Om patienten har en misstänkt akut hjärtinfarkt åker syrgasmasken på. Men kanske gör syret mer skada än nytta.
Startskottet har nyligen gått för Detox-Ami, den kliniska prövning där cirka 6 600 patienter med misstänkt akut hjärtinfarkt lottas till behandling med eller utan syrgas.

– Ingen vet om syrgas gör nytta eller inte. Det kan vara så att vi i nästan 100 år har gett en hjärtinfarktbehandling som är skadlig. Ingen vet, säger Robin Hofmann, kardiolog på Södersjukhuset i Stockholm och projektledare för studien.

Han står på Södersjukhusets akutintag tillsam­mans med sjuksköterskan Thomas Hermansson, som samordnar ambulanssjukvårdens del i Detox. De patienter som kommer i ambulans med misstänkt infarkt lottas redan i den till att få antingen syrgas eller vanlig luft. De som tar sig till sjukhuset för egen maskin lottas på akuten.

– Båda är jättestökiga ställen, säger Robin Hofmann.

Larmet som ständigt tjuter liksom bekräftar hans ord – även om både Robin Hofmann och Thomas Hermansson tycker att det är en ovanligt lugn dag.

Men hur hinner personalen sköta en vetenskaplig studie samtidigt som liv och död ska hanteras?

– Det finns ett stort engagemang i den här frågan, säger Robin Hofmann.

Han berättar att det har tagit cirka ett år att bygga upp organisationen kring Detox och att alla i vårdkedjan, från undersköterskor till chefläkare, är involverade. Och själva lottningen av patienterna går snabbt.

– Tretton sekunder. Trettio om man ska prata med ambulansen, säger Robin Hofmann medan han demonstrerar vid Detox-terminalen där registret Swedeheart slumpar fram ettor och nollor – syrgas eller luft till patienten i tolv timmar.

Eftersom infarkten ger syrebrist i hjärtmuskeln kan syrgas verka som en bra idé. Behandlingen rekommenderas också i både svenska och internationella riktlinjer till alla patienter som har dålig syresättning av blodet. Men syrgas ges rutinmässigt och, enligt riktlinjerna, också till dem med normal syremättnad och här saknar behandlingen vetenskapligt stöd. Några mindre studier har pekat mot att syrgas kan bidra till ökad dödlighet hos denna patientgrupp. Syre är bland annat kärlsammandragande när det ges i hög dos.

Initiativet till studien kommer från Leif Svensson, professor
i kardiologi vid Karolinska institutet, och Johan Herlitz, professor
i kardio­logi och prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås.

– Det är nästan skamligt att vi inte har gjort detta tidigare, säger Johan Herlitz.
Ett år efter infarkten följs patienterna upp via registret och eventuella skillnader i överlevnaden kan bli synliga. Metoden att använda ett stort kvalitetsregister för lottning och uppföljning är jämförelsevis billig, och gör det möjligt att utvärdera vårdmetoder utan pengar från industrin.

Detox-Ami väntas vara avslutad om cirka 1,5 år.

Källa: Dagens Medicin - Sara Rörbecker sara.rorbecker@dagensmedicin.se