Forum

Hade faktiskt inte hört talas om det tidigare. Hittade en engelsk sida som förklarar det bra. Placerade det under läkemedel då det ligger närmast behandlingsriktlinjer och inte går att lägga under forskning.

http://www.suspensiontrauma.info/introduction/

Intressant artikel! Ganska logiskt egentligen men inget jag funderat över precis...

"The most famous, or infamous, example of deliberate suspension trauma is of course nailing someone to a cross."

Aktuellt, eftersom det snart är Påsk.

ta chansen och gör en empirisk studie vet ja...

Hittade en artikel om ämnet:

http://emj.bmj.com/cgi/content/abstract/24/4/237

Hej!

Lite funderingar till er som jobbar i Ambulans eller på annat sätt är inblandade i prehospital vård. Diskuteras suspension trauma under er utbildning?

Själv håller jag kurser i bl.a. reparbete (rope access work) enligt AFS 2006:4. En viktig del av en sådan utbildning är räddningsmetoder för att ta hand om en kollega som blivit skadad och/eller medvetslös.

Det vi lär ut till våra deltagare är att alltid placera en skadad eller medvetslös människa som räddats från en sele i sittande position. Antingen på en stol eller motsvarande eller på marken med raka ben och överkroppen i sittande position. När den skadade väl är nere på markan är det fokus på fria luftvägar och kontroll av puls som gäller. Vid hjärtstopp prioriteras HLR framför "suspension trauma". Om möjlighet finns så är det även bra att försiktigt lossa selen kring låren och midjan. Vi pratar även om vikten av att vara väldigt tydlig vid överlämnandet till ambulanspersonalen och förklara att det finns misstanke om "suspension trauma".

Kan man förvänta sig att personalen från ambulansen förstår vad det innebär?

Det finns inom EU krav på att det på arbetsplatsen skall finnas personal och utrustning som omedelbart skall kunna sättas i bruk vid en nödsituation. Det skall också finnas en räddningsplan som beskriver metoder för räddningen, organisationen på arbetsplatsen m.m. Det ställs också krav på "regelbundna övningar i moment och metoder som sällan förekommer i det dagliga arbetet, t.ex. räddningsmetoder". Därför är räddningsmetoderna och omhändertagandet på marken en mycket stor del av utbildningen.

Jag upplever att det finns ett glapp i utbildning mellan de som utför reparbetet och ambulanspersonalen.

De som utför reparbetet har en utbildning som slutar vid att patienten har tagits ner till marken och placerats i en sittande ställning med fria luftvägar och kontroll av puls. Sen kommer den mer kvalificerade hjälpen i form av ambulans eller motsvarande som skall fortsätta omhändertagandet och som kanske inte är medvetna om riskerna vid suspension trauma.

Vad säger ni? Är jag helt fel ute? Finns det en svensk översättning av "suspension trauma" som är mer lämplig vid överlämnandet till ambulans?

Avståndet från fötterna till hjärtat är väl den viktigaste enskilda orsaken som avgör om man svimmar. Sittande position fungerar bra men det är aldrig fel att lägga någon på direkt på rygg när man fått ner dom på marken. Att placera någon i en sittande position som hänger i ett rep kan vara enklare under räddningsarbetet än att få någon i vertikal position. Jag tror inte alls att det finns speciella kunskaper om suspension trauma men att handläggningen och förståelsen för fysiologin finns där om bara misstanken väcks att medvetslösheten orsakats av just det. Ett annat tecken man kan se vid svimmning är Berzold Jarisch http://en.wikipedia.org/wiki/Bezold-Jarisch_reflex som ger en kraftfull bradycardi ungefär då medvetslösheten uppträder efter en takycardi som initialt är kroppens försvar. Kanske inte är så intressant då blodtryck knappast går att registrera och patienten knappast är uppkopplad.

Tack för ditt svar.

Om man läser texten du länkade till tidigare (http://www.suspensiontrauma.info/treatment/) står där att patienten alltid skall hållas i en sittande position så länge patienten inte drabbas av hjärtstillestånd. Jag tolkar den texten som att patienten varken på skadeplatsen, i ambulansen eller på sjukhuset skall ligga ner. I texten med rubriken "Hospital ER treatment" står det att patienten skall sitta upp under minst 30 minuter. Att lägga patienten ner innebär att det syrefattiga blodet som stått still i benen åter börjar cirkulera och detta kan leda till hjärtstillestånd eller andra allvarliga tillstånd.

I de flesta fall befinner sig patienten mer eller mindre sittande när räddningsinsatsen påbörjas vilket gör att det är relativt enkelt att behålla denna position under hela räddningen. Frågan är då vad som händer när en medvetslös patient blivit räddad, placerad sittandes med någon som säkerställer fria luftvägar och ambulanspersonalen sedan kommer till platsen. Är deras första reaktion då att lägga patienten ner med benen i högläge för att patienten svimmat? Det går ju rakt emot informationen på hemsidan du refererade till.

Rätta mig gärna om jag har fel. Jag är ingen expert på prehospital vård eller medicinsk engelska men är väldigt intresserad av av era svar.

Fel av mig! Du har helt rätt! Fick läsa allt igen och vid shuntning av blod till benen så blir det en större del av patientens blod som blir acidotiskt och dåligt syresatt. Att utsätta en medvetslös patient med dåligt fungerande ventilation och ett dåligt syresatt hjärta kan få dessa patienter att helt tippa över. Jag läste bara delen som visar på att om patienten får sitta så shuntas inte blodet och jag drog egna slutsatser att samma sak borde gälla i vertikalt läge. Om patienten redan är medvetslös så är det en annan sak....

