Sida 1 av 2

Utvecklingen stannade!

Postat: 31/10 2004 0:33
av Novisen
I och med att det gick upp för ambulanssjukvården att Socialstyrelsen menade allvar med att sjuksköterskor i framtiden skulle vara de som administrerade läkemedel har utvecklingen stannat upp på våra ambulansstationer runt om i Sverige. Jag är själv sköterska och började arbeta i slutet av 90-talet i ambulans. 12-avl EKG + Trombolys var det sista som hände och de sista 5 åren har all kraft lagts på att tillräckligt många sköterskor ska komma in i yrket.Sjuksköterskan i ambulans kommer att medföra att läkemedelsanvändningen sköts av legitimerad personal vilket i sig är en utveckling men vad händer mer då?

Ser att det debateras om polsk ambulanspersonal på ett av forumen men jag vill påstå att snart så är vi i Sverige ikapp sprungna och omsprungna av tidigare öststatsländer vad gäller kunskap i ambulanssjukvård. Länder som Israel, USA, Storbrittanien och Frankrike har lämnat oss ljusår bakom i utvecklingen.

Sedan verkar jag se stora skillnader på hur intensivt kompetensutvecklingen sker på olika håll i landet. Skåne verkar vara ett område som driver utvecklingen framåt. Stockholm likaså.

Där jag jobbar är allt så förutsagt. Man vet redan innan det nya verksamhetsåret startar att 0 timmar kommer att läggas på interutbildning. 2 stycken kommer att få åka på PHTLS-kurs, sommarvikarierna får sina 4 utbildningsdagar för att sedan åka med på 10st utryckningar för att efter det kastas in i verksamheten. Delegationsskrivningen kommer att hållas några månader efter delegationerna gått ut och innehålla frågorna kontraindikation för CPAP, Medimix och Morfin.

Under det här forumet vill jag att ni delger era ideér hur ambulanssjukvården kan fortsätta utvecklas på individnivå. Hur har ni gjort på eran station? Hur ska ambulanssjukvårdarnas uppgifter fortsätta att utvecklas nu när deras arbete kommer att förändras? Hur utbildas sommarvikarierna på eran station? Vems ansvar är det att ambulansverksamheten utvecklas?

Novisen//

Postat: 31/10 2004 13:46
av prehospital
Intressant och viktigt debattinlägg!
En ambulansorganisation som verkar ligga i framkant är ambulanssjukvården vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Besök gärna deras hemsida - fullmatad med information:
http://www.sahlgrenska.se/templates/Page____22909.aspx

Ett problem inom ambulanssjukvården är att behandlingsriktlinjerna inte har utvecklats i linje med specialistsjuksköterskornas högre kompetens (t.ex. AMB/AN/IVA). Detta framförde t.o.m. FLISA:s ordförande på FLISA-konferensen i Växjö! Tyvärr verkar inte hans medlemmar ha lyssnat på detta. SLAS behandlingsriktlinjer är ett lysande exempel:
http://www.flisa.nu/pdf/slasrapport.pdf

Ett annat problem är att man inte ser till individens enskilda kompetens - alla specialistsjuksköterskor dras över en kam och får samma generella direktiv. Jag anser att en ambulansorganisation inte har råd att inte tillvarata specialistsjuksköterskans individuella kunskaper. Jag tror att vi ganska snart kommer att få se en betydande personalflykt från ambulanssjukvården. Får man inte använda sin specialistkompetens tröttnar man och söker sig till andra arbetsplatser. Något som i förlängningen drabbar den svårt skadade/sjuka patienten.

Ett tredje problem är läkarbilar. Nu när dessa börjar göra sitt inträde, t.ex. i södra Sverige, är jag rädd för att utvecklingen av behandlingsriktlinjerna kommer att stå stilla för specialistsjuksköterskorna: Läkarbilarna måste bevisa sitt existensberättigande. Vi får vänta och se. Hoppas jag har fel.

Ett radikalt förslag: Varför inte förstatliga ambulanssjukvården och låta Socialstyrelsen utfärda generella direktiv i linje med den individuella kompetensen? D.v.s. har Du gått denna specialistutbildningen så får Du använda dessa läkemedel. Enkelt - alla vet vad som gäller - och lika utveckling över hela landet - helt i linje med Hälso- och sjukvårdslagen!

Kom igen nu! Spåna fritt! Synpunkter mottages tacksamt!

