Första hjälpen kunskap hos allmänheten
Moderator: Wernvik
Första hjälpen kunskap hos allmänheten
I grundskolans läroplan framgår det att elev som går ut nian ska kunna tillämpa LABC och B-HLR. Tyvärr följer inte alla skolor detta av olika skäl. Ett skäl som man ofta får höra är "eleverna kan bli skrämda av detta ämne".
Att få ut denna kunskap till alla tidigt är viktigt för en allmän högre säkerhet och ett högre säkerhetstänkande. Den första insatsen på en olycksplats är väldigt viktig för utgången av händelsen.
Mycket av den kunskapen kan med fördel läras ut redan på de lägre årskurserna och en del till och med på dagis. Faktiskt har man sett, att där detta ingår regelbundet från dagis och uppåt, är problemen betydligt mindre med mobbing. Barnen lär sig tidigt att vara rädda om varandra och ta i varandra på ett sunt sätt. En arbetsplats med mer än 0,5 olyckor/incidenter per 100 anställda och år räknas som en farlig arbetsplats. Förskolor och lågstadier har i snitt 2,8 olyckor/incidenter per 100 barn och år. Men vilken sjukvårdsutbildning har personalen?
Vore en viktig insats om alla med barn i skolan frågade skolledningen om detta, så de börjar ge den den kunskap de förväntas. Detta skulle dessutom säkerligen minska okynnesringningen till 112 som en bieffekt.
Hur påverkar ni detta inom era kommuner? Visar ni upp era ambulanser på förskolor och skolor samtidigt som ni uppmanar att inte busringa 112?
Att få ut denna kunskap till alla tidigt är viktigt för en allmän högre säkerhet och ett högre säkerhetstänkande. Den första insatsen på en olycksplats är väldigt viktig för utgången av händelsen.
Mycket av den kunskapen kan med fördel läras ut redan på de lägre årskurserna och en del till och med på dagis. Faktiskt har man sett, att där detta ingår regelbundet från dagis och uppåt, är problemen betydligt mindre med mobbing. Barnen lär sig tidigt att vara rädda om varandra och ta i varandra på ett sunt sätt. En arbetsplats med mer än 0,5 olyckor/incidenter per 100 anställda och år räknas som en farlig arbetsplats. Förskolor och lågstadier har i snitt 2,8 olyckor/incidenter per 100 barn och år. Men vilken sjukvårdsutbildning har personalen?
Vore en viktig insats om alla med barn i skolan frågade skolledningen om detta, så de börjar ge den den kunskap de förväntas. Detta skulle dessutom säkerligen minska okynnesringningen till 112 som en bieffekt.
Hur påverkar ni detta inom era kommuner? Visar ni upp era ambulanser på förskolor och skolor samtidigt som ni uppmanar att inte busringa 112?
Viktig kunskap
Bra inlägg i en viktig fråga! Den lag du refererar till är tydlig. Likaledes finns det klara förarbeten till den varför man kan fråga sig varför den inte efterlevs. Det finns också en lag om att alla som slutar grundskolan skall kunna simma! Men i likhet med den nya räddningslagen så tycks det finnas stort utrymme för olika TOLKNINGAR. Här har vi inom sjukvården en viktig uppgift att fylla som TRENDSÄTTARE. Det skall vara roligt och statushöjande att kunna rädda liv. Förhoppningen att flera ideella organisationer som SLS och Första Hjäpen team bildas står högt på min personliga önskelista. Fler tävlingar i olicka sjukvårdsmoment är också med på önskelistan.
Tyvärr ser man ofta hur dessa områden som sjukvård och självskydd (simkunnighet) blir eftersatta pga ekonomiska skäl. Ofta blir det ingen debatt förns olyckan väl har hänt. Denna förebyggande utbildningsdel är mycket viktig även för den enskilda individen.
Med hopp om fler intresserade LIVRÄDDARE
Tyvärr ser man ofta hur dessa områden som sjukvård och självskydd (simkunnighet) blir eftersatta pga ekonomiska skäl. Ofta blir det ingen debatt förns olyckan väl har hänt. Denna förebyggande utbildningsdel är mycket viktig även för den enskilda individen.
Med hopp om fler intresserade LIVRÄDDARE
Blood Will Tell
-
- Inlägg: 1473
- Blev medlem: 14/7 2004 13:49
Här tycker jag att ambulansverksamheten har ett ansvar.
Varför kaninte ambulansbeättningar åka runt till skolor och bedriva utbildning i HLR?
Jag tror att fler skulle ta till sig av informationen om fackfolk bedriver utbildning.
Jag har gått 6 st HLR kurser och inte en enda instruktör har gjort det i verkliga livet. Det tycker jag är märligt.
Vården borde avsätta resurser för detta ändamål..
