Vad tycker ni ?

[amb.nisse]

Vill gärna höra hur ni andra tycker. Har några gånger fått hjärtstopps larm till olika äldreboenden men även hemadresser. Man har påbörjat HLR och ska till varje pris rädda multisjuka 90 åriga svea tillbacka till livet, Varför tycker jag att det känns fel på nått sätt. Är jag hemsk som tycker att, kan inte hon inte få somna in värdigt i lugn o ro efter ett långt liv? Nej man ska krossa alla revben sticka nålar intubera slita i väg kvinnan framför chockade anhöriga till sjukhus, och har hon tur eller otur som jag ser det ligger hon som en grönsak i en vecka och sen dör "igen". Vi pratar så fint om värdighet, livskvalitet och medmännsklighet, är det verkligen medmänsklighet, värdighet, livskvalitet vi ger? är det inte bara ett förlängt livs och sjukdomslidande vi ger till pat? När hunden blir halt och gammal tar vi den till vetrinären för att hindra mer lidande, vi är alltså mer medmännsklig mot våra hundar än vad vi är mot oss själva. Klart man inte ska avliva nån dålig jämförelse kanske, men tycker det är värt att tänkas på.

Förstår att det är känsligt när änns mamma ligger på dödsbädden eller är gammal och sjuk. Klart att anhöriga inte vill mista sin gammla mor eller gammla pappa. Men någonstan måste vi väl sätta gränsen och inse att liv och död är en naturlig del av våra liv, man kan inte leva i evighet eller ?. Ska iallafall se till att mina barn inte tvekar att dra ut proppen på sin gammla pappa när det är dags att gå vidare.

tänker så mycket bara när jag har 24 tim sömnbrist

[Glock 18C]

Skönt att fler tycker som jag!

[Tomas]

Amb nisse, ett mycket viktigt ämne du tar upp Alltså frågan om ett värdigt slut på livet. Oavsett arbetsplats iva, ambulans, akutmottagning så tror jag att denna fråga är den som stöts och blöts mest, det är åtminstone min erfarenhet genom åren. Jag har som många andra funderar över vad vi ibland sysslar med och har även ibland svårt att motivera för anhöriga om vårdens som bedrivs. En orsak är att vi har generellt dåliga riktlinjer och hiarki i nedåtstigande led. Ofta tas det beslut om vilken behandling som ska bedrivas på helger kvällar och nätter. Tider på dygnet där överläkaren inte är närvarande och st doktorerna måste ta svåra beslut. Beslut som tas utifrån mindre erfarenhet och ett behov av att behandla till varje pris , prova sina vingar och kunskaper. Förstås också en rädsla av att sitta med hundhuvudet på morgonmötet och försvara sina beslut.

Som sjuksköterska har man en jätte viktig roll att ifrågasätta även medicinska beslut. Jag behöver bara gå till närmaste helg för ett exempel. En 90 årig man som kom till IVA inlagd på kir avd för obstipation , BT 60/40 po2 på 6 med 100 O2 BIPAP. Efter x antal lite väska når han 90 strecket i sys BT och börjar så smått producera urin. Men pO2 sjunker trots adekvata tidalvolymer. Då vill medicindoktorn diskutera med anestesin om respirator behandling. Någon som jag givetvis starkt ifrågasatte, patienten dog fri från stress och smärtor två timmar senare bland sina närmaste.

Om personen inte svarar på adekvat behandling så kan man ju avsluta snyggt på plats detta anser jag är en skyldighet.
Problemet startar när man påbörjat behandling och får igång 90 åringen.
Då måste man förstås köra linan ut. Brukar dock försvara mig med att får personen leva ett par dygn så hinner anhöriga samlas under lugna förhållanden runt den sjuke och de får tillsammans göra ett fint avslut på sjukhuset, om det inte finns någon nitiskt ST doktor som vill köra full packe förstås

// Tomas

[amb.nisse]

Håller med dig thomas att detta är ett svårt ämne, önskar att det pratades/forskades mer om detta känsliga ämne och kom fram till bättre riktlinjer och regler. För jag har en känsla att vi orsakar mer lidande i ivern att rädda liv till varje pris men förstår att det är inte lätt att forma regler och riktlinjer över det vi vet så lite om och som är så känsligt för människan. Ett stort problem kring detta är vem ska ta ansvaret över liv och döden igentligen, vem vill ta detta ansvar, som sakt vem vill sitta med hundhuvodet och försvara sina beslut.

Läste en insändare där en 15-åring skrev " det sattsas för mycket på äldre i dag i Sverige, sattsa på yngre de är framtiden". Fast jag tror inte många framför allt inte våra äldre skulle hålla med, med tanke på dagens pansion och äldrevård

[prehospital]

Håller helt med. Det är upprörande att patientansvarig läkare inte vågar ta denna diskussion innan personen hamnar på ett hem. Jag anser att ambulans ej ska larmas vid hjärtstopp på hem. Döden är en del av livet. När ska vi (våga) inse detta faktum?

[Crille]

Håller helt med. Det är upprörande att patientansvarig läkare inte vågar ta denna diskussion innan personen hamnar på ett hem. Jag anser att ambulans ej ska larmas vid hjärtstopp på hem. Döden är en del av livet. När ska vi (våga) inse detta faktum?

Håller helt med dig. Men vart ska man sätta "åldersgränsen" för en person. För det finns ju personer som är "relativt" friska som bor på äldreboenden.
Har jobbat på en paliativvårdavdelning, där hade man 0-HLR på alla pat, för man vet ju att dem inte kommer att överleva särskilt länge.
Men på "vanliga" äldreboenden vet man ju att personer som bor där är gamla och inte klarar av att bo själva, men dem kan inte få ett fint avslut på sitt liv, utan det blir fullt pådrag, och vad det innebär för anhöriga vet nog dem flesta. Någon som nämde " dör igen", precis så blir det.

[Isidor]

Jag kan bara hålla med!!

Det har gått troll i att försöka rädda allt och alla. Om det är prematura barn som föds i v20 och som troligen aldrig kommer kunna leva ett normalt liv eller det är dementa och multisjuka gamlingar på +90år.