Postat: 31/10 2004 17:46
av Tomas
Att utveckligen har stannat eller att utvecklingen sker i olika grad landet över beror förstås på något. En sak är hur intresserad är ambulansläkaren av sitt ansvarsområde.En annan är att personalen är en stor bromskloss. Har alla lika utbildning och alla får göra samma saker så är det frid och fröjd. I mitten på 90- talet så var vi 3st utbildade syrror på stationen. Jag drev linjen att vi sköterskor skulle få ge opioder på generella direktiv och inte behöva kontakta en läkare vid varje enskilt tillfälle. Det blev rammaskri, det skulle bli orättvist om vi sköterskor skulle få ge opioider. Ambulansläkaren ville inte skapa oro i leden och vänta tills det fanns fler sköterskor i kåren, snacka om patientfokus. Även idag så jämnställer man ambulanssjukvårdare. allmännsköterskor och specialistsköterskor. Oavsett typ av larm så ska bilarna åka i tur och ordning. Man använder inte den kompetens som finns i gruppen. Nej en drivande och kunnig ambulanschef och en ansvarigläkare som vågar stå för sina åsikter och beslut och litar på sin personal skulle driva utvecklingen framåt. Ett annat är att det ska vara ett krav på rotationtjänstgöring. Man blir lätt blind om man sitter i sin källare och tror att vården snurrar runt en axel och ambulanssjukvården är dess centrum.

Att skåne för utvecklingen framåt, nej jag vet inte om det är någon större utveckling att ersätta akutbilarna med st läkare som gått på operation i en månad. Stockholms krav med anestesisjuksköterskor med minst tre år heltid på operation tycker jag är en helt annan nivå. Ska kompetensen höjas så bör det vara prehositalt intresserade anestesiologer.

Postat: 31/10 2004 22:55
av Novisen
Tack för tipset Prehospital. Sahlgrenskas ambulanssida kan jag också rekomendera för de som vill ha information hur utvecklingsarbetet kan se ut på andra håll i landet. Vad gäller SLAS-rapporten håller jag med att den inte tar tillvara specialistsjuksköterskornas kunskaper. Även om man tar ned den på allmänsjuksköterskenivå så känns den basic. Man kan ju faktiskt utvecklas även utan att vara specialistsköterska. Jämnför man med de generella direktiv som sköterskor på vårdavdelning har så finner man att de har betydligt fler än vad som sköterskor i ambulans har. I övrigt känns SLAS-rapporten inte genomtänkt då den har en rad brister vad gäller innehållet. Lite mer tid behöver nog läggas ner innan vi får ett riksgemensamt behandlingsprogram för ambulanssjukvården men jag tror dock att tanken är bra med riksövergripande behandlingsprogram. Kanske ska SoS ta över.....

Håller med Tomas om kraven på rotationstjänstgöring. För anestesisköterskor känns detta som ett krav då vissa specifika kunskaper från utbildningen inte underhålls vid jobb på ambulans och jag är säker att alla anestesisköterskor håller med.

Alla inom ambulansverksamheten borde tvingas hospitisera några veckor per år. Många vet inte ens vad som sker på akuten. Det är bra för helhetssynen och ger nya kunskaper.

Kompetenshöjningen för ambulanssjukvårdarna då? De kommer att finnas kvar som arbetsgrupp. Jag tror att de också måste vara specialister på något. -Ledning, extrikation, samband mm är exempel. Eller är det dumt för samtidigt känns det som områden som alla måste behärska. Kom med åsikter.

Läkarbilar känns överflödigt den dagen man tar tillvara/satsar på högre kompetens i ambulans. Den dagen är dock långt borta tror jag. Med att Skåne ligger långt fram i utvecklingen menar jag att de satsar på utbildning av personalen.

Postat: 13/11 2004 23:29
av Tomas
Novisen, Jag tror att det kan bli alldelles för "bleka" behandlingsriktlinjer om man ska göra de generella och lika för hela riket. Om man har en intresserad ambulansöverläkare som ser till den enskildes kunskap och erfarenhet så tror jag att den enskilde sjuksköterskan kan få större befogenheter. Sen gäller det förstås att införskaffa rutiner så att de som har extra befogenheter används obtimalt i verksamheten. Att de får åka på larm där de kan tänkas göra nytta. Idag är det som jag skrivit tidigare att ambulanserna åker i prioitetsordning 1:a bil 2: bil osv utan tanke på vad det är för slags larm. Undantagen är när det krävs specialistsjuksjuksköterska för längre transporter söderöver mitt i natten då byter man gärna besättning.

Postat: 13/11 2004 23:54
av prehospital
Ej optimalt utnyttjande av högre kompetens. Allt detta bottnar i bristfälligt ledarskap och konflikträdsla. Skulle man acceptera samma förfarande inne på sjukhuset? Varför tillåts det då inom ambulanssjukvården - år efter år? Svensk ambulanssjukvård har lång väg kvar innan den ser till patientens bästa och inte personalens.