Intressant tråd!

Dock inte alltid de lättaste att försöka ha en patient som är medvetslös sittandes i en stol, speciellt om patienten i fråga har problem att hålla sin luftväg självständigt, vilka många medvetslöa kan få om sätter dom i en stol.

Har dock själv aldrig varit med om något sådant fall som ni beskriver men fastklämda patienter efter en trafik olycka har ju inte sällan problem med sin luftväg. Någon som inte alltid är de lättaste att ordna till så länge dom sitter upp...

Kundskaperna kring suspensions trauma är nog begränsade hos de flesta inom ambulansen.

Mvh Auf.

Hos oss i NSW är suspension trauma standardutbildning, fast med progressivt ökad kompetnes eftersom den kliniska nivån höjs. Att kunna förstå cirkulationsdynamiken involverad i suspension trauma är nog basal utbildning tror jag.
Att kunna diagnostisera hyperkalemi, bland annat med hjälp av EKG, och att kunna behandla det i fält förväntas av intensive care paramedics prehospitalt. Att hantera suspension trauma situationer är standard i räddningsutbildningsdelen av prehospitalutbildningen. Vi har en del sportrelaterade suspension trauma fall runt Sydney. Om man arbetar som industriell paramedic, antingen med stunts i film, eller till exempel på oljeplattform, krävs naturligtvis också kompetens i suspensiontrauma.
Jag har även varit med och utbildat om detta i millitärsammanhang.

Motsattsen till suspension trauma kan också skapa problem om man räddar en patient från vatten om pat har legat en lång tid i sjön. Om räddningssele används under winchningen till helikoptern kan pat bli medvetslös. Det är då bäst att använda en flytande SKED eller Stokes Litter, eller liknande. Sak ofta samma om pat legat länge under ett rasat hus till exempel. Relevant i USAR arbete.

Som jag argumenterat tidigare; det är viktigt att ambulanspersonal har räddningskunskp.

Hälsningar,
Gösta

Jag har en ppt som är ganska bra, men har nått min bilage kvot.
Hur funkar det nu? Skall jag ta bort tidigare bilagor?
Vill vi ha en kunskapsbank med dokumentfiler?
Om någon är intresserad, så skriv. Annars så kan filen hittas på remotemedics.co.uk.
Gösta

Hej.

Tack för intressanta svar.

Vad tror ni om att placera den skadade sittande på marken istället med en person som håller överkroppen upprätt och samtidigt skapar fria luftvägar genom att lyfta huvudet uppåt/bakåt med händerna på käkarna? Kan det inte fungera för både patienter som är medvetslösa och de som riskerar att bli det?

Gösta, har du någon aning vad som lärs ut i Australien till de som jobbar med reparbete? Jag försökte ladda ner filen från remotemedics.co.uk men den verkar inte fungera. Du får gärna bifoga den på något sätt.

Hej Rope_access

Du måste bli medlem för att kunna ladda ned remotemedics filer. Jag väntar på admin svar om hur jag skall göra med ppt filen. Om du ger mig en privat email via PM kan jag skicka filen ikväll Sydney tid.

Technical Rope access lärs ut som registrerad kurs. För att arbeta på höjd, eller där rep och harness används krävs first aid med specialisering till arbetsmiljön. Basal "vertical" räddningsutbildning ingår.
Om patienten är medvetslös blir det svårt att placera dem sittande. Har man också spinalskador i åtanke, vilket man om det gäller fall i sele bör ha, så blir det ännu svårare. Därför är det viktigt att prehosp medicinsk personal kan hantera dysrythmier relaterade till hyperkalemi och compartment syndrome. Man bör som första hjälpare arbeta enligt ABC principen. Vertical rescue första hjälpen utbildning i Australien innehåller positionsprinciper för hantering av suspension trauma. Det rekommenderas att ABC går först, sittande possition, eller semi sittande position skall hållas under, och i minst 30 minuter efter räddningen från selen om det går med ABC i åtanke (det går att ge andningshjälp till en sittande patient). Under själva räddningen, lyfts patientens ben med hjälp av en sele med brett stöd som inte skär in i benen, så att positionen kan hållas. Ibland måste dock räddningen utföras med SKED eller liknande, beronede på situationen. Då är det viktigt att ha medicinsk personal på plats, på eget rep, eller från helikopter vid räddningen, så att den behandling som är möjlig kan ges på plats under räddningen om så krävs.
Hälsningar,
Gösta

Hej!

Jag har i egenskap av klättrare och narkosläkare ibland stött på begreppet suspension trauma och funnit att beskrivna behandlingsmetoder verkar märkliga, och rentav farliga. Det måste vara mycket mer sannolikt att man skadar en medvetslös patient genom att inte låta blodet gå till hjärta och hjärna än den teoretiska möjligheten för reperfusionsyndrom, och det gäller i synnerhet om man inte kan avgöra om ett medvetslöst offer har annan skada än ortostatism. En skallskada torde vara det mest sannolika vid medvetslöshet efter ett fall, och det vore dödligt fel att behandla det med något som minskar blodflödet till hjärnan.

Under operationer stänger vi ofta av blodflödet i ett ben under två timmar, och kan normalt notera en ganska liten påverkan på fysiologin när vi sköljer ut slaggprodukterna ur benet. Britiska Health and Safety Executive har nu (2009) också tydligt sagt att ABC-omhändertagande inte ska göra skillnad på om någon varit hängande eller inte, till skillnad mot deras tidigare rekommendationer: http://www.hse.gov.uk/falls/harness.htm

Marcus