.
Ett exempel bland många är näsblödningar, när vi kommer fram har blödningen avstannat ; Vilka skäl kan man ens med bästa fantasi uppge för att överhuvudtaget åka till sjukhusets akutmottagning??!!
Jag anser att det i Stockholm är ett fantastiskt resursslöseri i många fall, men det kan inte patienten lastas för, då man som patient ringer 112 för att få hjälp. Det är här man borde satsa mer på utbildning och nya riuktlinjer för personalen på SOS, i kombilnation med att vi som ambulanspersonal faktiskt inte skall behöva ta med en patient som ej behöver vår hjälp under trp!!
Tack för mig!
Håller helt med dig om det resursslöseri vi ser inom ambulanssjukvården i Stockholm. Tyvärr har jag efter de år jag jobbat i verksamheten börjat att ge upp. Det verkar som att vår medicinska ledning samt vår huvudman ej är intresserad av att lyssna till vad vi säger ang detta. Istället för att som nu jobba i en stagnerad verksamhet skulle vi ju kunna ha jobbat i en verksamhet som utvecklas och är dynamisk. Då skulle vi verkligen få kunna känna stolthet över de insatser vi gör och inte som jag nu känner många ggr - att det ej spelar roll vilka kunskaper jag besitter inom akutsjukvård.
Ang att ställa diagnos:
"Rätten att ställa diagnos inom hälso- och sjukvårdens område är inte reglerad i någon författning. I allmänhet är det dock läkare eller tandläkare som gör det."
"I praktiken kan dock all sjukvårds- och tandvårdspersonal som har
tillräcklig kunskap om en sjukdom, ett funktionshinder eller en skada, ställa diagnos inom ramen för sin yrkeskompetens. Undersköterskan kanske är den första som ställer en preliminär (symtom-) diagnos, sjuksköterskan bidrar vidare utifrån sin kompetens och allmänläkaren utifrån sin. Den slutgiltiga sjukdomsdiagnosen kanske inte kan ställas förrän patienten remitterats till en specialist i den slutna vården och efter ytterligare undersökningar. Att ställa en slutgiltig sjukdomsdiagnos kan därför ses som en process, där flera olika yrkesutövare bidrar med sin kompetens."
"Man bör dock skilja på de två momenten: ”att ställa diagnos” och ”att
klassificera diagnos”. I det första fallet bedömer man vilket sjukdomstillståndpatienten lider av. I det senare fallet anger man en kod för diagnosen, med hjälp av något kodverk, exempelvis en diagnosklassifikation."
"Slutligen bör också nämnas att det snarare är möjligheterna att vidta åtgärder med anledning av diagnosen som skiljer olika yrkesutövare åt. Medan en läkare har rätt att ordinera behandlingar av de mest skilda slag har en sjuksköterska inte samma vida rätt. Detsamma gäller tandläkare och tandhygienister."
Utdrag ur: "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården
och tandvården?" (Utgiven av Socialstyrelsen 2004)