Ett exempel på allt för "bleka" behandlingsriktlinjer är Landstinget Dalarnas nyligen uppdaterade riktlinjer - vilka knappt ligger på allmänsjuksköterskenivå - som finns att ladda hem på deras hemsida: http://www.ltdalarna.se/upload/halso_oc ... 2004_2.pdf

Postat: 14/11 2004 13:25
av Tomas
Min erfarenhet av kriterierna för att anställa ny personal är under all kritik. Det som avgör är inte utbildning eller erfarenhet, är du en ja tyckare runt fikabordet är du godkänd har du visioner eller kritik såväll positiv ktitik som negativ så är du spolad för all framtid. Ambulansen är svågerpolitikens Mecka. Jag en kollega som arbetat som anestesisjuksköterka i 20 år, en komplett sjuksköterska med mycket god social kompetens ( för social kompetens sägs oftast vara en bristvara och orsak för att inte anställa folk) Han blev petat av en ny exad allmännsyrra med några månaders erfarenhet av ambulanssjukvård. Likaså två sjuksöterskor med ambulansutbildning och arbetat på stationen i 7 år blev petade av två nyexade uskor, otroligt. Dåligt ledarskap försämrar utvecklingen och i slutänden patienten.

Combitub hur ser vidareutbildningen ut i Australien?

Postat: 14/11 2004 16:10
av Tomas
Rätt ska vara rätt. I det senaste inlägget skrev jag att sjuksköterskor med 7 år i yrket fick kliva åt sidan för nya uskor, fel av mig det ska vara 5 år i yrket inget annat. Den anestesisjuksköterska med 20 år som narkossyster konkurerade inte med en syster som arbetat några månader i ambulanssjukvården utan med helt nya allmännsyrror direkt från skolbänken och det var frågan om vikariar och ingen fast rad. :oops:

Postat: 14/11 2004 16:53
av Anonymous
Tomas skrev:Att utveckligen har stannat eller att utvecklingen sker i olika grad landet över beror förstås på något. En sak är hur intresserad är ambulansläkaren av sitt ansvarsområde. Även idag så jämnställer man ambulanssjukvårdare. allmännsköterskor och specialistsköterskor. Oavsett typ av larm så ska bilarna åka i tur och ordning. Man använder inte den kompetens som finns i gruppen.

. Ska kompetensen höjas så bör det vara prehositalt intresserade anestesiologer.
Naturligtvis skall ambulansen utvecklas! Inte bara sjukvårdsbiten.

Några funderingar:

NÄR behövs narkosutbildad personal i en ambulans i procent??
Statistik?
(förutom planerade iva-körningar och då oftast medföljande personal)

Blir omhändertagandet av patienten bättre jämfört med en allmänsyrra och en ambsjukvårdare ??

Statistik på högre chans överlevnad??

Tex:
Kardiovaskulära sjukdomar skördar flest dödsfall och står för ett STORT antal procent av alla körningar, borde vi inte ha personal som är duktiga på kardiologi då istället för personal som kan söva folk men som aldrig gör det??

Postat: 14/11 2004 19:03
av Anonymous
Till AA
Känns lite tråkigt när debatten glider över på allmänsyrra kontra vidareutbildad, något som liknar den urvattnade och ytterligt tråkiga sjukvårdare/sjuksköt. debatten. Stenklart är, att de nu extremt få gånger som anestesikompetens behövs, så är det grejt när de finns på plats. Frågan är väl däremot: vad gör huvudmännen för att personalen skall utvecklas i sitt kunnande i t.ex. Kardiologi och därmed driva utvecklingen ytterligare steg framåt.
Känns inte riktigt som att de "försiktiga generalerna" i SLAS laddar för nya revolutionerande behandlingsstrategier till de svenska medborgarna.

Något som känns relativt angelägent, i vart fall på orter där bilarna inte rullar dygnet runt, är rotationstjänstgöring. Hur fungerar/ser det ut i landet idag? Finns det landsting som har detta som ett krav eller erbjuder de syrrorna denna form av tjänstgöring.[/list][/quote]

Postat: 14/11 2004 23:06
av Tomas
AA, att ta reda på hur många procent av körningarna det behövs narkospersonal tar förstås lite tid men vilka kriterier som ska gälla väljer jag att citera Vox inlägg om när en patient bör intuberas.

" Din fråga om tracheal intubation med muskelrelaxans (inkluderar naturligtvis andra anestesimedel i dos som möjliggör intubation) är svårare att besvara enkelt och tydligt. Personal med omfattande träning och utbildning och långtgående patofysiologiskt kunnande inom dessa områden "vet" redan vad jag avser.

Personal som inte redan har dessa kunskaper och erfarenheter tar oftast inte till sig denna information enligt min uppfattning. Det går nämligen inte att bara göra en lista på symptom eller tillstånd, som skall intuberas. Utan avgörandet kräver just den ovanstående kompetensen som bakgrund för individuell bedömning av de aktuella patienterna. Men jag kan ge exempel!

