Vätskeersättning prehospitalt - en svängande fråga?

[AMBASS]

Försiktighet med vätskebehandling vid trauma prehospitalt. Då man läser litteratur i ämnet används MedelArtärTryck som referensram. Kanske ska man använda sig av det prehospitalt också för att motivera den vätskebehandling man satt in. Kristalloider bör ges till alla men mängden/dropptakten bestämmas av m.a.t. På skalltrauman vill man ha högre m.a.t. (läs engelskans. m.a.p.). Vidare tror jag att det är extremt få gånger som kristalloider går att motivera på skadeplats. (Svårigheter med fördröjningar, värmehållning av vätskor, och ett moment som försvårar recuitationen)

Kolloider bör finnas i varje akutambulans men jag tror att det används sällan och att det är få gånger som det är motiverat att använda prehospitalt. De gånger det är motiverat att använda känns t.ex RescueFlow som ett enklare alternativ.

Det som är viktigast att komma ihåg är övriga chockförebyggande åtgärder + tidsfaktorn som är viktigare för patientens överlevnad.

Sen undrar jag om det inte är fler som tycker att arbetet med svårt skadade som man lämnar av på sjukhus har för lång handläggningstid på akutrummen. Restriktionerna med vätska borde väl egentligen fortgå tills patienten ligger under kniven? Under tiden rinner liter efter liter med Ringeracetat in......

Hello Novisen & Prehospgänget!

Bra skrivet av dig.

När man studerar överlevnadsgrad och val av kristalloider eller kolloider vid traumafall finns ett brett spektra av orsakssamband att ta hänsyn till. Jag tror att kopplingen till annan behandling (hämtaspekter mm) är av stor betydelse.

Över tid har synen förändrats på behandlingsstrategier och de som ofta har varit i framkant på detta område är den "gröna" sidan (militärsjukvård) vilka dagligen jobbar med trauman som kräver denna typ av behandling. Jag tror likt Novisen att det verkligen är få gånger som kristalloider går att motivera på nationell svensk skadeplats (frånsett glesbyggd) och . Det tekniska ställer ju också till det i vissa fall (värmehållning mm).

[AuF]

Hejsan.

Kan rekommendera Vätsketerapi av Hjelmquist, Hans.

Länkar även till en intressant artikel:

http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=2028

[Novisen]

Försiktighet med vätskebehandling vid trauma prehospitalt. Då man läser litteratur i ämnet används MedelArtärTryck som referensram. Kanske ska man använda sig av det prehospitalt också för att motivera den vätskebehandling man satt in. Kristalloider bör ges till alla men mängden/dropptakten bestämmas av m.a.t. På skalltrauman vill man ha högre m.a.t. (läs engelskans. m.a.p.). Vidare tror jag att det är extremt få gånger som kristalloider går att motivera på skadeplats. (Svårigheter med fördröjningar, värmehållning av vätskor, och ett moment som försvårar recuitationen)

Kolloider bör finnas i varje akutambulans men jag tror att det används sällan och att det är få gånger som det är motiverat att använda prehospitalt. De gånger det är motiverat att använda känns t.ex RescueFlow som ett enklare alternativ.

Det som är viktigast att komma ihåg är övriga chockförebyggande åtgärder + tidsfaktorn som är viktigare för patientens överlevnad.

Sen undrar jag om det inte är fler som tycker att arbetet med svårt skadade som man lämnar av på sjukhus har för lång handläggningstid på akutrummen. Restriktionerna med vätska borde väl egentligen fortgå tills patienten ligger under kniven? Under tiden rinner liter efter liter med Ringeracetat in......

Hello Novisen & Prehospgänget!

Bra skrivet av dig.

När man studerar överlevnadsgrad och val av kristalloider eller kolloider vid traumafall finns ett brett spektra av orsakssamband att ta hänsyn till. Jag tror att kopplingen till annan behandling (hämtaspekter mm) är av stor betydelse.

Över tid har synen förändrats på behandlingsstrategier och de som ofta har varit i framkant på detta område är den "gröna" sidan (militärsjukvård) vilka dagligen jobbar med trauman som kräver denna typ av behandling. Jag tror likt Novisen att det verkligen är få gånger som kristalloider går att motivera på nationell svensk skadeplats (frånsett glesbyggd) och . Det tekniska ställer ju också till det i vissa fall (värmehållning mm).