Varför kaninte ambulansbeättningar åka runt till skolor och bedriva utbildning i HLR?
Jag tror att fler skulle ta till sig av informationen om fackfolk bedriver utbildning.
Jag har gått 6 st HLR kurser och inte en enda instruktör har gjort det i verkliga livet. Det tycker jag är märligt.
Vården borde avsätta resurser för detta ändamål..
Jag håller fullständigt med Niklas Karlsson, har själv utbildat ca 5.000 värnpliktiga i Basal HLR, arbetar nu inom ambulansen och skulle personligen mycket väl kunna axla uppgiften att delta i HLR-utbildning i skolor.
´Det är ett viktigt pedagogiskt försprång att ha en instruktör som själv arbetat med HLR, och då kan ge exempel på svårigheter, fallbeskrivningar m.m.
Detta ligger nog delvis på entreprenörnivå, måsteju isåfall också tas med i upphandlingar osv (iallafall i Stockholm)... Ideen är lysande, skall höra mig för om genomförbarheten! tack för tipset!
´Det är ett viktigt pedagogiskt försprång att ha en instruktör som själv arbetat med HLR, och då kan ge exempel på svårigheter, fallbeskrivningar m.m.
Detta ligger nog delvis på entreprenörnivå, måsteju isåfall också tas med i upphandlingar osv (iallafall i Stockholm)... Ideen är lysande, skall höra mig för om genomförbarheten! tack för tipset!
Helt klart tillför man mer i undervisningen om man har egen praktisk erfarenhet av HLR.
Det finns ju ett speciellt Skol-HLR koncept. Det är anpassat till att barnen steg för steg lär sig HLR. Man går en 8 timmars instruktörsutbildning i Skol-HLR för att få behörighet att undervisa ute i skolorna. Utbildningsprogrammet finns presenterat under Utbildningsprogram på www.hlr.nu
Det finns ju ett speciellt Skol-HLR koncept. Det är anpassat till att barnen steg för steg lär sig HLR. Man går en 8 timmars instruktörsutbildning i Skol-HLR för att få behörighet att undervisa ute i skolorna. Utbildningsprogrammet finns presenterat under Utbildningsprogram på www.hlr.nu
Bra att mitt inlägg fortsätter att ge respons, och förhoppningsvis även aktivitet. Gå på skolledarna i era kommuner att de tar detta på allvar, och verkligen fullföljer sina plikter och ansvar. Ni som har barn eller barnbarn i skolor och barnomsorg, följ upp vilken kunskap personalen på respektive institution har.
Då vi kommer dithän att vi får ut defibrillatorer på många offentliga platser, liksom stor del av övriga Europa, bygger detta på att flertalet behärskar basal HLR. Detta är ytterligare ett skäl att utbilda och sprida kunskap.
Att kunna hjälpa andra är att ta ansvar!
Ingen kan göra allting men alla kan göra någonting!
Då vi kommer dithän att vi får ut defibrillatorer på många offentliga platser, liksom stor del av övriga Europa, bygger detta på att flertalet behärskar basal HLR. Detta är ytterligare ett skäl att utbilda och sprida kunskap.
Att kunna hjälpa andra är att ta ansvar!
Ingen kan göra allting men alla kan göra någonting!
Åtgärder vid trafikolycka…….
Jag driver Whiplash Info.
Det har kommit fram frågeställningar om åtgärdsschema vid trafikolyckor från av en av mina läsare och debattörer.
Kan någon bidra med synpunkter på detta, och möjligen förslag till sådant?
Tomas Alsbro
Det har kommit fram frågeställningar om åtgärdsschema vid trafikolyckor från av en av mina läsare och debattörer.
Kan någon bidra med synpunkter på detta, och möjligen förslag till sådant?
Tomas Alsbro
Hej Whiplash info!
På denna sida finns råd på hur man agerar på en trafikolycka.
http://www.algonet.se/~olabyab/sid14.htm
Om man begränsar sig till omhändertagandet av patienter med skador på nacken utan några andra skador så stannar det akuta omhändertagandet till immobillisering av nacken. Med immobillisering av en kroppsdel avses att den skadade kroppsdelen stabiliseras manuellt eller mekaniskt. Principen är att man immobilliserar den skadade delen (i det här fallet nacken) + delen ovanför och under (bålen och huvudet). I ambulans börjar man med att stabilisera nacken manuellt. Under bibehållen stabilisering manuellt passar man ut (kollegan) en nackkrage som sedan anbringas patienten. En nackkrage ger som bäst ett 50% skydd så den manuella stabiliseringen fortsätter tills bålen och huvudet är stabiliserat mekaniskt (med hjälpmedel).