Det rör patienter med svår andningsinsuff (KOL, astma, emfysem), där en akut exacerbation ändå gör fortsatt sådan behandling rimlig (dialog med akuten!).

Det rör vissa avancerade traumafall, speciellt med aspirationsrisk, redan inträffad hypoxi (som ej korrigeras konventionell behandling) eller där smärtan ej kan behandlas adekvat utan orimlig andningsdepression.

Det rör en del påverkade fall av near drowning.

Möjligen en del andra fall med stor aspirationsrisk hos medvetslös patient.

Möjligen också sådana fall av tilltagande larynxsvullnad (traumatisk eller annan) där luftvägen ännu ej är så försämrad att intubation av den orsaken är "kontraindicerad".

Det var exempel! Men alla dessa skall inte intuberas. Bara de där den erfarne bedömaren på goda grunder anser att det hjälper patienten. Då kommer naturligtvis även överväganden om transporttid och transportdestination in. Och erfarenheten av många liknande fall i sjukhusmiljö (=längre tidsperspektiv). För Du vet säkert redan att det finns vetenskapliga studier, som visar försämrat behandlingsresultat när denna typ av "avancerad behandling" används.

Ja, så är det när fel patienter behandlas eller på fel sätt (bl a tidsförlust) eller av personal med otillräcklig kunskap och erfarenhet. Och det är naturligtvis en mycket begränsad andel av det totala antalet akutfall som jag talar om här. Men även de individerna har rätt till omhändertagande av god kvalitet i ett demokratiskt välfungerande samhälle! Och det behövs mycket mer forskning för att vi skall veta rimligt säkert att vi handlar rätt (evidens-baserat).

Klarnade det? Annars vill jag vädja till Dig och övriga som läser detta att fundera vidare och försöka sätta Er in i dessa frågeställningar. I stället för att leta "motargument". För Ni kan säkert lätt hitta tio-tals motargument. Om det viktigaste skulle vara att "påvisa" att den högre kompetensen inte behövs..... Varmt Lycka Till! "

Nu menar inte jag att man kan begära att all personall skall kunna söva. Utan att man använder sig av den kompetens som finns i gruppen , tycker verkligen inte du också det AA ?

Det där med att IVA/ Anestesipersonal ska vårda på sekundärtransporter är också en intressant företelse. När patienten är någorlunda stabil ska det vara högre kompetens på personalen medan när patienten kommer in till sjukhuset med ambulans är man nöjd med en lägre medicinsk kompetens.

Ja jag tror att omhädertagandet blir bättre de fall man kan utnyttja kompetensen i de specifika fallen.
Vi borde absolut vara bättre på kardiologi, rotera med någon syster på hia,där får du mängdträning på att tolka ekg.

Postat: 17/11 2004 0:29
av Novisen
Till Prehospital. Har läst igenom behandlingsriktlinjerna för ambulanssjukvården i Dalarna och vill bara säga att jag inte håller med dig i din bedömning. Behandlingsriktlinjer ska se ut på det här sättet. Det är de bästa behandlingsriktlinjer jag har sett och dessutom väldigt snyggt inramade. De som jobbat fram dom ska ha en stor eloge. Visst saknas några saker och då kanske främst vissa läkemedel men i det stora hela har man lyckats mycket bra. Slasrapporten är väldigt blek i jämnförelse.

Exempel på vad som saknas är klarare riktlinjer angående smärtlindring till några av tillstånden, KOL borde ha en egen rubrik. Saknar Atrovent i behandlingsanvisningarna och varför ambulansläkare envisas med att skriva att syrgas ska ges med 8-9 liter på Hudsonmask med reservoar.

Jag vet att jag kommer att få mothugg för att det inte är tillräckligt avanserade men jag påstår att det är just det riktlinjer inte ska vara. Om alla i ambulans kunde arbeta efter liknande behandlingsriktlinjer i Sverige skulle vi ha en bättre ambulanssjukvård. Idag verkar många göra sina egna behandlingsriktlinjer då de är ute i fält.

Postat: 17/11 2004 0:35
av Novisen
Glömde skriva att självklart måste tillägg i behandlingsriktlinjerna komma för erfarna/specialister för att ta vara på allas kompetens.

Innebörd?

Postat: 17/11 2004 6:56
av Anonymous
Vad betyder "riktlinjer" rent språkligt och formellt i uttrycket Behandlingsriktlinjer?

För mitt språköra innebär det något som man kan tillämpa eller strunta i efter eget gottfinnande (till skillnad från "anvisningar").

Av debatten att döma så är det just sådana "riktlinjer" som många eftersträvar och vill ha. Är det verkligen så?