Känns lite långsökt att citera ett nästan 3 år gammalt inlägg. Trodde inlägg hade en preskriptionstid Svårigheterna med vätskebehandling är väl att saker och ting är svart eller vitt. Antingen behöver patienten terapi och då blod eller så inte. Det är svårt att värdera betydelsen av 1 liter Ringer prehospitalt.

Vad föredrar du AMBASS?

[AuF]

Hur brukar ni initiera era beh på en pat med BT 85/35. Trauma. Misstänkt skallskada. Hänger ni direkt en R-A och inväntar effekt eller går ni direkt på Voluven och fyller vidare på med R-A

Används Rescueflow och iså fall förbehandlar ni med promiten ?

[Putte]

Jag skulle börjat med R-A, 85/35 är ju inget katastrof dåligt tryck även om det är i lägsta laget för en patient med skallskada. Vi har ringer-acetat och voluven....

[Niklas Karlsson]

Jag kör ringer för att fylla på så att voluven ska ha nånting att dra till sig. Sen är det inte sagt att jag kommer köra voluven. det beror lite på hur personen ser ut osv.

[Novisen]

Vi har HyperHeas till skallskadade med MAP under 60. Annars ger vi Natriumklorid till skallskadade. Ringeracetat till övriga traumapatienter. Till patienter i fulminant chock ger vi HyperHeas.

[van the man]

En erfaren kraumakir på min gamla arbetsplats Ks solna sa att det är ingen idé att fylla badkaret om inte proppen är i. Han menade på att om man öser på med massa vätska så förändras blodets viskositet samt att man riskerar att om man råkar öka trycket kan skador som börjat koagulera att börja blöda igen. Men givetvis skall man alltid sätta pvk alt IO om man kan. Men för den skull behöver man inte påböja vätsketerapi.

[Novisen]

En erfaren kraumakir på min gamla arbetsplats Ks solna sa att det är ingen idé att fylla badkaret om inte proppen är i. Han menade på att om man öser på med massa vätska så förändras blodets viskositet samt att man riskerar att om man råkar öka trycket kan skador som börjat koagulera att börja blöda igen. Men givetvis skall man alltid sätta pvk alt IO om man kan. Men för den skull behöver man inte påböja vätsketerapi.

Helt rätt! Men nån gång kanske man hamnar i den situationen att badkaret blir tomt. Men det verkar som att traumapatienter som får aggressiv vätskebehandling har betydligt högre dödlighet än de som inte får behandling.

[van the man]

Ang hyopvolemiska trauman med skallskada så är rescueflow är att föredra då detta drar vätska från kroppen in i blodbanan och därmed minskar ödem i hjärnan och sekundär hjärnskada, samt att det förbättrar perifer mikrogenomblödning . Detta är vad jag skulle ha givit OM jag är tvungen att ge någon vätska. Är som det framgått tidigare mkt restrektiv med vätsketerapi på trauman.

[Novisen]

Hyperheas och Rescueflow är båda hypertonisk iso-onkotisk lösningar. Hyperheas med Hydroxietylstärkelse och 7.2% natriumklorid och RescuFlow med Dextran och 7.5% natriumklorid. Indikationerna kanske bara blir TBI (traumatic brain injury) med samtidig hypovolem chock. Ringeracetat till övriga traumapatienter med uttalad chockbild. Ingen behandling till patienter med ett blodtryck över 60-70 systoliskt. Diesel är en bättre vätska för att rädda liv än ovanstående.

[AuF]

Hej.

Hur behandlar ni prehosp en misstänkt nerurogenchock med hypertension. Är ni mer restrektiva med vätska hos en sådan pat eller generalliserar ni hypertension med ungefärlig likt mängd västka mot de systoliska trycket/kliniskbild ?


Kan ju ibland vara svårt att urskilja orsaken till chock hos en trauma pat. (tycker iaf jag) Säg falltrauma från höghöjd.

Tacksam för åsikter.

[Akuten]

Hypertension? Menar du inte hypotension?

[AuF]

Givetvis =)