Forum

Tackar tackar!

Föresten, termen inblåsning blir missvisande då många försöker kopiera kompressorn hemma i garaget. Brukar prata om inandningar på mina utbildningar. Gör din andningshjälp som patienten själv skulle andats in under djupsömn. Tänk att du säger (symboliskt) usch med en trött suck i patientens mun om det är en vuxen eller näst intill. Om det är ett spädbarn tänker du nalle PHU, dvs en mun luft i andningshjälp. Barn däremellan anpassar du efter storlek och kroppsutveckling.

De flesta försöker blåsa kraftigt och hårt, och det går inte bra. Dels kan sällan patienten ta emot så mycket luft på en kort tidsaxel utan det mesta går ned i magsäcken. Dels tappar du själv ork och uthållighet.

Efterlikna den naturliga andning som patienten själv skulle haft om den bara "sovit djupt" vilket ju egentligen är vad patienten gör.

Region skåne har from 1/12-05 införts en ny algoritm ang hjärtstopp. Denna gäller endast i skåne än så länge. Denna kallas P-HLR dvs prehospital hjärtlungräddning. Vilket innebär, förenklat att med LUCAS som komprimerar och med en boussignactub i patientens luftväg som "sköter" ventileringen... Analys och defibrilering körs manuellt.

Se logaritmen på:
http://www.skane.se/upload/Webbplatser/ ... goritm.ppt

Vi har samma algoritm där jag jobbar. Har kört den sedan februari. Några små skillnader finns. Bland annat kör vi kompressioner tills venväg och luftväg är säkrat eller så minst 3 minuter vid obevittnat hjärtstopp.

Skulle vi få ett bevittnat hjärtstopp defibrillerar vi direkt. Om ingen behandlingsframgång kör vi på som vid obevittnat hjärtstopp. Amidarone efter 2 misslyckade defibrilleringar. Adrenalin efter varje misslyckad defibrilleringsomgång. Visst defibrillerar ni med LUKAS igång?

Hur pass ovanligt är hjärtstoppslarm? En gång i veckan per station? Förstår att det är mycket olika, men mer för att få en känsla för hur ofta det händer.