En rad olika hjälpmedel finns att välja. Ked-väst, Spineboard, Speedboard och Vaccummadrass används i ambulanser i Sverige. Principen är att man först stabiliserar huvudet varvid det manuella stödet för nacken kan släppas. Sedan stabiliseras bålen.
Smärtstillning bör om möjligt undvikas innan patienten är immobiliserad. Muskelförsvaret kring de skadade delarna kan vara det enda som håller ihop den skadade ryggraden.
Största problemet för patienter med enbart whiplashskador är att dessa i liten omfattning klagar eller har särskillt ont till en början. Dom är ofta uppe och går när man kommer på plats. Står kanske och ringer efter bärgare etc. Nackkragen kommer kanske på men i ett senare tillfälle under omhändertagandet. Svårare skadade ses om först. Många accepterar inte heller nackkragen. Tycker att den känns oskön och vill slippa den eller helt enkelt tar av sig den.
Tips på vad man kan göra för att minska risken för ytterligare skada för patient med skada på nacke/rygg:
Närma sig patienterna framifrån.
Undvik att den skadade vrider på huvudet.
Förklara att det är viktigt att hålla huvudet stilla trots att det inte är ont för tillfället.
Undvik att förflytta en patient som klagar på nack eller ryggsmärta, är förlamad eller klagar på nedsatt känsel i ben och armar.
Flytta bara om det är direkt fara för den skadades liv(brand mm).
Liknande saker har vädrats i andra inlägg:
viewtopic.php?t=207&postdays=0&postorder=asc&&start=0
viewtopic.php?t=150
Bra läsning i ämnet hittar man i boken Basic and advanced Prehospital Trauma Life Support kapitel 9 och 10.
På denna sida finns råd på hur man agerar på en trafikolycka.
http://www.algonet.se/~olabyab/sid14.htm
Om man begränsar sig till omhändertagandet av patienter med skador på nacken utan några andra skador så stannar det akuta omhändertagandet till immobillisering av nacken. Med immobillisering av en kroppsdel avses att den skadade kroppsdelen stabiliseras manuellt eller mekaniskt. Principen är att man immobilliserar den skadade delen (i det här fallet nacken) + delen ovanför och under (bålen och huvudet). I ambulans börjar man med att stabilisera nacken manuellt. Under bibehållen stabilisering manuellt passar man ut (kollegan) en nackkrage som sedan anbringas patienten. En nackkrage ger som bäst ett 50% skydd så den manuella stabiliseringen fortsätter tills bålen och huvudet är stabiliserat mekaniskt (med hjälpmedel).
En rad olika hjälpmedel finns att välja. Ked-väst, Spineboard, Speedboard och Vaccummadrass används i ambulanser i Sverige. Principen är att man först stabiliserar huvudet varvid det manuella stödet för nacken kan släppas. Sedan stabiliseras bålen.
Smärtstillning bör om möjligt undvikas innan patienten är immobiliserad. Muskelförsvaret kring de skadade delarna kan vara det enda som håller ihop den skadade ryggraden.
Största problemet för patienter med enbart whiplashskador är att dessa i liten omfattning klagar eller har särskillt ont till en början. Dom är ofta uppe och går när man kommer på plats. Står kanske och ringer efter bärgare etc. Nackkragen kommer kanske på men i ett senare tillfälle under omhändertagandet. Svårare skadade ses om först. Många accepterar inte heller nackkragen. Tycker att den känns oskön och vill slippa den eller helt enkelt tar av sig den.
Tips på vad man kan göra för att minska risken för ytterligare skada för patient med skada på nacke/rygg:
Närma sig patienterna framifrån.
Undvik att den skadade vrider på huvudet.
Förklara att det är viktigt att hålla huvudet stilla trots att det inte är ont för tillfället.
Undvik att förflytta en patient som klagar på nack eller ryggsmärta, är förlamad eller klagar på nedsatt känsel i ben och armar.
Flytta bara om det är direkt fara för den skadades liv(brand mm).
Liknande saker har vädrats i andra inlägg:
viewtopic.php?t=207&postdays=0&postorder=asc&&start=0
viewtopic.php?t=150
Bra läsning i ämnet hittar man i boken Basic and advanced Prehospital Trauma Life Support kapitel 9 och 10.
Först på platsen-Åtgärder
Jag utryckte mig tyvärr alltför kortfattat. Jag avsåg vilka åtgärder som den förste på platsen kan och bör vidta - alltså även icke medicinskt utbildade.
Tomas Alsbro
Tomas Alsbro
ä
Ang. HLR i skolorna så tror jag det skulle vara rätt så många som skulle skita i det och bara tycka det är onödigt att lära sig. Eller säga något i stil med "det är bara bögar och brudar som läser till sjuksköterskor(lär sig HLR), för att impa på varandra och slippa ha lektion och hänga någonstans. Men visst säkert skulle några(många) nappa på det.